SVT rapporterade · Nordkalk inför rätta – SVT direktrapporterar

Gustaf Seppelin Solli och hans fru Pernilla Seppelin är några av de många som väntar på att få komma in i rättegångssalen och på frågan hur han sovit i natt svarar han: ”Knappt något och väldigt dåligt”. ”Men det känns skönt att det är igång nu” säger Pernilla Seppelin.

Strax börjar rättegången.

Det är fullsatt i åhörarsalen. Många anhöriga och ett tiotal journalister.

Det är lite tekniska problem i rättssalen just nu. De börjar strax.

Åklagaren Stig Andersson ska nu börja lägga fram sin sakframställan.

Första olyckan inträffade vid 16 tiden och den andrar vid 23 tiden.

Johan Löfroth avled i samband med olyckan och Gustaf Seppelin Solli fick allvarliga skador. Bland annat 55 procentiga brännskador.

En värmeexplosion uppstod i kalkugnen som skulle repareras. De som skulle göra arbetet hade ingen kunskap om arbetet och riskerna.

De anställda fick ingen riktig information om hur arbetet skulle gå till ,enligt åklagaren Stig Andersson.

Den första november 16.30 fick den första arbetstagaren brännskador i ansiktet när det strömmade ut ånga från kalkugnen.

Ingen riktig riskbedömning gjordes då heller.

Två hål togs upp i höljet till kalkugnens övre del. Under arbetet var luckan på plan fem öppen. När de som skulle jobba på natten kom till arbetet fick de information om hur arbetet skulle bedrivas av underentreprenörerna.

Ingen ansvarig på Nordkalk fanns på plats.

Personalen sprutade vatten i ugnen, temperaturen i kalkugnen steg och det blev en explotsion när vattnet kom i kontakt med kalken i den heta ugnen.

Nordkalks platschef har av grovt oaktsamhet orsakat Löfroths död och Sollis skador, säger åklagaren.

Åklagaren säger att platschefen borde ha sett till att det fanns riktig säkerhetsutrustning och vidtagit åtgärder efter den första olyckan tidigare på dagen.

Åklagaren anser att Nordkalk ska betala en företagsbot på 3,5 miljoner kronor. Grunden är arbetsmiljöbrott och vållande till annans död och vållande till kroppsskada.

Så gick olyckan till – timme för timme:

Åklagaren berättar nu igen hur olyckan gick till. Nedan kan ni läsa hur olyckan gick till klockslag för klockslag.

Gustaf Seppelin Solli sitter i rättsalen med armarna i kors och lyssnar än en gång på vad som hände vid olyckstillfället som orsakade honom 55 procentiga brännskador. Mitt emot honom sitter den tidigare platschefen och tittar ner i skrivbordet.

Arbetet vid olyckstillfället skedde utan övervakning av ansvarig ledningspersonal med kunskap om hur arbetet skulle gå till.

Åklagaren har nu läst detaljerna i åtalet färdigt.

Föräldrarna till den döde Jan Löfroth kräver skadestånd på 50 000 kronor var.

Solli vill ha 40 000 kronor för sveda och värk och kränkningsersättning.

Den tidigare platschefen bestrider åtalet, säger hans advokat.

Nordkalk bestrider yrkandet om företagsbot. Men anser skadebeloppen som skäliga..

Just nu har rätten diskussion om vad som ska ske härnäst.

Åklagaren ska nu börja med sakframställan. Han ska prat om bestämmelserna i arbetsmiljölagen.

Inhyrare av arbetskraft ska vidta de skyddsåtgärder som behövs för att personal inte ska skada sig.

På ett fast driftställe som i detta fall där kalkugnen fanns måste vissa regler följas och den som är ansvarig för arbetet har också tydliga regler att följa, säger åklagaren. Han går igenom de många paragrafer som gäller.

Arbetsgivare som hyr in arbetskraft har alltså vissa regler att följa för att arbetet ska vara säkert.

Paragrafer gås igenom på detaljnivå just nu.

Förutom Johan Löfroths anhörigas och Gustaf Sollis skadeståndskrav, kräver den man som fick lindrigare skador 40.000 kr i skadestånd av Nordkalk. Den andre mannen som drabbades av lindriga skador hade fått beskedet att han inte kunde få skadestånd men säger nu att han vill det.

Åklagaren anser att kalk kan falla under paragrafen farligt kemiskt ämne och att arbetsgivaren måste ha tydlig kunskap om de risker hanteringen av ämnet kan innebära och se till att rätt skydd finns för de arbetare som ska jobba med ämnet.

