SVT rapporterade · SVT Nyheter Värmland på valturné

09.36
Hej! I dag hittar du oss i Skoghalls centrum. Kom och prata med oss! I dag är ämnet barnomsorg och förskola.
09.55
Nu är vi på plats i Skoghalls centrum. Kom och träffa oss! / Bengt, Jenny och Tomas
10.33

Anna Eriksson, Hammarö
-Suberbra. Jag har bara bra erfarenheter från förskolan här på Hammarö, säger hon. 
Hon är mamma till flera barn som gått i förskolan i kommunen. 
- Men politikerna måste satsa framåt också så vi fortsatt kan vara bästa skolkommun.
10.58
Terese Bergman Hammarö som har en dotter i förskolan. 
- Det är bra. Min dotter trivs jättebra och lärarna är trevliga, säger hon. 
Hon lyfter speciellt fram pedagogiken som gör att barn från olika kulturer kan hitta sätt att kommunicera med varandra.
11.18
Anna Jonsson hoppas att politikerna på Hammarö ser över barngruppernas storlek och gärna anställer fler. 
- Man vet ju att det är hög arbetsbelastning för förskollärare.
Vad är din erfarenhet av förskolan?
- Våra barn, Melvin och Maja har trivts jättebra på sin förskola Mörtvägen, säger Anna Jonsson.
12.04

Annie Albrektsson, Hammarö, med barnen Pelle och Ellen. 
- Det är bra erfarenheter jag har. En mycket bra förskola. Men jag vet också att alla inte får plats och att barngrupperna är stora, säger Annie Albrektsson. 
Hon vill att politikerna funderar över alternativ som dagmammor till exempel. 
Hon vill veta hur politikerna ska klara situationen med allt fler barn i förskoleåldern. 
- Hur tänker de lösa det med lokaler och pedagoger?
12.48
Mer pengar till att underhålla och restaurera skolor och förskolor så att barnen slipper gå i skola mögelangripna hus, där asfalten har mer hål än asfalten i Ryssland på Sovjet-tiden.
Mvh Nisse, Karlskoga
12.55
Svenska Journalistförbundets tidning Journalisten uppmärksammar vår valturné.
www.journalisten.se
13.03
Det behövs mer utbildad personal!!. Och mer kunniga personer som kan barn i vikariepoolen, som måste utökas. Har fått vara hemma flera gånger med de äldre barnen när lillebror var född för att personalen inte fick vikarie. De är snälla på förskola. Och barnen gillar fröknarna. Men de är ju inte utbildade... Och för det är för mycket barn på avdelningarna deras.
13.05
Just nu intervjuas företrädare för Vänsterpartiet och Kristdemokraterna i Hammarö. Se resultatet på vår sajt under eftermiddagen och i våra sändningar ikväll.
13.35
Nu lämnar vi Skoghall och åker hem och färdigställer vårt material till webb och våra sändningar ikväll. I morgon finns vi i Hagfors!
14.43
Fortsätt gärna diskutera ämnet här i vår chatt! Hur fungerar förskolan där du bor?
15.49
Mera uppbackning till förskollärare,dom får ta så mycket ordbajs från föräldrarna,på skolan samt dagis,,,dom måste vara psykologer,åt både pappan och mamman många gånger!!! Många lärare har fler än en mentor,för att klara av sitt eget liv!!!😇😇😇😎Amen
20.14
Viktigt och ett måste att ge barnen utveckling och lärande enligt läroplanen samt trygghet och glädje. Detta sker när pedagogerna är tillräckligt många för antalet barn på varje förskoleavdelning! Så minska antalet barn per förskollärare! Vi vill ha en dialog med politiker om budget och prioriteringar!
07.37
God morgon! I dag kommer vi att vara på torget i Hagfors för att prata om framtiden för industrin. Hur ska politikerna göra för att fler ska vilja jobba inom industrin? Tyck till!
09.07
Nu är vi på väg till Hagfors för att höra hur politiker och Hagforsborna ser på framtiden för industrijobben i Värmland. Klockan 10 är vi framme vid torget.
09.14
10.23
10.39
Klockan 11 kommer moderaternas Stina Höök och socialdemokraternas Åsa Johansson till torget i Hagfors för att debattera om framtidens industrijobb.
10.54
Stina Höök och Fredrik Larsson från Moderaterna  har anslutit på torget i Hagfors inför debatten.
10.56
Nu har också socialdemokraternas Åsa Johansson kommit. Strax debatt.
11.41
12.12
Industrin har i huvudsak sig själv att skylla för det ljumma intresset för teknikutbildningarna. Industrin måste återta initiativet vad gäller ledarskap, trygghet och personalutveckling! Det går inte att lämna allt till bemanningsföretagen. Vem vill satsa på att göra "karriär" i ett bemanningsföretag?! Trygghet känner man inte om man kan bli hemskickad på dagen!
12.36
Återinförandet av prao är en god början för att öka intresset för industrin men då måste företagen göra sig omaket att verkligen ta hand om prao-eleverna och erbjuda dem intressanta uppgifter under prao-tiden. Det kräver en tät dialog mellan skola och företag varför både företagen och skolan måste ha dedikerade resurser för detta!
13.30
Sara Sharifi, Ida Skagerud och Fatima Sharifi sitter och kollar sin telefoner på en bänk på det nya torget i Hagfors. Läkare och polis är drömjobbet för dem. Ingen av dem är så sugna på att bli industriarbetare men Ida har kompisar som jobbar på Uddeholm:
-De tycker det är jättebra där. Det är mycket att göra men det är ändå lugnt tycker de, säger Ida.
13.54
Jimmy Runkvist jobbar åt Sodexo på Uddeholm och han har en idé som kanske kan bidra till att fler väljer att utbilda sig för jobb inom industrin.
På Uddeholm är det skolklasser som får komma och kolla. Om det var fler som fick komma på studiebesök kanske det skulle kunna hjälpa till, säger han.
14.08
Liliann Andersson tycker att attityden till industrin bland de unga har förändrats genom åren: 
- Ungdomar ska ha det lite glassigare idag.
Hon tycker att politiker och industrin borde göra mer för att förändra attityderna:
- Det är katastrofalt dåligt. De borde propagera mer för sig  för att förändra inställningen, säger hon.
14.18
- De behöver visa att det inte är så skitigt. Nu förtiden är det häftigare att vara influenser och sånt för de unga. De behöver göra nåt åt statusen, säger Annelie Sonesson om vad hon tror skulle kunna få fler unga att välja industrin.
14.37
07.44
God morgon! I dag bär det av till Storfors.
07.45

