SVT rapporterade · Sociala medier - hjälper eller stjälper vid psykisk ohälsa

Det jag tycker är intressant idag är just saknaden av bevis på forskning idag. Det är lätt att vara "vis" och påpeka att andras oro och funderingar är felaktiga utan att ha något belägg som bevisligen kan få denna människan att må bättre och komma ifrån sin oro. Kollar man på varför människor letar ideal och utveckling så beror det ofta på att ideologisten inte lämnar någon väsentlig information om just varför hen spekulerar vilket gör att man fortsätter sitt sökande då hen inte hade någon personlig avsikt att lösa problemet till att börja med. Därför mår flickor och pojkar sämre idag, något att ta i beaktande tycker jag då barn inte bör dö av canser (då canser hos bar har ökat) och måste gå till psykiatriska kliniker för att kunna fortsätta (siffror kan bevisa detta genom forskning, att måendet av unga försämras).

Det jag här beskriver är universalt oavsett tonåren, medelålder eller som senior.

Få förstår sociala mediers påverkan. När jag studerade fick jag en bild av en äldre, trevlig och begåvad student i mitt nätverk som de häcklade för hans ålder. Han fick inget veta för så var inställningarna, han tilldelades bara en selektiv del (den positiva) medan hånet av hur annorlunda han var hölls på en annan delning.

Att söka stöd på sociala medier är en dålig idé eftersom det inte rimmar gott med den narcissism som är den delen av mänskligheten, väldigt lik drivkraften svartsjuka.
Problemet med att söka hjälp här är att du i bästa fall blir avvisad, i värre fall häcklad, hånad. Att säga att sociala medier lyfter och gör att utsatta får utrymme de inte skulle haft utan tekniken är en myt. Det är bara må bra, skryt och hur du kan förstärka andra som räknas.

Att ha psykisk last är inte en status andra letar efter att umgås med. Att där emot göra narr av psykiskt svaga ger narcissister energi! Något att tänka på även för media som gärna önska vara på dessa forum i hopp om att vara del av och påverka. Det ända detta stöder är ett samhälle som lever på intriger byggda på lögner. Det är den alvarliga bubblan, inte de öppna hatiska forumen.

Jag blev förtidspensionär vid 40års ålder och mobbad bort från arbetsplatsen när smartphonen och appar kom till jobbet. Tackar Facebook för detta trots att jag inte ens deltog i forumen.

SVT är väldigt vårdslösa med fakta här! Tittar man på intervjun med Curt Hagquist så säger han inte att "sociala medier är en anledning till att många unga mår dåligt". Tvärtom är han väldigt tydlig med att de studier som finns inte med säkerhet kan koppla användandet av sociala medier till ökningen av den psykiska ohälsan.
Även Dunkels tycks förstå detta eftersom hon påpekar att Hagquist främst lägger fram orsaker som vård och skola till den psykiska ohälsan och sociala medier som en bisats.
SVT försöker skapa en motsättning som inte finns i syfte att skapa debatt.

För mig är det självklart att smartphones har bidragit till ökad psykisk ohälsa. Telefonerna gör det svårt att komma in i "flow" = fokus/koncentration på den nuvarande uppgiften och samtidigt finns det forskning som visar på att arbete under "flow" gör oss lyckliga då det gör att vi känner syfte, värde och utveckling.

Telefonerna och sociala medier har dessutom fört oss längre bort från varandra; man för färre samtal ansikte-mot-ansikte och tittar istället på varandras bilder på Instagram. Detta gör att egenskaper som intelligens, allmänbildning och expertiser värderas lägre medan utseende och yta värderas högre. När vi pratar mindre med varandra tappar vi dessutom de naturliga terapisamtalen med våra vänner och får därmed hålla detta inne tills det är dags att vända sig till samtalsterapeut.

Jag älskar IT och arbetar både med tekniken och grafiken. Men jag tror att vi har flera steg kvar innan vi lärt oss använda fördelarna maximalt och på samma gång undvika nackdelarna.