Åklagaren säger att skyddsinstruktionerna måste vara begripliga och tydliga för arbetstagarna och när farligt kemiskt ämne hanteras ska lämpliga arbetsmetoder användas. Rutinerna om vad som ska göras om en olycka inträffas ska också vara tydliga, säger åklagaren.

Går det inte att göra arbetet ofarligt så ska det finnas skyddsutrustning som skyddar, säger åklagaren som läser upp bestämmelserna..

Nu blir det paus

Jag pratade med Gustaf Solli och hans anhöriga i pausen. De tycker att det är skönt att rättegången nu är igång..

- Men just nu är det lite tråkigt med sakframställan. Det blir intressant sen när vi som var med om olyckan och andra vittnen får komma till tals. DÅ får vi berätta vad som hände, säger Gustav Solli.

Åklagaren Stig Andersson tar ordet igen efter pausen.

Han påpekar att när han pratar om oaktsamhet så pratar han bara om straffbar oaktsamhet.

Solli fortsätter att sitta med korsade armar och den åtalade förre platschefen tittar ner i skrivbordet medan åklagaren pratar om vad arbetsgivaren har ansvar för enligt arbetsmiljölagen. Det är mycket begreppsjuridik när åklagaren än så länge läser från papperen.

-Vi kommer att prata mycket om kalk. Bränt kalk som upphettas till elvahundra grader, säger åklagaren

-Nordkalk jobbar med kalk och har en omsättning på några miljoner. I Luleå har de främst jobbat med bränd kalk, säger åklagaren, som nu beskriver att kalk är en bärande verksamhet för företaget.

- Platschefen hade arbetsmiljöansvaret och hade skyddsansvaret för anläggningen, säger åklagaren och vänder sig till den förre platschefen, innan han tittar ner i papperen igen. Förundersökningen är på över 1 000 sidor och åklagaren har många papper att bläddra i.

Den tidigare platschefen tittar bara tomt framför sig. söker inte ögonkontakt med någon så här i början på rättegången. Åklagaren säger att platschefen själv senare ska få redogöra för händelserna.

Nu visar åklagaren en bild för alla som föreställer kalkugnen. Han står på ett ställe som gör att vi i åhörarsalen knappt hör vad han säger.

Det är i alla fall en detaljerad ritkonstruktion.

Nu sätter sig åklagaren och bläddrar till sidan 299 i förundersökningen. Bilder från olycksplatsen klickas nu upp på den stora filmduken, men åklagaren får inte ut helsidorna ordentligt. Vi väntar.

Protokollföraren rycker ut och efter några knapptryckningar av henne så kan vi se bilderna som är få.

Föreställer matarbordet.

en tryckvåg med ångblandning av bränd och släckt kalk trycktes ut genom öppningarna och översköljde personerna.

Med bilderna vill åklagaren visa på de hål som uppstått på kalkugnen.

I samband med händelsen hade man kallat in särskild personal´, två personer, som skulle komma till Luleå och ta bort sintertillväxten.

Instruktionerna är egentligen mycket grundliga när det gäller hur en rengöring av kalkugn ska gå till. Även vilken skyddsutrustning som ska användas. Åklagaren pratar om detaljerna kring detta.

Olycksoffren på Nordkalk hade inte en skyddsutrustning som på ett riktigt sätt skyddade mot kemikalier.

Åklagaren nämner nu att ugnen stängdes av 10.30 under olycksdagen och man loggade temperaturförändringar och han säger att temperaturförändringarna ökade under dagen.

Förutom de anhöriga till olycksoffren sitter media och fackliga företrädare i åhörarsalen. Det finns plats för 30 personer, någon gick i pausen, och nu är vi 26 personer som sitter och lyssnar.

Åklagaren säger att den förre platschefen dagen innan olyckan kontaktade en murare och två entreprenörer för att göra murningsarbete på kalkugnen och undersöka skadan närmare. Då upptäckte man att sintertillväxten var större än man befarat. Dåvarande platschefen bestämde att ugnen skulle kallställas och sintertillväxten skulle åtgärdas..

Det gick inte så bra så beslutet togs att istället spruta vatten in i kalkugnen.

Utrusning lånades från SSAB och enligt åklagaren var den mer lämpad för svetsning så skyddsglasögonen fungerade inte bra i sammanhanget.

Solli lutar sig fram över bordet och ser nästan otålig ut. Detaljerna har han hört många gånger förut.

Mehmet Arpaci var den första som skadades vid 17-tiden när vattenavhyvlingen i kalkugnen påbörjats.

Han kommer att höras senare under rättegången.

