Vissa av artikelns länkar, bilder och klipp kan saknas.
Tidiga insatser kan ge inlåsande effekter
Stupstocken, alltså den gräns som gör att sjukförsäkrade mister sin sjukpenning efter 2,5 år, fungerar inte. Det sade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i SVT:s Agenda i går när hon förklarade varför regeringen vill ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen. ”De insatser som är verkligt framgångsrika, det är de som man sätter in tidigt i ett sjukfall”, påstod Strandhäll. Livekollen bestämde sig för att granska frågan: Vilka belägg finns för att tidiga insatser är de ”verkligt framgångsrika”?
Det här är vad vi hittade:
Tidiga insatser i sjukskrivningen är tänkta att snabbare få tillbaka människor i arbete. Men effekten blir snarare den motsatta enligt flera studier från Inspektionen för Socialförsäkringen, den statliga myndighet som ska granska socialförsäkringarna.
– Forskningsstödet för att olika former av rehabilitering skulle hjälpa sjukskrivna tillbaks i arbete är svagt. Dessutom visar studier att ett tidigt agerande i sjukskrivningen snarare tenderar att förlänga sjukfrånvaron och försvåra en återgång i arbete, säger rapportförfattaren Pathric Hägglund på Inspektionen för Socialförsäkringen.
Vissa grupper kan vara hjälpta av tidiga insatser, medan andra riskerar att gå in i en sjukroll och drabbas av en inlåsningseffekt. Med det menar forskarna att insatserna kan förstärka sjukdomsbilden hos den enskilde vilket leder till längre sjukskrivningar. Och forskningsresultaten visar att risken för inlåsningseffekter är större för arbetslösa som har sämre ekonomiska drivkrafter att lämna sjukskrivning.
Men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har tagit del av Hägglunds forskningsresultat. Hon står fast vid att ”de verkligt framgångsrika” insatserna mot sjukskrivningarna är de som sätts in tidigt.
– Jag syftade på tidiga åtgärder på arbetsplatsen direkt kopplade till arbetsuppgifterna. Det finns omfattande forskning som visar att sådana åtgärder är verkningsfulla. Det handlar om riktigt tidiga insatser, inte åtgärder efter tre månaders sjukskrivning, säger Annika Strandhäll.
Livekollen efterlyste också läsarnas egna erfarenheter av utförsäkring. Många har hört av sig via #livekollen. En av dem är Paulina Wennergren. Här kan du läsa en längre text om hennes historia.
SVT rapporterade · Livekollen 24-25 maj
Hej! Nu drar vi igång Livekollen igen. Vi granskar ett påstående eller ämne i kvällens Agenda. Reagerar du på något som politikerna säger? Funderar du på om siffrorna verkligen stämmer eller om rapporterna de hänvisar till finns? Hör av dig till oss! Antingen här i flödet eller genom att använda #livekollen i sociala medier.
Ett av kvällens ämnen i Agenda är den omstridda strategi för hemvändande IS-krigare som Stockholms stad i veckan röstade igenom. Det blir debatt mellan Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, och Lotta Edholm (FP).
Strategin har kritiserats hårt av oppositionella och bland annat kallats ett ”gräddfilstänk för kriminella”. Här kan du läsa mer om strategin – och kritiken mot den. 
Starka reaktioner mot Stockholms satsning mot extremister
svt.seI veckan klubbade Stockholms stad igenom en strategi mot extremism. Målet är bland annat att förhindra terrorresor, men också att hantera hemvändande IS-krigare med hjälp av olika typer av stöd. Strategin får dock hård kritik av oppositionen. – Människorna som kommit tillbaka efter att de begått folkmord ska inte få bostäder och jobb utan ska ställas inför rätta, säger oppositionsborgarråd Lotta Edholm (FP).Agenda handlar också om den så kallade stupstocken i sjukförsäkringen. Den vill nämligen regeringen ta bort, trots att sjukskrivningarna ökar. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) kommer till Agenda och frågas ut om detta.
Sjukskrivningarna blir alltså fler, men också längre. Enligt Pathric Hägglund, forskare på Inspektionen för socialförsäkringen, beror detta på att Försäkringskassan har blivit sämre på att kontrollera vilka som har rätt till ersättning. Här kan du läsa mer: 
Dålig kontroll bakom ökande sjukskrivningar
svt.seSedan 2011 har sjukskrivningarna blivit både fler och längre. I fjol var sjuktalen på samma nivå som 2008 då allianspartierna införde hårdare regler i sjukförsäkringen. Nu menar experter att ökningen beror på mindre kontroll hos Försäkringskassan, som nu behöver miljardtillskott för att klara kostnaderna.Ökande sjuktal, hemvändande IS-krigare eller framtidens jobb - vad ska #livekollen granska i kvällens #svtagenda? http://t.co/t8coySNc9s
May 24, 2015
- Reply
- Retweet
- Favorite
Kvällens Agenda handlar också om framtidens jobb. Människan kommer nämligen få allt hårdare konkurrens av datorerna. Mer än varannan svensk anställd beräknas kunna ersättas av digital teknik de kommande 20 åren. Bland dem som ligger risigt till finns kassapersonal och försäljare. Men också journalister och läkare. 