Centern vill privatisera kommunal verksamhet

SVT NyheterCenterpartiet i Storfors vill dra ner på den kommunala servicen och lägga ut en del av verksamheten på privata företag. – Det skulle ge flexibilitet och gynna näringslivet, säger Håkan Larsson (C), som är oppositionsråd i Storfors.
09.43
Nu är vi på plats i Storfors. Just nu träffar vi pensionärer på morgonens bouleträning.
10.05
Christina Olsson har bott i Storfors  i hela sitt liv och tycker det är en utmärkt plats att bo på. Med det behövs fler industrier och fler jobb för att orten ska kunna blomstra menar hon.
10.25
Ingemar Axén som vi träffar vid boulebanan i Storfors. 
- Jag trivs jättebra i Storfors, säger han. 
Han flyttade hit i mitten av 1960-talet för jobb i industrin. 
- På verket som alla andra. Tråkigt att det blivit som det blivit med jobben som försvunnit. Så har vi också bara två butiker men i övrigt är det ganska bra här.
10.49
På en frisörsalong i Storfors hittar vi frisören Mari Ruotsalainen med kunden Ingela Löwgren. 
De är båda väldigt nöjda med servicen och utbudet i Storfors.

- Överlag är jag nöjd. Man kan ju beställa via e-handel och sen hämta på ICA och Konsum. Det fungerar jättebra för mig, säger Mari Ruotsalainen, som dock önskar sig mindre barngrupper i förskolan. 

Ingela Löwgren tycker att omsorgen om äldre och handikappade i kommunen är suverän, och har egentligen bara ett önskemål.

-Det enda det skulle satsas på I Storfors är en rullatorfabrik. Det är det som behövs i framtiden, säger Ingela Löwgren.
12.05
servicen har alltid varit bra i Storfors!
12.16
Buba Carr Fofana bor i Storfors sedan ett drygt år. 
- Det är bra här. Jag har några kompisar och vill gå i skolan. 
Han är ursprungligen från Ghana och kom till Sverige som flykting. 
Först bodde han i Ekshärad. 
- Men det är bättre här. 
Här vill han stanna.
13.00
Kommunalrådet i Storfors Hans Jildesten (S) försäkrar att kommunens ekonomi är god, trots att resultatet inte når upp till det som brukar beskrivas som god ekonomisk hushållning. 
- Vi har bra ekonomi i kommunen, säger han och förklarar att det inte är aktuellt med kommunsammanslagning med någon annan kommun. 
- Det finns kommuner som är betydligt mindre än Storfors som klarar sig.
13.40
Hej då Storfors! Imorgon kan ni träffa oss i Karlstad vid Centralsjukhuset, Klarälvsentrén, klockan 10!
07.34
God morgon! I dag träffar du osspå Centralsjukhuset i Karlstad från klockan 10. Vi vill prata om vårdköer och kommer att fråga ut politikerna om hur de vill lösa situationen.
07.35
 