Klockan 22:58 kom den stora tryckvågen med en ångblandning av bränd och släckt kalk som trycks ut genom öppningarna och översköljer Johan Löfroth som senare avlider och Gustaf Seppelin Solli som blir allvarligt skadad. Även en tredje person får skador i varierande grad.

Åklagaren nämner att han under rättegångsdagarna kommer att höra flera personer. Bland annat de som var med på olycksplatsen samt Löfroths pappa och bror.

Åklagaren ska också bevisa att den metod som användes vid olyckstillfället inte tidigare har använts i Luleå

Bland oss åhörare sitter också representanter för Nordkalk.

Åklagaren läser upp ett stort antal namn på alla som ska höras. Tio dagar är planerade för den omfattande rättegången.

Sju personer arbetade vid kalkugnen under olyckstillfället och flera av de som var med ska höras.

Åklagaren har nu räknat upp namnen på alla som ska höras. Åklagaren slutar nu sin sakframställan.

Magnus Eriksson ska nu tala

- Menar du att driftstoppet är en förändring i verksamheten? frågar försvaret åklagaren. Och det menar han.

Målsägarbiträdet Magnus Eriksson talar nu. Han företräder Johan Löfroths anhöriga.Han visar en bild på Johan som avled av skadorna. Blå shorts och keps. 23 år gammal när han dog. Han hade flickvän och hade precis skaffat hus.

Han beskriver hur nära relation Johan hade till sin äldre bror och därför vill de ha skadestånd även för den vuxna brodern.

- Man beslutade att spruta vatten i en väldigt varm ugn för att det var det billigaste sättet. Johan hade ingen som helst erfarenhet av detta

Det blir känslosamt när den avlidne Johan Löfroths målsägandebiträde Magnus Eriksson berättar om Johans relation till hans bror och visar bilder både före och efter olyckan. Flera gråter.

Nu visas en bild på Johan när han låg svårt skadad på sjukhuset. En hemsk bild. Pappan snyftar till högt .

Johans skador beskrivs. Han hade svåra bränn och frätskador även i de inre organen.

Den före detta platschefen väljer att inte titta på bilderna. Men han tvingas också lyssna på detaljerna kring Johans lidande som tillslut ledde till hans död.

Johan avled av sina skador den 18 december.

Nu blir det lunch till klockan 12.45.

Vi fortsätter direktrapporteringen 12.45

Efter lunch hörs de andra drabbade om hur de ser på olyckan. Efter det hörs den åtalade platschefen och Nordkalks försvarare.

Gustaf Sollis advokat ska prata nu. Han heter Olov Östensson. Han ska peka på att Nordkalk och deras tidigare platschef varit grovt oaktsamma.

Han säger att bolaget haft arbetsmiljöansvaret och därmed också det straffrättsliga ansvaret.

- Det aktuella arbetet var farligt, likaså arbetsmetoden, säger han.

Han anser att bolaget inte hämtat adekvat kunskap om hur kalkugnen skulle skötas vid sintertillväxt. Och han pekar på att bolaget inte reagerat på olyckan tidigare under dagen.

- Man är varse att någonting inte har gått rätt till och ändå fortsätter man. Grov oaktsamhet från företagets sida, säger han.

Han företräder Gustav Solli och beskriver hans skador. 55 procentiga brännskador, alla fingrar utom tummarna är amputerade, och hans ansikte är förstört.

- Vid olyckstillfället kände Solli stark dödsångest, säger Olov Östensson.

Olyckan har fått omfattande effekt för de drabbade och ska anses som grovt.

Tarmo Niva fick också bestående skador, vilket hans advokat Mattias A Malmborg framhåller.

Förutom fysiska skador har han fått psykiska skador och svårt med sömnen.

Han var också den som hjälpte de andra skadade och det var traumatiskt att se de skadade arbetskamraterna och höra deras skrik

Tarmo Niva kräver också kränkningsersättning.

Platschefens advokat Jan Wennerbrandt ska nu tala.

- Dom anteckningar som fördes vid polisutredningen vid 17-tiden på olycksdagen lämnades ganska ostridligt. Vi ska gå in på det närmare sen, säger han.

- Vi kommer även att ta in och höra Nordkalks arbetsmiljöingenjör som en konkret bevisning vi åberopar.

- Jag vill lyfta fram några punkter som rätten ska tänka till på. Det som rätten har att avgöra är ett vållande inte om det har lett till allvarliga konsekvenser. Det har orsakat de värsta konsekvenser man kan råka ut för. En man är död och en har fått oerhört svåra skador. Vi ser det bildligt men det är vållandet vi ska titta på när vi tittar på ansvarsfördelningen.