Som pappa till två tjejer kan man inte bli mer än förbannad på hur Elza Dunkels sågar och kommer med påstående som "sociala medier leder INTE till att unga mår sämre".

Cybermobbning = det är inte ett vedertaget begrepp i svenskan - avfärdas som trams?!!!????
Cyberbullying/cyberharassment - Nätmobbning, Internetmobbning, e-mobbning eller digital mobbning har växt med samma takt som barn och ungdomar fått tillgång till sociala medier.

Att avfärda detta som trams saknar all vett och förståelse.

Utseendefixering och kroppshets är precis som Elza Dunkels säger inget nytt men MASSAN av exponeringen är explosionsartad och extrem - botox, silikonbröst, sex m.m. Att våra barn INTE kan släppa sociala medier även om de mår dåligt beror på den enkla orsaken att de då kommer utanför och kan då ses som ännu mer "ute" har du inga likes o.s.v.

Det är en delad fråga! Sociala media i almmänhet vek. Samtidigt så den internett gemenskap som skapar skapas i grupper på tex FB ger ett skyddnät det finns nästan alltid någon att prata med oavsätt tidpunkt på dyngnet. Vilket för mig flera gånger har varit skillnad på självskadande eller inte. Det är inte mediet i sig som är avgörande utan vilka man umgås med.

Det är lätt att skapa en bild av sig själv som person på sociala medier men att sedan leva upp till den bilden som ofta faller långt ifrån verkligen i skolan och bland andra kan vara väldigt jobbigt och stressande.

Antagligen en kombination av att vårt belöningssystem i hjärnan har påverkats negativt av de flesta sociala medier samt att interaktion online har blivit väldigt selektiv på så sätt att man bara omger sig med de man gillar. Tror även att mängden information har en roll i det.

Sociala medier borde ha striktare regler för vad och hur ofta man kan dela sina händelser. Det har spårat ur. Folk utnyttjar dessa medier i allt för stor och onödig grad med att dokumentera ALLT.

Det har och är alltid tufft för barn och även vuxna att passa in. Rädda för att hamna utanför. En måste hänga med för att inte vara utanför? Da! Ja då blir det problem. Förr fanns fritidsgården nu nätet. Oavsett var vi är måste tryggheten finnas i oss att vi är ok som vi är. Barn som vuxen. Det är ständigt en kamp och den kommer aldrig försvinna. Så vänd fokus.

Klart att det finns ett samband! Skapar ju en fruktansvärd stress och oro attt alltid finnas till hands och ska vara näst intill perfekt! Tror tyvärr att detta kommer att bli vanligare framöver...

Du ska vara "Internetforskare" och hävdar att "cybermobbning inte ett vedertaget begrepp i svenskan"? Sociala medier betyder ju allt för ungdomar idag. Är det någonstans man verkligen kan råka ut för intensiv och kränkande behandling så är det på nätet. Dagens unga mår sämre psykiskt på olika plan i mkt större utsträckning än någonsin tidigare.

Jag bestämde mig tidigt att INTE skaffa mig en smartphone. Nöjs med min lap-top. Min gamla Nokia duger bra att ringa med (dessutom ett SUVERENT ljud made in Finland)

Dessutom har jag dålig syn, så jag kan inte läsa/se vad som sker på skärmen. Det blir så när man blir äldre (Sic!).

Klart att det finns ett samband! Skapar ju en fruktansvärd stress och oro attt alltid finnas till hands och ska vara näst intill perfekt! Tror tyvärr att detta kommer att bli vanligare framöver...

Jag är så trött på att när jag träffar kompisar, så sitter de och fipplar med sina smartphones. Smartphones är FÖRDUMMANDE!

sociala medier är dock inte orsaken till psykisk ohälsa. det är som att skylla på mcdonalds för att du blivit tjock. uppfostran och regler är a och o. det är synd bara att många föräldrar är så omedvetna kring hur sociala medier används av unga där allt handlar om de yttre och att man ska spela en roll.