2,5 miljoner jobb i fara när datorer tar över
svt.seDatorerna börjar nu konkurrera ut människan i allt fler branscher. I Sverige beräknas 53 procent av dagens anställda kunna ersättas av digital teknik de kommande 20 åren. Värst ser det ut för till exempel kassapersonal och försäljare. Men även journalister och läkare kan komma att få stark konkurrens av datorerna.Nu börjar Agenda! Häng med och hör av dig till oss med tips om vad vi ska granska.
Utfrågningen av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) är över. Tycker du att Livekollen borde granska något av det som Strandhäll sa? Hör av dig till oss på #livekollen.
Nu är det debatt mellan Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, och Lotta Edholm (FP). De diskuterar den kritiserade strategi för hemvändande IS-krigare som klubbades av Stockholms stad i veckan. Kanske finns det citat här vi kan granska?
Pannor i djupa veck här på Livekollens redaktion. Inte helt lätt att se vad vi ska granska!
Nu är Agenda slut för i kväll... men vad ska vi granska? Det diskuterar vi nu på redaktionen. Vi återkommer (förhoppningsvis snart) med val av ämne.
Varför får nästan ingen sin arbetsskada beviljad? Det sparas miljarder på Arbetskadeförsäkringen varje år. Alla betalar till denna försäkring i arbetsgivaravgiften men nästan ingen får sin arbetskada beviljad. Detta är ett hån mot oss som blivit sjuka pga. att vi arbetat och slitit hårt. Detta är ett ämne som måste belysas då detta är ett dolt sätt att spara på sjuka och svaga.
Hej Lena! Just den frågan kommer nog inte #livekollen att kunna granska. Vi går däremot just nu igenom vad Annika Strandäll sagt, för att se om något här "håller" för en livekoll.
Livekollen har alltså bestämt sig för att granska den så kallade stupstocken. Fungerar den för att få tillbaka sjukskrivna i jobb? Vilka blir effekterna om man tar bort den? Har du inspel och tips till oss hur vi går vidare? Tipsa gärna!
Rehabiliteringskedjan
Den borgerliga alliansregeringen införde rehabiliteringskedjan den 1 juli 2008. Syftet var att minska den internationellt sett höga sjukfrånvaron och också att sänka kostnaderna i sjukförsäkringen. Tanken var att fasta tidsgränser i Försäkringskassans hantering av sjukskrivningarna ska förmå de sjukskrivna att snabbare komma tillbaka till jobbet. Försäkringskassan ska också ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med den sjukskrivne.
De olika tidsgränserna i kedjan:
* Under de första 90 dagarna ska den sjukskrivnes arbetsförmåga bedömas utifrån de vanliga arbetsuppgifterna.
* Dag 91-180 bedöms om den sjukskrivne kan utföra andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.
* Från dag 181 av sjukperioden görs, om det inte är sannolikt att den sjukskrivne under det närmaste halvåret kommer att kunna börja jobba i sitt vanliga jobb igen, en bedömning om det finns något jobb som normalt förekommer på arbetsmarknaden som den sjukskrivne kan utföra. I så fall finns ingen rätt till sjukpenning.
* Från dag 366 ska den sjukskrivnes arbetsförmåga bedömas mot alla jobb på arbetsmarknaden. Gör Försäkringskassan bedömningen att den sjukskrivne kan jobba dras sjukpenningen in, om inte kassan anser att det är oskäligt. Rätten till sjukpenning kan då förlängas till maximalt 914 dagar = 2,5 år. Efter det blir den sjukskrivne "utförsäkrad". Tidsgränsen 2,5 år är vad som brukar kallas "den bortre parentesen" som den rödgröna regeringen vill ta bort från den 1 januari 2016.
Under 2014 var det, enligt Försäkringskassan, 12 300 personer som blev utförsäkrade. För 2015 beräknas 13 500 personer uppnå maximal ersättningstid.
Den som utförsäkrats erbjuds arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlingens regi och kan under tiden få s k akivitetsstöd. Efter tre månader kan den sjukskrivne åter få sjukpenning efter bedömning av Försäkringskassan.
Den borgerliga alliansregeringen införde rehabiliteringskedjan den 1 juli 2008. Syftet var att minska den internationellt sett höga sjukfrånvaron och också att sänka kostnaderna i sjukförsäkringen. Tanken var att fasta tidsgränser i Försäkringskassans hantering av sjukskrivningarna ska förmå de sjukskrivna att snabbare komma tillbaka till jobbet. Försäkringskassan ska också ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med den sjukskrivne.
De olika tidsgränserna i kedjan:
* Under de första 90 dagarna ska den sjukskrivnes arbetsförmåga bedömas utifrån de vanliga arbetsuppgifterna.
* Dag 91-180 bedöms om den sjukskrivne kan utföra andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.
* Från dag 181 av sjukperioden görs, om det inte är sannolikt att den sjukskrivne under det närmaste halvåret kommer att kunna börja jobba i sitt vanliga jobb igen, en bedömning om det finns något jobb som normalt förekommer på arbetsmarknaden som den sjukskrivne kan utföra. I så fall finns ingen rätt till sjukpenning.