- När man talar om att arbetsledningen försvann från Nordkalk nattetid kan jag säga att vanligen jobbar EN person vid kalkugnen.

En person jobbar vid kalkugnen nattetid.

- Det finns en delegationsordning inom Nordkalk som kommer att beröras de här dagarna och det finns också informellt ansvar.

Advokaten trycker på att den förre platschefen har haft flera över sig.

- Det har varit svårt att klart veta vad som hände i kalkugnen. Helt klart är det faktiskt inte.

Nordkalks grund för bestridande är att det inte skett något arbetsmiljöbrott.

Bolagets företrädare Robert Lakatos framhåller att de som skadades var anlitade av entreprenörer som utförde uppdrag åt Nordkalk.

Nordkalk bestrider åklagarens påståenden att den använda metoden inte varit säker. Metoden är vanligt förekommande i branschen. En säker metod för bekämpning av sintertillväxt.

Nordkalk anser inte att den förre platschefen varit oaktsam på det sätt som åklagaren påstår.

Det finns ingen grund att ålägga Nordkalk en företagsbot, anser bolagets företrädare.

Nordkalks företrädare går nu igenom en av underentreprenörernas bolagsordning, Empower AB. Vad de ska syssla med. Även vad Luleå Industrimontage ska syssla med.

-Slutsatsen är att ingen av bolagen hyr ut arbetskraft. De är inga bemanningsföretag, säger Robert Lakatos.

Robert Lakatos går igenom fakturaunderlagen mellan Nordkalk och Luleå Industrimontage, (LIMAB).

Limab har i sin tur tagit in en underentreprenör. Robert Lakatos går igenom fakturadetaljer. Även tidrapporter för personal gås igenom. Man kan se namn och veckodagar på personer som arbetat varav några är dom som idag sitter skadade i rättssalen.

Detaljgenomgången fortsätter nu för Empowers del. En faktura som har samband med ugnshaveriet visas. Det är mycket detaljer med siffror.

Underlaget för fakturorna gås igenom i detalj för att visa hur underentreprenörerna jobbade mot Nordkalk.

Arbetsmiljöverket har gjort en åtalsprövning och Nordkalk vill lyfta fram att de två nämnda entreprenörerna var anlitade av Nordkalk.

Serviceavtalen mellan Nordkalk och entreprenadföretagen gås igenom i detalj.

Robert Lakatos vill visa ansvarfördelningen mellan kund och leverantör i kalkugnsolyckan och går därför igenom avtalen. Bland annat står det att underleverantören Empower ska ansvara för skyddsutrustning som bland annat skyddsglasögon.

Han visar nu Nordkalks föreskrifter för entreprenörer. Där står bland annat vilken skyddsutrustning som ska användas vid kalkhanteringen samt vad man ska göra om man får bränd kalk på huden eller i munnen. Robert Lakatos vill visa att Nordkalk tänkt på säkerheten.

Nordkalk har i kontrakt skrivit att varje entreprenör ska hålla sin personal med skyddsutrustning.

- Empower har förbundit sig att ansvara för underställd personals säkerhet, säger Robert Lakatos när han läser upp Nordkalks skydds och ordningsföreskrifter och visar upp företagens namnteckningar.

- Det var många omständigheter som samverkade och bidrog till olyckan. Det har varit ett komplext samspel mellan olika faktorer. Tre bolag har varit involverade, säger Robert Lakatos .

Nu är det paus

Nu ska förhöret med Mehmet Arpaci visas. Det är förinspelat. Det var han som brännskadades i den första olyckan.

Det har nu gått över fem år sedan olyckan. Han var anställd hos Empower som montör och svetsare.

Dagen när kalkugnsolyckan inträffade fick han ett telefonsamtal om att komma dit och hjälpa till med murningen.På plats får han order att hjälpa till och peta bort klumparna som fastnat i ugnen. Han styr kopparröet och brännskadades i ansiktet då han träffades av ånga och kalk som strömmade ur ugnen.

Hans kollega skar upp hålen i kalkugnen med en skärbrännare och just då var det inga problem.

När hålen var öppnade togs kopparören fram som skulle stoppas in i ugnen. Själv försökte Mehmet peta på kalkklumpen som han uppfattade som stor. Han kommer inte riktigt ihåg vem som sa att han skulle försöka peta ner klumpen med röret. Hans kollega tyckte att det var ett farligt uppdrag och omöjligt.

Mehmet bedömer att han försökte bearbeta kalklumpen några minuter.