 

Operationsköerna ökar i landstinget

SVT NyheterI början av augusti väntade 5 307 personer på operation i Värmland, en ökning med 700 jämfört med samma månad förra året. Det är dessutom mer än dubbelt så många som landstinget vill ha i operationskön. – Vi gör allt vi kan för att öka på vår produktionshastighet.
08.25
Jag opererades två gånger 2017 och jag fick operationstid ganska omgående. Mycket bra hantering. Däremot så är maten så undermålig så här finns mycket att göra. Jag är histaminkänslig och det har man ingen kännedom om alls.
08.34
Hela vårdapparaten tyngs ner av alla ”multisjuka” som dagligen hänger på CSK och kräver insatser. Utöka vårdcentralerna och öppettiderna där istället.
09.41
Chefen säger i intervjun att han behöver 12 nya specialistsjuksköterskor till operation. Men samtidigt hör man ju talas om krav på att minska kostnader. Har politikerna lyssnat på denna Mattsson och gett honom förutsättningar att anställa 12 specialistsjuksköterskor eller har Mattsson sparkrav på sig?
@Gunnar - 
Hej Gunnar!
Tack för att du hörde av dig. Lars Mattsson svarar så här på din fråga.
- Nej, jag har inga sparkrav på mig när det gäller det. Politikerna lyssnar på mig och jag har pengar till löner, men jag har inga människor som kan jobba.Totalt sett finns det ett sparkrav på landstinget och jag kan inte handla vad som helst, men det finns alltså pengar till löner, säger verksamhetschefen och överläkaren Lars Mattsson.
Inger Karlsson, SVT Nyheter Värmland
09.48
Nu är vi på plats vid Centralsjukhuset vid Klarälvsentre’n. 
Kom och prata vård och vårdköer med oss!
10.06
Följdfråga: då går alltså Dr Mattsons operationsavdelning med stora överskott idag eftersom det saknas så många specialistsjuksköterskor? Annars hör ju vi vanliga människor bara talas om underskott. Låter lite konstigt.
@Gunnar -
Hej igen Gunnar! Ja, jag förstår att det kan låta konstigt när man ofta hör talas om underskott.
Jag vet inte exakt hur det fungerar bokföringstekniskt i landstingets stora budget. Men verksamhetschefen Lars Mattsson säger att han får pengar till löner för fler specialistsjuksköterskor om det finns människor att anställa. 
Inger Karlsson, SVT Nyheter Värmland
10.10
Vi pratade precis med en patient utanför Klarälvsentren som var nyopererad och berättade att hon har jättefin erfarenhet av cancervården i landstinget i Värmland. Hon blev rörd när hon berättade om den hjälp och det bemötande hon fått.
10.30
”Jag har opererats för gråstarr, jag är väldigt nöjd över både mottagandet och behandlingen”, säger en kvinna vi träffar utanför entrén. Hon fick operation inom tre månader.
11.05
Ammar Khaled Hajjo har svåra ryggsmärtor. Idag ska han få träffa en smärtspecialist. 
Han upplever att det tagit lång tid att få hjälp inom landstinget. Fler gånger har han suttit och väntat på akutmottagningen för att få hjälp. När han väl fått tid på Centralsjukhuset har han blivit väl omhändertagen och han är nöjd med vården.
- Det är viktigt att man blir trodd, att de inte tror man luras, säger han.
11.24
Gunvor Larsson från Sunne tycker sjuksköterske- och läkarbristen är ett stort problem.
– Det är inte det att de inte vill anställa, det finns ju inga att anställa tycker jag.
Gunvor tycker att man borde utbilda fler och för att få fler att vilja bli sjuksköterskor tycker hon att man borde se over vissa saker.
– Jag tror man måste se over lönerna och arbetstiderna, de har alldeles för långa pass.
 