Jag har aldrig haft något konto på sociala medier. Jag premierar den klassiska och ärliga vänskapen som fanns i samhället tidigare. Nu lyser den alltmer med sin frånvaro. Bra inlägg i debatten av "Pappa till två tjejer" & "Lina, 24".

Elza Dunkels verkar ha en egen agenda. I vart fall tycker nog de flesta inte som hon. Om du använder telefonen för att ringa är det såklart bra, men sociala medier, det är där vi har problemet. Curt Hagqvist har helt rätt!

har smartfone inga problem f.d mobbad

Men vet du Elza jag fanns innan Internet och jag mår dåligt av sociala medier.

Sluta böla om sociala medier. Kan ni inte använda dem så avstå. Ingen tvingar någon att använda sociala medier från början. Veklingar.

Det är viktigt att göra skillnad på forskning (som verkar fattas enligt Curt Hagquist ), ekologisk validitet (se alla nedanstående erfarenheter som verkar pekar åt ett och samma håll) och ideologiska tolkningar med argument som inte håller (Eliza Dunkel) - något jag för övrigt upplever får ta alldeles för stor plats i en debatt som bör vara saklig och underbyggd med logiska resonemang.

Nja, visst ställer dåliga kompisrelationer till det men idag skall man blivit av med oskulden vid 15, prövat droger, bor med skilda föräldrar där barnen måste flytta en gång i veckan, många saknar helt en förälder och värre blir det när kvinnor nu skaffar barn utan en pappa.

När jag har svårigheter att kommunicera med min fru, därför att hon fipplar med sin SmPh ; då är det ett PROBLEM!

När våra egna tonåringar är med sina kompisar och spelar allt från bordsspel, musik, pingis, rollspel, eller varför inte ett av dom kända dansspelen, ja, då är dom oftast glada efteråt, fulla med saker att berätta, OCH, sömniga när kvällen kommer. När dom istället suttit en längre tid med mobil/dator, så är dom rastlösa, griniga, tomma på energi OCH, det tar mkt längre tid att somna.

Jag tror, tyvärr, att vi inte har en aning om hur mobilerna kommer att förändra oss som människor, eller kanske oss som ras.

Som förälder, sätt gränser för användandet! Dom kommer att må bra av det!

Som svar till Rickard A. Jag upplever redan idag att människor är förändrade genom sina ständigt flipprande med SmPh. Oroväckande.

Är det verkligen så tydlig koppling mellan sociala medier och försämrad psykisk hälsa så som vissa vill påvisa? Sverige är inte det enda landet där ungdomar använder sociala medier, hur ser det ut i andra länder där ungdomar använder sociala medier?
Är det en faktisk ökning av ungdomars psykiska ohälsa eller handlar det om att ungdomar har lättare och i större utsträckning söker hjälp eller blir uppmärksammade vid dåligt psykiskt mående?

Ungdomliga problem som strävan att tillhöra en grupp och de svårigheter som sådan strävan medför är inte en ny företeelse. Uppmärksamhet och bekräftelse är något som generationers ungdomar har sökt senaste 60 åren.

"Utseendefixering och kroppshets fanns redan innan smartphones och internet"
Ja jo bara det att man kunde bara jämföra i en nära och liten grupp, Nu är hela världen med i det.
"Bland annat kan unga lätt få kontakt med ungdomsmottagningen och Bris"
Vilket inte skulle behövas utan denna uppkoppling.

I sociala medier så bekräftas åsikter, livsstilar e.t.c. med 'likes'. Man kan alltså tydligt avläsa vad som är mer eller mindre accpeterat. Jag tycker därför inte att det är så konstigt att individer med psykisk ohälsa stjälps av sociala medier.