* Från dag 366 ska den sjukskrivnes arbetsförmåga bedömas mot alla jobb på arbetsmarknaden. Gör Försäkringskassan bedömningen att den sjukskrivne kan jobba dras sjukpenningen in, om inte kassan anser att det är oskäligt. Rätten till sjukpenning kan då förlängas till maximalt 914 dagar = 2,5 år. Efter det blir den sjukskrivne "utförsäkrad". Tidsgränsen 2,5 år är vad som brukar kallas "den bortre parentesen" som den rödgröna regeringen vill ta bort från den 1 januari 2016.
Under 2014 var det, enligt Försäkringskassan, 12 300 personer som blev utförsäkrade. För 2015 beräknas 13 500 personer uppnå maximal ersättningstid.
Den som utförsäkrats erbjuds arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlingens regi och kan under tiden få s k akivitetsstöd. Efter tre månader kan den sjukskrivne åter få sjukpenning efter bedömning av Försäkringskassan.
Under 2000-talet sjönk kostnaderna för sjukpenningen gradvis och nådde en lägstanivå 2010 på 16 miljarder kronor. Därefter ökade kostnaderna igen till 27,5 miljarder kronor 2014.
Försäkringskassan bedömer i sin senaste prognos att kostnaderna för sjukpenningen kommer att hamna på 31,8 miljarder i år och fortsätta öka till 39,5 miljarder 2018.
Både antalet sjukskrivningar och längden på sjukskrivningarna beräknas öka. Antalet påbörjade sjukfall beräknas öka från cirka 347 000 sjukfall 2014 till 395 000 sjukfall 2016. De sjukfall som har pågått i mer än ett år beräknas öka från 47 600 under 2014 till 62 000 under 2016.
Försäkringskassan bedömer i sin senaste prognos att kostnaderna för sjukpenningen kommer att hamna på 31,8 miljarder i år och fortsätta öka till 39,5 miljarder 2018.
Både antalet sjukskrivningar och längden på sjukskrivningarna beräknas öka. Antalet påbörjade sjukfall beräknas öka från cirka 347 000 sjukfall 2014 till 395 000 sjukfall 2016. De sjukfall som har pågått i mer än ett år beräknas öka från 47 600 under 2014 till 62 000 under 2016.
Den rödgröna S-MP-regeringen vill avskaffa "den bortre parentesen" i sjukförsäkringen som innebär att den sjukskrivne kan få sjukpenning i maximalt 2,5 år. Ett förslag aviserades i vårbudgeten och är nu ute på remiss. Borttagandet av den bortre tidsgränsen kommer att finnas med i höstbudgeten och, om det går igenom i riksdagen, införas den 1 januari 2016.
- Det är ett första steg mot "en mer human sjukförsäkring", skrev regeringen i ett pressmeddelande den 15 april.
- Det är ett första steg mot "en mer human sjukförsäkring", skrev regeringen i ett pressmeddelande den 15 april.
Godmorgon! Jag Mari Forssblad och Johan Ekman sitter och diskuterar hur vi ska ta oss an granskningen. Johan sitter och gör kurvor över färska siffror jag fått av Försäkringskassan. Hur långa sjukfallen är och varit sedan 2005. Det som är lite speciellt med siffrorna är att jag bett Försäkringskassan dela in sjukfallen efter tidsgränserna och inte efter deras vanliga sätt att redovisa. Hur många är sjukskrivna efter tre månader, efter ett halvår, efter ett år och så efter två och ett halvt år. Johan återkommer med snygga kurvor snart!
God morgon.
Många av de långtidssjukskrivna är arbetssökande - de har ofta ingen anställning eller arbetsgivare.
Det är en orsak till att hårdare regler är ett slag i luften ifrån politiken.
Många av de långtidssjukskrivna är arbetssökande - de har ofta ingen anställning eller arbetsgivare.
Det är en orsak till att hårdare regler är ett slag i luften ifrån politiken.
Hej Fredrik, tack för din kommentar! Bara för att fylla i ditt inspel: I Försäkringskassans utvärdering av sjukpengen (Rättslig uppföljning 2015:03) kan man läsa att 53 procent av de försäkrade var helt eller delvis arbetslösa. 46 procent hade en anställning.
Har på nära håll sett hur dåligt tidsgränsen fungerar. Har en bekant som fick ont i nacken - och eftersom detta är en person som "kör i det längsta" var problemen svåra när han väl sökte hjälp. Fick rehab och blev långsamt bättre, men eftersom problemen var svåra gick det som sagt långsamt så han var inte riktigt bra efter sex månader. Då fick han besked att han måste jobba igen, och blev raskt sämre - med ny sjukskrivning som följd. Samma visa flera gånger (plus att viss behandling kan man inte upprepa om man inte väntar 2 år). Nu ser problemen kroniska ut - men tänk om denna person istället fått den tid han behövde för att bli bra första gången - så mycket billigare både för samhälle och individ....
Frågan är alltså: varför är inte de olika gränserna medicinskt motiverade? Rimligtvis är det enklare och billigare i längden om folk får tid på sig att verkligen bli bra. Att tvinga dem i arbete för tidigt sparar kanske pengar kortsiktigt men kostar i längden. Måste finnas fler som råkat ut på samma sätt?
Hej Charlotte, tack för dina kommentarer. Vi kommer under dagen undersöka vilka motiveringar som finns till att ha en bortre gräns och hur viktigt tidiga insatser kan tänkas vara.