11.31
- Jag skulle bli kallad till ögonkontroll två gånger per år, efter en operation. Men sista kontrollen var för tre år sen, jag har inte hört något sen dess, säger Kjell-Arne Kolthoff. 
Han tycker det är märkligt hur han försvunnit ur systemet. Han är också kritisk till hur mycket hyrpersonal kostar landstinget.
- Man undrar ju när skatten måste höjas.
13.04
Ulric Andersson (S) och Fredrik Larsson (M).
 
Nu är landstingsråden Fredrik Larsson (M) och Ulric Andersson (S) på plats för att svara bland annat på frågan: Hur ska ni korta operationsköerna?

- Det finns flera åtgärder - satsa på mer personal och ökade utbildningsinsatser, som vi fått gehör för nu i slutet. Vi måste använda våra resurser mer effektivt. Nationellt måste satsningen på personal fortsätta och det har vi även avsatt pengar för i vår budget, säger Ulric Andersson (S).

- På nationell nivå satsar vi tre miljarder kronor för att korta köerna. Här i Värmland handlar det om att fortsätta utvecklingsarbetet, fortsätta utbilda operations- och anestesisköterskor för att få igång ytterligare fem operationssalar här, säger Fredrik Larsson (M).
14.07
Hej då från Centralsjukhuset I Karlstad! På måndag kan ni träffa oss i Säffle, då ska det handla om jordbruk och skog!
09.38
Jag anser att all skog här och överallt i världen ska gallras inte skövlas som det görs numer , vart ska djuren ta vägen ? Dom som skövlar skogarna är skyldiga till utrotningen av många arter .
09.54
Nu är vi på plats på torget i Säffle. Dagens ämnen är skogen och vår livsmedelsproduktion.
09.57
- Var rädd om skogen! Den ska skötas och framför allt gammelskogarna ska bevaras. De är viktiga både för artrikedomen och för människans möjligheter till rekreation, säger Birgitta Pettersson när vi möter henne på torget i Säffle.
10.01
Anders Jonasson 66 år - Stöd bönderna lokalt, det är en självklarhet. Vi ska inte importera kött. 
Köper du själv alltid svenskt kött?
- Till 95 procent. Det kan vara något undantag.
10.04
- Vi ska äta mer svenskt! Mer närproducerat och vi borde kunna producera mer mat i Sverige än vad vi gör i dag, säger Lillie Karlsson (S) som är Säfflebo och andre vice ordförande i socialnämnden i kommunen.
10.38
Roland Andréasson pensionär och Säfflebo tycker att man ska bojkotta kött från länder som inte sköter djuren. - De sålde fläskfilé för 49kr i affären jag kommer ifrån som jag skippade med tanke på grisarna.
10.52
Mimmi, tycker det är lite tråkigt när husse och matte pratar politik med SVT.
11.19
Jag tycker att det är hög tid att vi börjar värdesätta skogens många olika värden, dess mångfald och funktion som livskälla för allt som lever i den. Att bara låta skogsbolagen och pappersmassemagnaterna bestämma hur skogen ska nyttjas är en stor skam. Det är de enskilda privata skogsägarna som äger merparten av Sveriges skog och det är dags att de agerar på egna initiativ snarare än går efter industrins taktpinne. Kalhyggesbruket bör förbjudas och blandskogsmål införas. Annars riskerar vi utarmning, jorderosion och artförlust. Det är det inte värt. I nuläget tas kalhyggen för att skogsägaren får mer betalt då, det är dikterat av industrin och är inte ett långsiktigt hållbart förhållningssätt. Skogsägarna och alla som nyttjar skogen för rekreation har allt att vinna på att ta tillbaka makten över dess brukande.
11.25
- Självklart vill jag kunna äta mer svenskproducerad mat. Frågan är bara hur, när jag har en pension på 7 900 kronor att leva på, säger Gunilla Stolpen Snahr som är nybliven pensionär.
- De vill att man ska äta mer svenskt kött, men jag har ju inte råd att äta kött alls.
11.27
Stoppa skövlingen av värdefull skog , vi är värre än exempelvis Brasilien och dess regnskog !!!
11.39
Skogen en kassako eller något som ska bevaras? Det är väl inte så svårt? Den som vill bruka skogen köper skog och brukar den. Den som vill bevara skogen som den är, köper skog och bevarar den.