Angående klimatet på sociala medier:
Verkar som de trångsynta högljuda förespråkarna, ofta forskare, media och resursstarka lyckade ungdomar och vuxna bara ser att så länge majoriteten av sociala medieanvändare inte drabbas så kör vi på.
Min bror, han har hög statas, sa sluta vara på medierna men då vet du inte var du skall hämta informationen om vad som händer, lite som att kasta smartphon och platta, allt finns tyvärr bekvämt tillgängligt på plattformen.
Forskning vill inte påverka negativt på en marknad som göder hela jordklotet med behov av nya mobiler att följa flöden och exponeras av reklam på det är motorn i dagens konsumtionssamhälle. Glöm aldrig att du alltid är konsument! som svag sådan finns du inte i dagens samhälle!

Jag har aldrig haft ett enda konto på dessa sk sociala medier. Jag har aldrig lagt ut en enda bild in the cloud. Jag har aldrig spritt en enda selfie. Jag har aldrig snackat smörja i en mobil i offentligheten. Mitt ledord är personlig integritet. Och, HÖR OCH HÄPNA ! Jag har aldrig mått dåligt av det, tvärtom. Jag har levt MITT EGET liv på MINA villkor, i verkligheten till 100%. Vad andra tycker om ditten och datten på sociala medier rör mig inte i ryggen. Det finns tillräckligt med meningslösheter i livet som det är. Men vill man slösa bort sitt enda liv på trams så står det ju var och en fritt att göra det...

Det är ju alldeles uppenbart att skärmar av alla de slag borde narkotikaklassificeras. De är gravt beroendeframkallande på ett sätt som bryter ned individen och slår sönder socialt meningsfullt liv.

Mina små barn får inte vara på internet

Jag tror att sociala medier kan ha en påverkan. Samtidigt så tror jag att man behöver se frågan mycket bredare. Vi lever i en kultur där forskning skall ge svaret på vad det är som orsakar olika saker. Min övertygelse är att det är en totalbelastning som ökat. Oroligt i skolan, kulturer som möts utan reella resurser för att reda ut komplikationer, föräldrar som är stressade, en kultur där det är vara viktigt att vara lyckad, oro för växthuseffekten och att vuxna inte tar ansvar för miljön, en press att hela tiden göra, en stor ökning av anknytnings problematik, ökat våld i samhället, avsaknad av fungerande vård för depression och andra psykiska besvär, en explosion av barn med neuropykiatriska problem osv. Det är den sammantagna belastningen och inte en orsak som gör det. Det barn och ungdommar behöver är trygghet och stöd att reglera sin stress. Vuxna som finns där, har tid och kan se ungdomen. En skola som hjälper med att bli sedd och aksepterad. Där det finns utrymme för återhämtning och vila. Detta gäller barn, ungdommar och vuxna. Får vi inte ordning på detta så kommer det bli svårt. BUP kommer inte fixa detta.

Tack Elza för ett bra jordnära resonemang med bra forskningsperspektiv!

Lägg ner allt vad så kallade social medier heter. Bullshit är det rätta ordet för detta.
Folk blir tokiga och psykiskt dåliga.

Visst är rätt många väldigt känsliga och har ett stort behov av att tillhöra en grupp av något slag. Och sociala medier förstärker detta men det är också möjligt att faktiskt hålla lite kontakt med varandra över långa avstånd. Egentligen är detta inger nytt utan fanns för i en interaktiv version i mindre skala i form av tidningar och så klart social gemenskap irl. Man får inte glömma att irl. kan vara minst lika otäckt som i sociala medier. Mobbning kom inte precis med Facebook...

Tror sociala medier påverkar människor negativt. Men jag tror egentligen media överlag gör det också, det ständiga flödet av nyheter och information som man inte behöver egentligen. Det vore bra om fler valde att stänga av det där. Vi skulle må mycket bättre då.