-Jag hade aldrig gjort ett liknande arbete förr och jag visste inte mycket om kalkugnen. Röret fastnade och jag försökte rycka ut det, vilket var svårt. Det var varmt - ja, det är bara förnamnet, säger Mehmet.

När ångan och kalk strömmade ut genom hålet fick han brännskador i ansiktet och kalk i båda ögonen. Han fick också brännskador på handlederna. Han tog sig själv till jourcentralen där han fick en salva och var sjukskriven tre dagar.

Här finns ett längre inslag med Mehemt Arpaci:

Mehmet är än idag, fem år efter olyckan, ljuskänslig.

Mehmet visste inte att kalk var frätande och eftersom han hade fått en order att göra jobbet så tänkte han i den stunden inte på att det kunde vara en dålig idé att spruta vatten när i den varma kalkugnen.

Han uppfattade som att det var bråttom om att få jobbet gjort men inte varför.

Mehmet berättar sakligt och stillsamt, men åren har gått och flera detaljer har han glömt.

- Någon säger att du har stoppat in huvudet i ugnen? Vad skulle kunna få dig att göra det?

- Om jag var dum i huvudet...(spridda skratt i rätten)

- Nej, det gjorde jag inte,

Mehmet får frågan om han handlat mot någon instruktion och det anser han absolut inte.

- Jag fick inga instruktioner, säger han. Och han säger sig inte ha sett någon skyddsutrustning på platsen frånsett den han redan hade när han kom. Ingen ska ha sagt till honom var det fanns någon speciell skyddsutrustning för uppdraget.

- När puffen från ugnen kom sved det nå fruktansvärt.

Mehmet beskriver hur han sprang trapporna ner från kalkugnen för att få tag i vatten från handfatet som fanns på toaletten.

- Jag sprang dit för att jag visste att där fanns det vatten.

Mehmet säger att ingen på arbetsplatsen föreslog ambulans och att han i princip fick klara sig själv efter olyckan.

Efter jourbesöket for han dagen efter till Sunderby sjukhus där han fått remiss till ögonläkare som tyckte att "det såg ganska okej ut",

Mehmet fick veta att det hänt en större olycka senare på kvällen.

- Jag kunde inte resa mig upp från stolen. Jag tänkte att det kunde ha varit jag.

- Jag tror att man kunde ha undvikit olyckan. Hade jag fått välja skyddsutrustning hade jag velat ha visir och rejäla värmeskyddande handskar.

- Jag har tänkt på olyckan i fem år. Det har inte varit lätt att smälta. Jag kunde ha varit i deras skor- Så synd att två unga grabbar drabbats så. Jag vaknar mitt i natten med ångest men vi som är födda i ett annat land har inte så lätt att söka psykvård. Jag vill inte stämplas som galen, säger Mehmet.

Nordkalks ombud ställer frågor (han syns inte på den uppspelade filmen) Han undrar om inte Mehmet tyckte det var konstigt att få det aktuella uppdraget när han var svetsare, Nej, det tyckte han inte. Han var van att göra olika saker.

Olof Östensson, målsägarbiträde, undrar varför han trodde att det var bråttom med jobbet. Mehmet fick den känslan.
- Men det var fem år sedan. Jag kommer inte ihåg detaljerna .

Mehmet får detaljfrågor om hur många det var runt kalkugnen och han fick ingen riktig uppfattning. Mehmet beskriver flera gånger hur han var inriktad på att lyda arbetsorder och inte tänkte på att det fanns risker.

- Jag kände mig pressad och ville inte komma på tvärsen med en arbetsledare.

Advokat Jan Wennerbrant tar under det förinspelade förhöret fram en bild på kalkugnen och hålen som fanns i den. Vi åhörare ser inte bilden som Mehmet tittar på. De pratar om rören som stacks in i ugnen och hur det såg ut. Mehmet känner inte riktigt igen bilden. Det blir en lång fundering om hur det såg ut då för fem år sedan. Advokaten stannar där.

Under arbetet vid kalkugnen uttryckte Mehmet aldrig någon oro till någon annan. Men hans arbetskamrat lämnar arbetsplatsen och säger att "det går inte". Mehmet tror att han tyckte det var för farligt.

- Men han sa inget till mig. Men jag kommer inte riktigt ihåg vad vi pratat om. Det är för fem år sedan.

Förhöret avslutas.

Många har sedan en tid tillbaka lämnat rättssalen. Men de anhöriga och Nordkalks representanter sitter kvar. Domaren tycker att det varit en lång dag och avbryter nu.

Vi avslutar vår direktrapportering för idag men fortsätter i morgon klockan 9. Tack för idag och hoppas att ni är med oss i morgon!