Hej systemet eller processen med att få långtidssjukskrivna tillbaka till arbete fungera inte för mig. Jag har psykiska funktions hinder. Trots att min behandlande läkare rekommendation att inte gå genom processen hindra inte detta Försäkringskassan att påtvinga mig att gå genom detta.
Processen har inte hjälpt mig tillbaka till arbete. Tycker ni att det är rätt?
Processen har inte hjälpt mig tillbaka till arbete. Tycker ni att det är rätt?
Hej Samuel. Det var tråkigt att höra. #livekollen kommer dock inte ta ställning till hur sjukförsäkringen fungerar i förhållande till enskilda individer. Vårt fokus är vad ett borttagande av den bortre parentesen innebär generellt.
Fil dr Pathric Hägglund var med redan 2006, i Anna Hedborgs utredning som från början föreslog att tidsgränser i sjukförsäkringen skulle införas. I den utredningen konstaterades bland annat:
"En tidsgräns bör kombineras med vissa väl definierade och sällan förekommande undantag och en stramare bedömning av rätten till varaktig ersättning." s 96, SOU 2006:86.
Och det är samma Pathric Hägglund som nu är utredare på Inspektionen för Socialförsäkringen, alltså den myndighet som ska granska Försäkringskassans arbete.
Det var också Pathric Hägglund som förra veckan presenterade rapporten 2015:5 "Tidsgränserna i Sjukförsäkringen". Om att sjukfallen blir allt längre samtidigt som kontrollerna vid tidsgränserna blir färre. Pathric Hägglund ser ett samband.
När jag i veckan frågade Pathric Hägglund om det var viktigt att slå fast att tidsgränserna fungerade eftersom han var med i utredningen 2006, som föreslog tidgränserna, svarade han:
-Nej, det är mer att stå upp för effekterna av tidsgränserna. Vid 90 och 180 dagar så ökar de återgången. Dessutom finns en stor forskning som också bekräftar sambandet.
Hej! "Tidiga insatser"...Låter som om det handlar om kriminella... Det är SJUKA människor vi talar om, inte bara siffror i en statestik. Alla olika som behöver olika stöd. För många som idag är sjukskrivna för ex utmattning har det tagit flera år att bli så sjuka, det tar ofta minst lika lång tid att bli frisk igen. Att gå in med rehab och arbetsprövning etc tidigt kan göra personen sämre och stressa mer.
Fusk ska bekämpas! Lägg gärna pengar på att kolla upp!
Att gå tillbaka till illa fungerande slimmad arbetsplats gör ingen människa frisk! Men vilken ag vill ha kantstött personal!?
Komplex fråga som inte går att reducera till siffror och kurvor!
Talar av egen erfarenhet.
Tack för att ni följer upp denna viktiga diskussion.
Fusk ska bekämpas! Lägg gärna pengar på att kolla upp!
Att gå tillbaka till illa fungerande slimmad arbetsplats gör ingen människa frisk! Men vilken ag vill ha kantstött personal!?
Komplex fråga som inte går att reducera till siffror och kurvor!
Talar av egen erfarenhet.
Tack för att ni följer upp denna viktiga diskussion.
Hej Marika! Tack för dina synpunkter att du delar med dig, utifrån egna erfarenheter!
Ett svar på vår fråga "Vilka belägg finns för att tidiga insatser är de verkligt framgångsrika", har återigen Pahtric Hägglund vid Inspektionen för Socialförsäkringen ett svar på. I en rapport från 2011 beskriver han att Strandhälls påstående inte stämmer.
I rapporten står bland annat: " I den empiriska forskningslitteraturen är emellertid stödet för att olika medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser skulle påskynda återgången i arbete mycket begränsat. Forskning har i stället pekat på att insatserna kan fungera inlåsande och förlänga sjukskrivningarna, bland annat genom att förstärka en sjukdomsbild hos den enskilde."
Livekollen söker nu socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för att se vilka insatser hon syftar till när hon pratar om att de tidiga insatserna är det verkligt framgångsrika. Vi vill också veta vad hon har för faktaunderlag för det påståendet.
Resultatet blev att jag utförsäkrades, ansågs för sjuk för arbete av AF medan FK inte ansåg att man kan vara så sjuk alls av mina diagnoser och min läkare ansåg mig färdig utredd och alla insatser gjorda. Så jag är fem år senare fortfarande sjuk, har ingen inkomst, inget skyddsnät och lever på min man...
Hej Cissi! Verkar som om första delen i ditt inlägg fallit bort? Hur som: tack för att du berättar, även om #livekollen inte undersöker enskilda individers erfarenhet av den bortre parentesen, är det värdefullt att du och fler berättar om era egna erfarenheter av den!
Jag var sjukskriven i mer än 2,5 år utan problem. Därefter fick jag permanent sjukersättning, också utan problem. Försäkringskassan är den bästa myndighet jag haft kontakt med.
Hej Andreas! Tack för att även du delar med dig av egna erfarenheter av/i sjukförsäkringssystemet som - till skillnad från exempelvis Cissi Larsson här i tråden - är goda.