Jag är själv 16 år och lever i detta hela dagarna, jag skulle säga att pressen som sätts på oss tonåringar att twittra, tindra, status uppdatera m.m har nått gränser ingen trodde förut. Dock så behöver det inte vara en dålig sak eftersom sociala medier öppna fler sociala dörrar över hela världen och även för folk som man kanske inte trodde man kunde kommunicera med så man måste nog ha båda aspekterna i bakhuvudet när man resonerar om en sådan sak.

Folk tror ju att man skojar när man säger att man inte har några sociala medier. Men jag lovar att man överlever alldeles utmärkt ändå. Man kan till och med leva utan en smart telefon.

Jag har fått sjukdomen Blefarit i ögonen. Särskilt mitt högra öga är drabbat. Yttrar sig som att körtelkanalerna i lgonlocken slutar funka. Ögonlocket fastnar i hornhinnan när jag sover. Gick med endast ledsyn på höger öga förra sommaren. Orsak: Stirrande på skärmar gör att kanalerna slutar jobba. Enorma problem med detta. Receptet från akuten i Malmö: Lägg ner skärmen, detta är en tickande bomb. De sade att det redan är vanligt tonåringar med begynnande Blefarit. Lägg namnet på minnet, snart har du det också.

Som ungdom själv oroar jag mig om de yngre barnen som använder sociala medier idag. När jag som tolvåring började använda sociala medier så såg och läste jag saker på nätet som jag inte var särskilt redo att se. Jag har mött två av mina bästa vänner genom Twitter men det är definitivt ohälsosam att tillbringa hela dagen på sociala medier. När jag träffar med mina vänner i det riktiga livet så sitter dem hela tiden på Instagram eller Facebook och samtalar inte mycket. Pga det här har det tyvärr blivit lättare för mig att prata med folk genom sociala medier.

Jag hade ingen smartphone och därför inga sociala medier innan jag fyllde 12 år (bara en mobil utan internetanslutning med vilken jag kunde texta mina föräldrar och vänner) men jag önskar att mina föräldrar hade förhindrat mig från att använda sociala medier för några år till och jag tror att nutidens föräldrar måste göra detsamma. Om man lär sig först att vara lyckligt utan sociala medier då kan man som äldre tonåring använda dem ansvarsfullt men om ett litet barn använder sociala medier för mycket kan barnet lära sig att vara egoistisk, narcissistik, och besatt med likes och följare.

Som barn använde jag också nätet att lära mig andra språk och att hjälpa med läxorna så jag menar inte säga att ha tillgång till nätet är helt dåligt eller farligt men föräldrar måste ju ägna mer uppmärksamhet åt de sakerna som deras barn tittar på.

Jag tror det är ett stort problem. Inte ens min flickvän lyssnar på mig när jag pratar längre utan hon sitter hellre med instagram och sånt skit. Jag är så trött på det så jag börjar tänka att det borde bättre att inte vara i en relation så man slipper känna sig värdelös hela tiden.

Ja marknaden är beroende av att vi konsumerar elektronik. Alltså vill man inte medge negativa följder. Spelande kan vara på gott och ont, simulatorer används i många utbildningar och igen säger att det inte tillför. Men ett skjuta människor spel är precis det, en simulator.
Användandet av elektronik har gått över styr.

SAMTAL, med barn, vuxna och medmänniskor (som man kan lita på) är det väsentliga. Skit i SmartPhones! OM du använder den; var säker på vad DU gör. P.S. Jag ger inga pekpinnar!

Det är ju lite dumt att se det hela som en antingen eller sak. Det är ju lite som att fråga om det är bra eller dåligt att ha vänner eller relationer i allmänhet, bara för att de kan få dig att må dåligt om saker inte riktigt går som de ska. När jag mådde som allra sämst (svår depression och social ångest med dagliga ångestattacker, samt ätstörning) så började jag skriva med en annan person, på en annan ort, som gick igenom liknande saker själv och vi kunde stötta varandra, prata allvarligt om våra problem, skämta om dem och helt enkelt inte känna oss så jävla förlorade och ensamma när vården inte brydde sig och våra föräldrar inte kunde eller ville förstå varför vi mådde som vi gjorde. Var noga med vem du väljer att prata med.