Det finns dock en liten hållhake, allt för många av de som vill bevara skogen är inte skogsägare och de vill att skogsägarna själva ska stå för kostnaderna. Då blir det med ens lite knepigare. Varför ska skogsägarna bekosta icke skogsägares önskemål om hur de ska sköta sina skogar? Kraven kan bli väldigt orimliga när ex. en liten skogsägare blir upplyst att 20-30% av dennes innehav inte får brukas.
11.50
Erik Hansson, Säfflebo, vill att man ska använda mer skonsamma tekniker vid avverkning. - En del säger att det inte är ekonomiskt gångbart medan andra menar att det finns vinning i det. Detta bör undersökas mer så att man bevarar skogen som naturresurs för rekreation.
13.07
Daniel Bäckström (C) och Stina Bergström (MP) ger sin syn på frågor om skogen och jordbruket. Se resultatet i vår sändning kl.18:30
13.23
Det ska nog inte vara "antingen eller" utan "både och". Ett hållbart skogsbruk bidrar till ett värdefullt kulturlandskap. Sverige har sedan länge mer tillväxt än avverkning i skogarna och överskottet skulle med mycket stor fördel kunna användas som råvara för biobränsle - se varmlandsmetanol.se. Skogen är i själva verket norra Europas främsta solkraftverk. Ledsamt nog tycks detta enkla budskap inte ha nått fram till några centrala politiska kretsar.
08.00
Gomorron! I dag fortsätter vår valturné till Kristinehamn och där handlar det om hur brottsligheten påverkar kommuninvånarna. Vi finns på plats på Södra Torget från klockan 10.00. Kan du inte ta dig dit kan du göra inlägg här. Välkommen!
08.00
Satsa resurserna på ett bättre alternativ än kriminalitet och droger. Det finns utmärkta exempel från delar av Europa, där man lämnat den straffande politiken och blivit mer förstående, med dramatiskt positiva resultat. Polisen behöver dessutom bli bättre och inte fler!
10.01
Nu är vi på Södra torget i Kristinehamn. Kom och prata med oss om tryggheten i kommunen. Vad tycker du?
10.16
Paul Brännlund, Sverigedemokraterna, kräver krafttag mot otryggheten i Kristinehamn. 
- Helt oacceptabelt. Om inte polisen har resurser får kommunen se till att det är tryggt här. 
Han vill se övervakningskameror i Kristinehamn och kommunalt anlitade väktare som ska patrullera 24 timmar om dygnet. 
Det låter som om det kan bli dyrt?
- Det handlar om att prioritera.
10.23
Monica Grip, Kristinehamn, säger att hon själv inte är ute på kvällarna men tror att tryggheten försämrats i Kristinehamn. 
- Jag tycker att det blivit sämre, jag hör från mina barnbarn att det händer mycket saker.
11.20
Klara Tufvesson och Karen O'Quin från kommunens förebyggandeenhet säger att sommaren varit lugnare än på flera år. 
- Kristinehamn är en lugn och trygg stad. Och det har varit en bra stämning. 
Många människor har rört sig på stan och det har varit både ungdomar och vuxna. 
- Ungdomar när de träffas samlas ju gärna i grupp, det är ett sätt att umgås men det behöver inte betyda att de hållet på med något kriminellt,säger Klara Tufvesson. 
De uppger att det varit mindre skadegörelse än tidigare. 
- Vi upplever inte att det är otryggt i Kristinehamn.
11.33
Ann Kristiansen i Kristinehamn tror att otryggheten har med bristen på sysselsättning att göra. 
- Fabriker och affärer har lagt ner. I alla lägen är det så att folk inte mår bra om de inte har något att göra, säger hon. 
Fler arbetstillfällen skulle kunna förbättra tryggheten, tror hon.
12.02
Bertil Blid i Kristinehamn blev i vintras själv utsatt för två rånare som skulle tvinga till sig hans plånbok. 
- Då tänkte jag: är det min tur nu? Men jag slog till dem med kryckan, berättar han. 
Han säger att Kristinehamn blivit otryggare. 
- Men jag är inte rädd. 
Han är dock kritisk till polisen som inte kom när han slog larm.
07.47
God morgon! I dag kommer vi att vara i Forshaga och prata om miljö och klimat. Vi står utanför ICA i Forshaga centrum från klockan tio. Välkomna!
09.54
Då är SVT på plats i Forshaga. Anders, Therese och Bengt. Vill du prata miljöfrågor med oss? Välkomna.
10.10
Anna-Maria Nilsson (M) som är ersättare i barn- och utbildningsnämnden och nu kandiderar till kommunfullmäktige i Forshaga säger att klimatstrategin innebär hårda bud och att den kan komma att behöva förändras under de kommande åren.