Nu har Livekollen-teamet delat upp det inledande arbetet. Researcher Linda Larsson Kakuli tittar närmare på forskningen kring tidiga insatser för sjukskrivna. Researcher Johan Ekman ska titta på statistik över inskrivna i sjukförsäkringen under olika perioder. Reporter Mari Forssblad börjar med att försöka få en intervju med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Reporter Per Einarsson tittar närmare på Försäkringskassans internkontroller. Samtidigt letar vår sociala medier-redaktör Karin Ekman efter sjukskrivna eller tidigare sjukskrivna som kan berätta om sina erfarenheter om den bortre gränsen i sjukförsäkringen.
Vi vill gärna prata med människor som har egen erfarenhet av att hamna "utanför" sjukförsäkringssystemet. Här i #livekollens kommentarsfält eller i sociala kanaler.
Hej! Det måste komma fram att det finns ingen kalender i världen som kan tala om när man är frisk. Jag blev sjuk till Julen 2004. 2010 fick jag diagnosen posttraumatiskt stressymtom godkänd av försäkringskassan. Jag jobbar sedan dess halvtid. Jag är egen företagare och balanserar på en knivsegg varje dag för att hålla mig över ytan. Jag vill jobba, jag vill vara frisk, men jag har förstått att det blir inte bättre än så här. Det är människans hälsa som avgör, inte kalendern.
Hej Jonny! Roligt att höra att du hittat en "nivå" som fungerar för dig! Och tack för dina synpunkter.
May 25, 2015
- Reply
- Retweet
- Favorite
May 25, 2015
- Reply
- Retweet
- Favorite
May 25, 2015
- Reply
- Retweet
- Favorite
May 25, 2015
- Reply
- Retweet
- Favorite
från det att jag blev sjuk tog det 11 månader att få en seriös utredning på sjukhus. Diagnos: tarmsjukdom. Har aldrig återhämtat mig eftersom jag också fick en medicin som inte fungerade. Så följde andra medicin-utlösta sjukdomar på det. FK "jagade" mig hela tiden. AF gjorde sitt uppdrag. Inte blev jag friskare av denna resa.
Verkligen tråkigt att höra Bi. Tack för att du berättar om dina egna erfarenheter här i #livekollen!
Enligt rapporten från ISF som vi nämnde tidigare saknas alltså tydligt stöd i forskningen för att tidiga insatser gör mest nytta:
”Idén att insatser har bättre förutsättningar att göra nytta tidigt än sent i en process kan verka intuitivt riktig men förutsätter att individer i behov av insatser kan särskiljas från individer som inte är det, samt att de insatser som sätts in är effektiva. Att så skulle vara fallet har emellertid inget tydligt stöd i tidigare forskning.”
Forskarna hävdar att vissa grupper blir hjälpta av tidiga insatser, medan andra riskerar att gå in i en sjukroll och drabbas av en inlåsningseffekt. Risken för inlåsningseffekter finns både för anställda och arbetslösa men är större för arbetslösa som har sämre ekonomiska drivkrafter att lämna sjukskrivning. Resultatet pekar enligt forskarna på att handläggarna har svårt att välja ut rätt personer för rehabiliteringsinsatser.
”Idén att insatser har bättre förutsättningar att göra nytta tidigt än sent i en process kan verka intuitivt riktig men förutsätter att individer i behov av insatser kan särskiljas från individer som inte är det, samt att de insatser som sätts in är effektiva. Att så skulle vara fallet har emellertid inget tydligt stöd i tidigare forskning.”
Forskarna hävdar att vissa grupper blir hjälpta av tidiga insatser, medan andra riskerar att gå in i en sjukroll och drabbas av en inlåsningseffekt. Risken för inlåsningseffekter finns både för anställda och arbetslösa men är större för arbetslösa som har sämre ekonomiska drivkrafter att lämna sjukskrivning. Resultatet pekar enligt forskarna på att handläggarna har svårt att välja ut rätt personer för rehabiliteringsinsatser.
Här kommer hela Cissi Larssons inlägg eftersom en bit av det föll bort förra gången. Tack för att du delar med dig Cissi!
Jag gör ett nytt försök! Utförsäkrades efter 10 år i systemet, utredd på alla ledder! Enligt AF för sjuk för någon typ av arbete, enligt FK försjuk för diagnosen, man kan inte må så dåligt av den diagnos jag har, vilken är Fibro bla. Enligt sjukvården färdigutredd, färdigbehandlad och inte rehabiliterbar. Så alltså inkomstlös, icke arbetsför och tack och lov gift med en man som kan försörja mig, annars hade väl ett skott i pannan varit alternativet. Detta leder till att våra barn inte har rätt till först förskola, sen fritids utan ska vara hemma med sjuk förälder. Ingen rätt till avlastning för barnen då jag var sjuk innan de föddes, men rätt till städhjälp, vilket inte gör barnens situation ett dugg bättre. De som framförallt kommer i kläm och som blir lidande är anhöriga och barn som känner en enorm press på sig att stötta, de får inte bli sjuka eller kräva något själva, då de bär oss som halkat ut ur systemet på sina axlar. Sjuktalen för psykiskohälsa hos unga med dessa föräldrar lär braka i taket om några år. Har vi råd med det?Cissi Larssonvid 13:04
Det man ofta glömmer är att det inte är arbetslösa som är sjukskrivna utan sjukskrivna som blir arbetslösa. Och sedan kommer man inte in igen! Egen erfarenhet(arbetade med rehab) av att arbetsplatsen inte klarade folk som "inte höll". Har sedan dess (2002) vikarierat runt men hela tiden återvänt till arbetslöshet. Man får inte en fast förankring på arbetsmarknaden igen!