Jag tror så här: Sociala medier kan vara ensäkerhetsventil för somliga. Illa utnyttjad; till skada, MEN positiv för dem som använder det på rätt sätt. Upp till Er föräldrar att engagera Er i era barn.

Det här lärde jag mig genom Morgonstudion idag:
• Tänk igenom vilka du talar till
• Tala MED – inte TILL
• Bjud på dig själv
• Använd humor – eller ta inte sig själv på så stort allvar
• Träna
• Det är dina känslor och erfarenheter - det kan ingen ta ifrån dig
• Känn dig TRYGG – trots allt, du gör ditt bästa

Jag antar att vi kommer att få en nygeneration av Smartphone-asses. men vem kan stoppa "utvecklingen"?!

Smartphone triggar snabba belöningar, vilket på sikt riskerar att skapa problem. Vissa är mer skyddade, andra mindre och så klart finns många faktorer, men tillgängligheten ökar riskerna

Nej! det hjälper inte. Man blir ännu mer stressad.

Jag tror det hänger ihop med att folk mår dåligt över att ingen bryr sig om varandra längre. Att allt är så ytligt och hårt i samhället. Man kan inte ha en åsikt eller skämta om någonting för då drar alla igång med sin identitetspolitik o.s.v. Sociala medier bidrar ju till detta också. Ständiga kommentarer och åsikter hela tiden. Och bedömningar av allt, hela tiden är det något som är fel på det man är och det man har sagt. Alla blir nervösa i flocken liksom så ingen pratar med varandra ens utan alla bara stirrar på sina bildskärmar och kommenterar andra frenetiskt. Säg hej till någon på riktigt och de ryggar tillbaka...

Vi som föddes på 70-talet känner igen debatten. Då förfasades föräldragenerationen över nymodigheter som tv-spel och VHS-film i Moviebox. Bara tillgången till den här tekniken skulle göra att 70-talets ungdomar till ett berg av förfall.
Riktigt så blev det inte...

Jag tror att Smartphones har en bidragande orsak men är inte huvudorsaken. Visst att utseendefixering fanns innan men jag tror att stressen mer kommer från det faktum att vårt attentionspan blir allt kortare och att vi "måste kolla mobilen" hela tiden. Vi blir mer otåliga samt lägger mindre koncentrerad tid på jobbet/studierna

Minns ni Pokemon Go? Alla var utomhus, folk tyckte det var roligt att se så mycket unga människor utomhus. Jag tror många slösar bort sina lediga timmar eller sömntimmar på 3-5 olika appar på mobilen. Det leder till känsla av stress och dåligt samvete för att man inte gjort nåt. Och så lite jämförelse med andra på det så har du garanterad depression på gång. Gäller unga som äldre.

Hade Facebook, och höll på och kollade och kände att det började bli ett beroende. Sen efter ett löjligt bråk online så tänkte jag att detta är helt vrickat. Avreggade mig och inte sett tillbaka igen... Bästa jag gjort. Visst använder jag telefonen varje dag och kollar mail och nyheter osv... men selfie/likes och annat skit är så skönt att slippa. Ett råd... Dumpa Facebook och andra tidskrävande skit och lev i verkliga livet istället.

Åt h_vete med alla sociala medier typ facebook, Twitter, instagram mm. Är bra en fasad för klubben inbördes beundran. Har aldrig haft nåt av dessa sociala medier, har heller inget problem med stress eller ångest. Har dessutom slutat läsa kvälls- och morgontidningen även den lokala.Behöver inte läsa allt elände som förekommer el.som dagens sensationsjournalistiker pockar på oss. Ta steget och välj själv vad DU vill och inte andra vill och du blir betydligt lyckligare och lugnare.