- Vi får inte glömma att vi har annat jobb att göra också, som att ta hand om barn och äldre, det är viktigare frågor, säger hon.
10.18
Tony Falk, brandförman, tycker att det är jättekul att Forshaga kommun har klimatstrategin. 

- Det är helt rätt riktning. 

Han säger att han funderar mycket kring klimatfrågan och vilka val han själv kan göra. 

- Det är ju bland annat det här med elbilar och miljöbilar men också återvinning.
10.26
Leif Larsson, som är bilansvarig vid Forshaga kommun, tror själv att det blir svårt att nå målet om ett klimatneutralt Forshaga senast 2030.
-  Men ska man ta ner månen får man sikta mot stjärnorna. Vi måste ha en vision, säger Leif Larsson.
Enligt honom är kommunen ändå på rätt väg.
10.57
Forshagabon Sylvia Asplund tror inte det är stor chans att kommunen når klimatmålet till år 2030 men tycker det är viktigt med ett mål eller delmål och kan själv tänka sig att bidra. 

”Jag får göra det jag kan. Idag går jag hit till exempel (till centrum, reds anm) och man kan ju cykla och låta bli bilen. Men ibland måste man köra bil och jag tror inte alla kan åka elbilar, det har vi inte el till i Sverige och inte i Forshaga heller för den delen.”
11.02
Sofie Nilvert i Forshaga tycker att kommunens tuffa miljömål är bra. 
Själv kan hon tänka sig egna uppoffringar för en bättre miljö. 

- Än så länge är det mindre grejer vi gör som att sopsortera och köpa ekologisk mat. 

I framtiden kan hon tänka sig att köpa en miljöbil. 

- Ja, det finns på kartan, säger hon.
11.16
Fredrik Andreasson bor i Forshaga och gillar kommunens klimatstrategi. Han har däremot tänkt på hur det kollektiva resandet ser ut.
- Många bussar går tomma, utan folk, och om de kunde sänka priserna eller göra något som får fler att åka buss så vore det klimatsmart.
12.55
Rent praktiskt hur skulle det fungera för oss som bor på en grusväg 5km från närmaste busshållplatsen? Låter inte särskilt genomtänkt. Kanske bättre att satsa på en lösning på myggproblemet först?
12.57
Det är fint och höra att en kommun som består av 99,9% skog satsar på att minska co2-avtrycket, känns viktigt.
13.26
Bevara naturen i Värmland! Även Skutberget. Ingen Mumin!
13.34
Per Lawén (S), kommunalråd i Forshaga medger att klimatstrategin blir tuff att följa. 

- Det är jättetufft mål men vi ska göra det vi kan för att för att klara av det, säger han. 

Om professor Mikael Granbergs uttalande - att det är väldigt svårt att nå miljömålet på bara tolv år - säger Lawén så här:

- Många professorer tycker och tänker. Det här är politik, vad vi har för politisk inriktning, och sedan måste vi naturligtvis forma kommunens verksamheter så att vi kan nå målen. 

Vi tar steg redan i år och har köpt 20 elbilar och vi har tio elcyklar. Vi gör vad vi kan så att våra enheter kan vara lite mer klimatsmarta.
13.41
Tack för idag Forshaga! Imorgon åker valturnén vidare till Kil och då ska det handla om äldreomsorgen.
09.49
Nu är vi på plats på Gröna Torget i Kil. Var tycker du att din kommun ska bygga bostäder?  Bara centralt eller också i glesbygden?  Välkomna att besöka oss!
10.06
De äldre måste bo nära centrum där servicen finns, så bygg centralt. Annars måste man ta färdtjänst till apotek, sjukvård och affärer. Men det klart att det inte är bra att tvinga folk att flytta, säger Sune Molnberg som vill bo kvar i sin anpassade villa tills de bär ut honom.
10.30
Just nu på Gröna Torget i Kil sätter Socialdemokraterna och Liberalerna upp valtälten. Här flyter det på och samarbetet är bra. Frågan är om detta är den nya alliansen i Kil.
- Det svarar vi på först efter valet, säger Fredrik Karlsson ( L ) och Robin Johansson ( S ).
11.05
 
