SVT rapporterade · Höstbudgeten presenteras

Det blir väldigt mycket regeringens syn på saken nu, och jag ska säga det att vi förstås också kommer att låta oppositionen få säga sitt senare under dagen. Från klockan 10.40 kommer vi att prata med politiker från SD, M och L, och senare från C, och KD. Vi kommer också att låta ekonomer få ge sin analys av budgeten.

– Svensk ekonomi mår bra. Vi är inne i en väldigt kraftig högkonjunktur. Men det som jag och många ekonomer är oroliga för är att man inte utnyttjar det här läget till att strama åt finanspolitiken. Ska vi nå det här nya överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP måste man ha ett högre överskott i högkonjunktur, säger Lars Calmfors, nationalekonom, till SVT.

– Vi vill ju ha säkerhetsmarginaler om det händer något framöver. Därför ska man spara i goda tider om det blir en lågkonjunktur, och det blir det ju förr eller senare, säger Lars Calmfors.

Det onormalt höga antalet asylsökande, nästan 160.000 förra året, påverkar. Men det borde man finansiera i så fall, menar Lars Calmfors. Han är för skattehöjningar.
– Det är inte normala tider, men vi har också haft väldigt stora underskott, så trovärdigheten bakom att regeringen vill att vi verkligen ska ha goda statsfinanser, den står ju lite på spel. Visar man inte nu att man tar det på allvar, kan vi vara på ett sluttande plan.

Samtidigt som budgetpromenaden har pågått så har Kristdemokraterna hållit sin presskonferens.
Kristdemokraterna anser att budgeten innebär ytterligare ett förlorat år.
– Vi ser en regering som fortsätter att svika vallöften, till exempel att inga vanliga löntagare skulle få högre skatt. Nu blir det ytterligare 150 000 löntagare som får höjd inkomstskatt, säger partiets talesperson Jakob Forssmed, rapporterar TT.

Även KD kritiserar regeringen för att låna till utgifter i högkonjunktur. Flera av de skatteintäkter man räknar med att få in är dessutom osäkra intäktsposter samtidigt som reformerna är kostnadsdrivande, enligt Forssmed.

Det allvarliga, enligt KD, är att arbetsmarknadspolitiken "havererar".
– Det största är nedskrivningen av prognosen för det som Stefan Löfven kallat den största arbetsmarknadspolitiska reformen, säger Forssmed och hänvisar till att det inte alls blir lika många traineejobb och extratjänster som regeringen hoppats.

– Finansministern säger att alla siffror pekar åt rätt håll, många tror på Sverige. Om det fanns ett enda problem så är regeringen på väg att lösa det just nu. För övrigt skapade alliansen problem när vi bekämpade den värsta finanskrisen sedan 1930-talet. Hård sammanfattning, säger Ulf Kristersson (M).
– Du nämner inte utanförskapet, du nämner inte bidragsberoende, inte de klyftor som växer mellan de som jobbar och inte får jobba, fortsätter Ulf Kristersson (M).

Magdalena Andersson svarar att hon är glad över att det finns "en samsyn över att det finns problem med ökade klyftor"
– Det ser jag som en välkommet steg hos Moderaterna. Problemet är att er politik ökade klyftorna genom att man sänkte skatten för de som tjänade mest.

– På ytan går det bra för Sverige. Vi är mitt uppe i en högkonjunktur och det är imponerande att se de svenska företagen, inte minst de jobbskapande småföretagen - hur de utvecklas, anställer och investerar, säger Emil Källström (C).

– Men regeringen använder inte de goda tiderna på bästa sätt. De skyler över sin egen bristfälliga politik snarare än att utnyttja jobbskapandet och göra Sverige starkare. I skuggan av högkonjunkturen ser vi ett delat samhälle växa fram, fortsätter han.

Även SKL, Sveriges kommuner och landsting, tycker att regeringens omtalade 10 miljarder till välfärden är för lite. För många kommuner kommer pengarna snarare användas till att stoppa uppsägningar, säger SKL till TT.

I statsbudgeten får landets kommuner och landsting tio miljarder kronor från statskassan. Enligt regeringen ska de nya resurserna ge bättre välfärd, bland annat mer personal i skolor och äldreomsorg.
Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är förstås glad åt budgetförstärkningen, "även om de pengarna inte på långt när kommer att räcka till allt som det kan låta ibland", som SKL:s ordförande Lena Micko (S) uttrycker det, för TT.

Läget är väldigt olika i kommunerna. I vissa handlar det säkert om fler anställda, enligt Micko.

– I andra räcker det till att behålla den kvalitet som finns i skolan och äldreomsorgen, och i andra för att inte behöva säga upp medarbetare, säger Lena Micko.

Hur många kommuner som inte kommer att få ekonomin att gå ihop, är svårt att svara på enligt henne, men det handlar om "väldigt många".

TT: Krävs det skattehöjningar?

– Svårt att veta, kanske på vissa håll, säger Micko.

En stor osäkerhetspost är regeringens aviserade besparing på området ensamkommande barn, med lägre ersättning till kommunerna. Här är viktigt att staten följer kostnadsutvecklingen, enligt Lena Micko.

– Vi tror inte att man kommer att kunna ställa om överallt. Då kommer man behöva att följa upp det, kanske redan i vår, säger hon.