Frågan är hur man får arbetsgivarna att anställa alla som inte längre klarar att köra livet i 180km/h? men som ändå har mer att ge under många år till
............
Johan Ekman:Hej Fredrik, tack för din kommentar! Bara för att fylla i ditt inspel: I Försäkringskassans utvärdering av sjukpengen (Rättslig uppföljning 2015:03) kan man läsa att 53 procent av de försäkrade var helt eller delvis arbetslösa. 46 procent hade en anställning.
idag 08.56
Frågan är hur man får arbetsgivarna att anställa alla som inte längre klarar att köra livet i 180km/h? men som ändå har mer att ge under många år till
............
Johan Ekman:Hej Fredrik, tack för din kommentar! Bara för att fylla i ditt inspel: I Försäkringskassans utvärdering av sjukpengen (Rättslig uppföljning 2015:03) kan man läsa att 53 procent av de försäkrade var helt eller delvis arbetslösa. 46 procent hade en anställning.
idag 08.56
Bra fråga och inspel Petra M. Tack för din kommentar.
Grafik: Så ökar antalet sjukskrivningar
Grafik: Så ökar antalet sjukskrivningar
Livekollen har granskat statistiken på antalet sjukfall i sjukförsäkringen. Sedan en lägsta nivå år 2010 närmar vi oss nu samma nivåer som innan Alliansen tog makten 2006.
I september 2007 kallade Alliansen till presskonferens. Då introducerades de nya reglerna för sjukförsäkringen som skulle få bort Sveriges många och långa sjukskrivningar. Receptet var betydligt hårdare regler. Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt beskrev reformen på presskonferensen så här:
– Nu ska vi bort från det här passiva. Att inte göra något. Det här friska folket som har varit så sjukskrivet, och där 100-tusentals människor har lämnat arbetsmarknaden. Nu byter vi det mot ett system som reagerar.
En del av de nya reglerna var en brytpunkt som inföll efter två och ett halvt år som sjukförsäkrad. Efter brytpunkten skulle man tillbaka till Arbetsförmedlingen och prövas mot arbetsmarknaden, det som ibland kallas att bli utförsäkrad.
Reglerna började gälla från 1 juli 2008 vilket innebar att de första utträdena ur sjukförsäkringen skedde i januari 2010, två och ett halvt år efter att reglerna infördes. Denna månad markerar en lägsta punkt för antalet sjukfall i försäkringen. Efter det har det ökat.
Livekollen har tittat på statistik på antalet pågående sjukfall för att visa hur utvecklingen har sett ut. Från januari 2005, det vill säga innan Alliansregeringen tillträdde, till januari 2010 minskade antalet sjukfall drastiskt. Sedan minskar antalet långtidssjukskrivna (längre än två och ett halvt år) dramatiskt, men övriga grupper sjukfall börjar öka. Idag är antalet uppe i samma nivåer som när Reinfeldt introducerade de nya reglerna och högre än när de trädde i kraft.
Försäkringskassans prognoser i deras budgetunderlag pekar på att Sverige närmar sig liknande nivåer i antalet sjukfall som vid 2005. Skillnaden mot hur det var innan januari 2010 är att antalet långtidssjukskrivna ligger nu på betydligt lägre nivåer, att den översta delen av stapeln nästan är borta. Samtliga blir inte utförsäkrade, är du särskilt sjuk får du stanna kvar i försäkringen även idag. Denna grupp har också ökat sedan 2010.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) presenterar i en rapport de släppte förra veckan en tänkbar förklaring. Sedan lägstanivån av antalet sjukfall 2010 har den följande ökningen sammanfallit med en minskning av kontroller av sjukskrivnas nivåer. ”Det är därmed sannolikt att den försämrade regeltillämpningen är en delförklaring till de allt längre sjukskrivningarna och den högre sjukfrånvaron under de senaste åren.”
Tack för er granskning av en viktig fråga för många.
Jag var tidigare sjukskriven i flera perioder - söker nu arbete/arbetslös.
Jag var tidigare sjukskriven i flera perioder - söker nu arbete/arbetslös.
Tack Fredrik, och lycka till med jobbsökandet!
Själv har jag tvingats (efter utförsäkring) till arbetsprövning trots att Försäkringskassans egen utredning sa att arbetsprövning vore olämpligt! Vid denna arbetsprövning som för övrigt var mycket smärtsam (jag har en ryggradsskada) så fick jag en stroke, orsakad av den smärta jag utsattes för!
Alla vet att i diktaturer har "tortyrbödeln" med läkare för att hålla tortyroffer vid liv . . . i mitt fall så struntade samhället i alla mina läkarintyg samt i sina egna utredningar och begick en allvarlig kränkning mot mig enligt Europakonventionen! Min fråga är om det verkligen får gå till så här? Man är helt rättslös då domstolar i alla instanser går på Fkś linje (vilket det för övrigt skulle behövas en diskussion kring!).