- Jag har bott på landet, men var tvungen att flytta in till Kil när jag inte längre kunde köra bil, säger Ullis Hjortsberg. Men jag tycker absolut att det ska byggas på landet bara det finns affärer i närheten. En sak till. Vi måste få en inomhushall till boulen i Kil. Under vinterhalvåret måste vi åka två gånger i veckan till Karlstad för att spela.
12.16
Satsa på att bygga lägenheter i glesbygden. Det är bra både för äldre som vill bo kvar i hembygden och för unga som vill bo på landet och inte har råd att köpa hus, säger Rebecca Florin med sonen Viggo Polzin i famnen. Gömd bakom mammas rygg står dottern Saga Polzin. Familjen bor i radhus i centala Kil. Vi hyr av Kilsbostäder.
- Vi har haft tur som fått en bostad här, för jag vill bo centralt.
12.16
12.25
- Min mamma har sökt lägenhet med hiss i centrala Kil i över ett år. Hon vill flytta från landet där hon bor idag in till Kil där servicen och aktiviteterna finns, säger Anette Jäger. Mamma står i kö hos Kilsbostäder och vi kollar på Blocket, men det är ont om lägenheter med hiss i centrala Kil. Så min uppfattning är helt klart att det måste byggas fler bostäder i Kils centrum.
12.41
- Det ska byggas bara i Fagerås. Det byggs för mycket i Kil. Nu ska det byggas ett höghus och snart finns det inte parkeringsplatser till alla, säger Rune Danielsson. 
Finns det inte service i glesbygden får det ordnas, menar Rune Danielsson, som bor i en lägenhet i Kils centrum.
12.49
Georg Forsberg ( C ) och Fredrik Karlsson ( L ) svarar på våra frågor om var det ska byggas bostäder i Kils kommun. Vad de lovar väljarna ser ni senare i dag här på vår webbsida och i vår sändning 18.30.
15.09
Hej då och tack så mycket för alla intressanta samtal. Nästa vecka fortsätter vår valturné till Grums. På måndag är vi utanför Coop från klockan 10.00. Då handlar det om hur det är att vara ung i Grums, välkomna!
06.51
God morgon! I dag kommer vår valturné att stanna till i Grums. Det kommer att handla om ungdomsfrågor och vad politiker kan göra för ungdomarna. Kom gärna och träffa oss eller gör din röst hörd i chatten. Vi kommer att stå nära resecentrumet från klockan 10.00. Välkomna!
10.03
God morgon Grums! 
Nu är vi på plats utanför Coop. 
Kom hit och prata om hur ungdomarna på orten har det och vad behöver bli bättre?
10.14
- Jag tycker väl inte de unga har något att klaga på här, säger Nils Johansson från Segmon.
10.15
- Jag tycker det är viktigt att det finns mycket aktiviteter för unga. Här i Grums finns ingen kommunal kulturskola. Det skulle behöva utvecklas,säger Sara Götlin från Borgvik. 
- Kultur ger meningsfull fritid och sociala sammanhang.
10.33
- Jag tycker inte riktigt bilden av Grums stämmer. Att det är mycket droger här och så, det håller jag inte med om. Jag trivs bra här och har bott på landsbygden i Grums i 13 år. Skolorna är lite slitna, de behöver rustas upp, säger Joel Nyman.
10.36
- Här i Grums blir ungdomarna bortglömda. Det är mycket droger och psykisk ohälsa. Kommunen behöver satsa mer. Och på ett större plan behöver man betrakta droger mer som ett socialt problem än som ett kriminellt så att de som behöver vågar söka hjälp, säger före detta Grumsbon Rebecka Wahlström.
11.41
Nu har vi intervjuat moderaten Judith Kisch och det socialdemokratiska kommunalrådet Leif Haraldsson. Vad de vill göra för ungdomarna i Grums kan du se i våra kvällssändningar samt på webben.
11.49
- Det är ganska tryggt. Alla har ju inte fritidsintressen men jag spelar fotboll och innebandy, säger Elvira Eriksson.