Det verkar tyvärr finnas en tydlig koppling mellan smartphones, sociala medier, internetanvändning och psykisk ohälsa. Rekommenderar professor Jean Twanges forskning i området.

sociala medier är katastrofalt den psykiska hälsan. Syns på både vuxna och ungdomar, tyvärr:(

Trycket på sociala medier o mobilanvändande är symptom, inte orsaken. De är förvisso ett tecken på ett ohälsosamt tillstånd bland unga, men roten till det onda står att finna i vardaglig otrygghet.

De ständiga konflikterna, och hoten om olika typer av våld, triggar en mycket grundläggande instinkt i oss alla. Yngre personer har sgs inget skydd mot detta och lider på ett så djupt sätt att de desperat försöker finna vägar runt det.

Denna reaktion är på så ”låg” nivå att de inte själva förmår analysera sitt beteende. Därför är det heller ingen mening med att fråga dem vad som är fel. De har helt enkelt inte förmågan att se eller beskriva detta.

Visst är det sant som vissa inlägg här beskrivit att de unga är utsatta för en stor cocktail av elände, men det finns ändå skillnad på deras genomslag och ömsesidiga påverkan. Dör ligger otryggheten nästan ensamt i topp.

Det bästa vore därför om vi vuxna kunde sluta att jaga spöken (som sociala medier) och börja kavla upp ärmarna för att angripa just samhällets otrygghet — oavsett politisk färgning. Alla ute i samhället lider nämligen av detta nu.

Mycket av det som finns på media är tävlande. Tävlandet har gått så långt att även barnprogram är tävlingar. Tävlandet tas med ut i umgänget. Tävlande blir bästa semestern, bästa telefonen, bästa .............. ja det byggs på. Och de som inte kan visa resultat blir negativt påverkade. Att en telefon skulle hjälpa vid ohälsan :) ingen skulle väl säga det på allvar.

Jag har precis fyllt 65 och har upptäckt att vi rätt konkret inte kommunicerar med varandra längre. I stället för att höra en röst får man ett message av någon typ. Läste att i Kina ska man utveckla robotar som sällskap åt alla som känner sig ensamma. Smartphones tar ju sll tid och ingen har löngre tid att umgås på riktigt. Ju lägre utvecklingen går desto olyckligare blir vi, ung som gammal.

Nej det är ökade krav i samhället samtidigt som det är minskade möjligheter för unga människor att hitta enklare och lämpliga jobb och det är brist på lägenheter. Största anledningen till att fler unga mår dåligt är för att färre bryr sig om ungas situation i skolan och i samhället och man lägger för mycket ansvar på individer utan att ge stöd. Socilala medier kan vara stjälpande men det är snarare en brist på samhällets funktion.

Det påverkar förstås psyket om man som Ingmarie Wieselgren säger konstant översköljs av intryck. Hur många bilder och utsagor måste en 15-åring ta ställning till på ett dygn? Man hinner aldrig tänka en fundering till slut, man får aldrig total uppmärksamhet av en kompis, för man själv och hon störs hela tiden av telefonen. Varför kan ingen ge en rekommendation om telefonfri tid? Är det tabu? Låt tonåringarna vila helt från skärmarna mer än halva dygnet! Låt dom umgås med sina egna tankar.

Socialamedior förstör samhället inte bara för ungdommar, se bara en vanlig lunchrast/kafferast på en svensk arbetsplats idag, ingen pratar alla bara sitter och skrollar igenom allt som har hänt på socialamedia! Vilket gör att vi få som valt att stå utanför och jobba på personlig utveckling så som mental hälsa i form av minimalism, hälsa och personlig utveckling står undrande bredvid och undrar vart samhället är på väg!
Sommarpraktikanter tas in var år, de är än värre, redan utvecklat gamnacke och kan utrycka vissa stötar av ljud som eventuellt kan tolkas som svar på frågor när de nån sekund släpper fokus från mobilskärmen.