Alla vet att i diktaturer har "tortyrbödeln" med läkare för att hålla tortyroffer vid liv . . . i mitt fall så struntade samhället i alla mina läkarintyg samt i sina egna utredningar och begick en allvarlig kränkning mot mig enligt Europakonventionen! Min fråga är om det verkligen får gå till så här? Man är helt rättslös då domstolar i alla instanser går på Fkś linje (vilket det för övrigt skulle behövas en diskussion kring!).
Det var tråkigt att höra Anders! Tack för att du berättar här i #livekollen.
Under Livekollens arbete idag har vi fokuserat på att söka svar på frågan om "tidiga insatser" för de sjukskrivna också är "de verkligt framgångsrika" vilket var vad socialförsäkringsministern hävdade i intervjun i gårdagens Agenda. Vi har insett att vi inte hinner söka uttömmande svar på de andra två frågorna; huruvida den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen fungerar som incitament för återgång i arbete och vilka effekterna blir om man, som Socialdemokraterna vill, slopar den bortre tidsgränsen. Vi har därför beslutat att lägga dessa frågeställningar åt sidan.
Vi kommer däremot att rapportera om, som det tycks, en förändrad inställning hos Socialdemokraterna till arbetsgivarnas ansvar för sjukkostnaderna. Arbetsgivarna betalar ju sjuklön till sina anställda under de två första veckornas sjukfrånvaro. Socialdemokraterna lovade att ta bort den andra sjuklöneveckan men igår antydde socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att, om arbetsmarknadens parter inte till i höst har enats om åtgärder för att minska sjukskrivningskostnaderna, kan det inte uteslutas att det blir tal om att låta arbetsgivarna betala kostnaderna för en tredje sjuklönevecka.
Vi kommer däremot att rapportera om, som det tycks, en förändrad inställning hos Socialdemokraterna till arbetsgivarnas ansvar för sjukkostnaderna. Arbetsgivarna betalar ju sjuklön till sina anställda under de två första veckornas sjukfrånvaro. Socialdemokraterna lovade att ta bort den andra sjuklöneveckan men igår antydde socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att, om arbetsmarknadens parter inte till i höst har enats om åtgärder för att minska sjukskrivningskostnaderna, kan det inte uteslutas att det blir tal om att låta arbetsgivarna betala kostnaderna för en tredje sjuklönevecka.
Tidiga insatser i sjukskrivningen är tänkta att snabbare få tillbaka människor i arbete. Men effekten blir snarare den motsatta enligt flera studier från Inspektionen för Socialförsäkringen, den statliga myndighet som ska granska socialförsäkringarna.
– Forskningsstödet för att olika former av rehabilitering skulle hjälpa sjukskrivna tillbaks i arbete är svagt. Dessutom visar studier att ett tidigt agerande i sjukskrivningen snarare tenderar att förlänga sjukfrånvaron och försvåra en återgång i arbete, säger rapportförfattaren Pathric Hägglund på Inspektionen för Socialförsäkringen.
Vissa grupper kan vara hjälpta av tidiga insatser, medan andra riskerar att gå in i en sjukroll och drabbas av en inlåsningseffekt. Med det menar forskarna att insatserna kan förstärka sjukdomsbilden hos den enskilde vilket leder till längre sjukskrivningar. Risken för inlåsningseffekter finns både för anställda och arbetslösa men är större för arbetslösa som har sämre ekonomiska drivkrafter att lämna sjukskrivning.
Det finns däremot forskningsstöd för att preventiv rehabilitering, alltså sådan som ges innan en eventuell sjukskrivning påbörjas, har effekt.
– Forskningsstödet för att olika former av rehabilitering skulle hjälpa sjukskrivna tillbaks i arbete är svagt. Dessutom visar studier att ett tidigt agerande i sjukskrivningen snarare tenderar att förlänga sjukfrånvaron och försvåra en återgång i arbete, säger rapportförfattaren Pathric Hägglund på Inspektionen för Socialförsäkringen.
Vissa grupper kan vara hjälpta av tidiga insatser, medan andra riskerar att gå in i en sjukroll och drabbas av en inlåsningseffekt. Med det menar forskarna att insatserna kan förstärka sjukdomsbilden hos den enskilde vilket leder till längre sjukskrivningar. Risken för inlåsningseffekter finns både för anställda och arbetslösa men är större för arbetslösa som har sämre ekonomiska drivkrafter att lämna sjukskrivning.
Det finns däremot forskningsstöd för att preventiv rehabilitering, alltså sådan som ges innan en eventuell sjukskrivning påbörjas, har effekt.
En synpunkt! Tjänstemannaansvar måste till så Försäkringskassans handläggare kan slå larm när det är på väg att gå åt helvete för folk då politiker skapar regler som är totalt omänskliga för vissa (beroende på sjukdom eller skada)!
Ok, tack för synpunkten Anders.
sjukförsäkring är lite snedvriden
Blir man långtids sjukskriven och har eget företag så kommer man med automatik att räknas som arbetslös då skatteverket anser att man inte ska ha kvar f-skatt då man inte bedriver någon aktivitet i företaget under mer än 6 månader , så hela systemet faller och antalet som är arbetslösa ökar i statistiken , hur kan man ha såna regler
Blir man långtids sjukskriven och har eget företag så kommer man med automatik att räknas som arbetslös då skatteverket anser att man inte ska ha kvar f-skatt då man inte bedriver någon aktivitet i företaget under mer än 6 månader , så hela systemet faller och antalet som är arbetslösa ökar i statistiken , hur kan man ha såna regler
Per, tack för påpekandet!
Själv har jag hamnat i en sjukskrivning för utmattningssyndrom där arbetsgivaren (kommunal sådan) egentligen inte vill ta tag i någonting av det som hjälpte till att göra mig sjuk på arbetet. Det känns som att vara instängd och man skriker, men ingen lyssnar. Vi lever tyvärr i ett samhälle där arbetsgivarna kommer undan med vad som helst och den som blir sjuk blir skuldbelagd. Man måste vara frisk för att vara sjuk. Det sista man behöver vid min diagnos är att behöva känna sig som Don Quijote, ifrågasatt från alla håll.
Tack för din berättelse Cecilia. Många av de som engagerat sig i #livekollen under dagen har vittnat om liknande erfarenheter.
Kan ni förklara för mig varför sjuka människor skickas till arbetsförmedlingen ?
Varför och hur kunde ett förslag om att utförsäkra sjuka människor få gehör ?
Vad bör göras för att bromsa statens kostnader för sjukskrivningar frågar Livekollen.
Låt sjuka människor kosta, Sverige är ett rikt land.
Varför och hur kunde ett förslag om att utförsäkra sjuka människor få gehör ?
Vad bör göras för att bromsa statens kostnader för sjukskrivningar frågar Livekollen.
Låt sjuka människor kosta, Sverige är ett rikt land.
Ok, tack för tydligt svar Pia :)
Paulina Wennerlund
Paulina om att bli utförsäkrad: Kände mig tillintetgjord
Paulina Wennerlund
Paulina om att bli utförsäkrad: Kände mig tillintetgjord
I samband med vår granskning om sjukförsäkringarna och ”stupstocken” har Livekollen efterlyst läsarnas egna erfarenheter av att bli utförsäkrade. En av dem som hörde av sig via #livekollen var Paulina Wennerlund, 38 år från Avesta i Dalarna. Hon berättar via SVT Nyheters Facebooksida att "stupstocken" knappast fungerat som drivkraft för att ta sig tillbaka till arbetet, snarare tvärtom.
Paulina Wennerlund, som är utbildad ridinstruktör och frilansskribent, har i många år haft problem med psykisk ohälsa. Bland annat depression och panikångest. Hon drabbades även av diskbråck. Att sedan bli utförsäkrad blev ett hårt slag.
”Utförsäkringen innebar ett stort bakslag i det psykiska måendet. Dels för att jag blev livrädd för min ekonomiska existens och för att min rehabilitering inte ens hunnit börja. Jag stod i vårdkö eftersom vårdgarantin inte fungerar på landsbygden. Men innan jag kunde erhålla någon form av hjälp mer än bara att bli slussad till olika mottagningar så blev jag utförsäkrad. Utförsäkringen innebar också att jag kände mig tillintetgjord som människa. Jag var inte trodd.
Paulina Wennerlund berättar att hon fick gå i olika program på Arbetsförmedlingen som gjorde att hon hela tiden mådde sämre. Samtidigt som hennes sjukdom hela tiden ifrågasattes och arbetsförmågan ständigt skulle bedömas.
”Det hela resulterade i att jag nu fem år senare är ännu sjukare och sjukskriven på nytt. Står i vårdkö igen till rehab och fick brev om att vårdgarantin kunde ej hållas (nu heller) utan att det skulle ta minst 8 månader innan jag blev kallad.”
Paulina Wennerlund skriver att det blivit ”legitimt att se ned på sjuka”.
”Dessutom tycker jag det behövs tas upp att politikernas syn på och behandling av sjukskrivna och utförsäkrade är nedsättande och man är belagd med en samhällsparasitstämpel. Det har blivit legitimt att se ned på sjuka, detta märks tydligt i sociala medier, på arbetsplatser och i samhället i övrigt ”.
Nu kan ni läsa om vad vi hittat i vår granskning här ovanför! Strax kommer vi också att uppdatera med ytterligare en nyhet som kommit fram i ämnet.
Jag utförsäkrades 2010, utan rehabilitering, utan några som helst insatser från Försäkringskassan eller min dåvarande statliga arbetsgivare.
Arbetslivet i Sverige har varit rena vilda västern i många år. Värst är det inom staten; inga lagar eller föreskrifter följs, och den tillika statliga Försäkringskassan gör inget i dessa fall. Myndigheter håller ihop. Gällde det - som i mitt fall - svår mobbing på arbetsplatsen så står du fullständigt hjälp- och rättslös.
Arbetslivet i Sverige har varit rena vilda västern i många år. Värst är det inom staten; inga lagar eller föreskrifter följs, och den tillika statliga Försäkringskassan gör inget i dessa fall. Myndigheter håller ihop. Gällde det - som i mitt fall - svår mobbing på arbetsplatsen så står du fullständigt hjälp- och rättslös.
Tråkigt att höra din historia Dorothea, men tack för att du delar med dig här i livekollen!
Ytterligare en sak som Livekollens reportrar fått ut under dagen: 