- Jag spelar hockey, fotboll och innebandy. Men det behövs något för dem som inte är sportintresserade, säger Alice Stefansson och fortsätter:

- Det här med droger och kriminalitet, jag får i varje fall inte vara i centrum på kvällarna.
12.06
- Grums är rätt bra att växa upp i, säger Jan Pettersson, som vuxit upp i Grums. Han fortsätter:
- Det är en del alkohol bland ungdomar. Förra sommaren var det värre än i somras. Jag tror det gäller att hitta något för alla att göra.
12.08
Nu lämnar vi Grums och tackar alla trevliga Grumsbor vi talat med! I morgon drar vår valturné vidare till Munkfors.
10.05
Nu är vi på torget i Munkfors. Kom och prata kultur med oss!
10.08
Den Munkforsbo som först kom fram till oss berättade att han gärna vill visa sin konstsamling, men är besviken på att Turistbyrån inte vill informera turisterna om hans utställning.
11.33
Kommunalrådet Mathias Lindqvist (S) tycker att Munkfors är en stark kulturkommun men hoppas på mer pengar från regeringen för fortsatta satsningar på kultur- och föreningslivet och lyfter fram Ransäters hembygdsförening som ett exempel på något kommunen gärna vill utveckla.
11.42
-Vi har så mycket bra kultur i Munkfors, säger Vivianne Nilsson (th).
12.02
Massoum vill se mer marknader och festivaler.
-Kommunen behöver hjälpa folk att mötas, säger han.
12.17
Anna Nilsson är nyinflyttad i Munkfors. Hon vill se mer kultur för barn.
- Till exempel en pysselverkstad, säger hon.
13.44
Nu tackar vi för oss och lämnar Munkfors för denna gång!
10.08
Nu är vi plats i Sunne där vi ska diskutera rovdjurspolitik i allmänhet och varg i synnerhet. Dina åsikter är välkomna både på plats och här i chatten!
10.11
- 300 vargar är lite för lite i förhållande till hur stort landet är, säger Dan som inte vill vara med på bild.
10.14
Man kan tycka vad man vill om vargen och det är en oerhört het fråga där det tycks vara en växande polarisering för varje år. Typisk stad kontra landsbygdsfråga. Men det kan inte finnas någon som helst rimlighet att 40-50% av landets vargstam ska hysas på 4% av landets yta (Värmland). Det är klart att det blir krockar i åsikter och känslor, det är folks levnadssätt och kulturarv som kraftigt påverkas. När det dessutom finns återkommande exempel på att stadsråd, i riksdagens talarstol i direktsändning på SVT, totalt tycks nonchalera problematiken så är det inte konstigt att politikerförakt föds och frodas.
En förvaltning, värd namnet, av vargen är ett måste i mina ögon. Detta inte minst för vargstammens bästa, för vargen har all rätt att finnas i våra skogar. Men bördan, för berörda så är det tyvärr en börda, måste fördelas ut på fler områden och koncentrationen minska.
10.15
- Jag personligen har inget emot vargar. Jag förstår andras frustration men jag vill ha kvar Värmlands landskapsdjur. 300 vargar är ju väldigt lite om man ser till andra djurstammar, säger Jonathan Skoog.
10.18
- Jag tycker man ska skjuta bort allihop. De tar ju får och så. Min farfar har blivit av med får till vargen, Simon Nilsson.
10.21
- Jag vill ha vargen och en mångfald i skog och mark. Nu tycker jag dom har skjutit nog, säger Annelie Söderlund.
Jag har själv får och lyckligtvis har de klarat sig från vargangrepp. Det är klart det skulle vara tragiskt om vargen tog mina får, men jag tror ändå jag skulle ha en förståelse för att vargen behöver mat.
Vad skulle du vilja säga till dom som vill att fler vargar ska skjutas?
Jag förstår att de som drabbats vill skjuta mer. Men ändå så tycker jag att vi ska ha en vargstam. Vi får inte skjuta så mycket så det inte blir en bra stam för framtiden, anser Annelie Söderlund.
10.22
- Jag tror vargen är inplanterad. Den var ju borta innan så det var ju onödigt. Har man ansträngt sig så mycket för att få bort den historiskt sett så var det onödigt, Karl-Erik Larsson.
10.34
- Jag tycker inte att det ska vara många vargar. Det är för många som det är nu. Jag är motståndare till varg. Helst ska de bort helt och hållet. Det är synd om alla dom som har djur som är hotade. 
Eva Sonnebrink
10.39
- Det ska vara en viss balans. Jag vill inte att det ska plocka bort alla vargar, säger Marita Ryberg.
Jag bor i Utterbyn utanför Torsby och har sett varg fyra gånger och de är inte ett dugg skygga. Men ungvargar vågar inte gå in till kor, det har jag själv sett. Korna kan försvara sig, menar Marita Ryberg.
10.39
- Det största problemet med vargen är koncentrationen. Vore de mer utspridda så ginge det väl an, säger Jan-Erik Berglund.
10.45
Jag vill ha kvar vargen i skogarna. Jag tycker jägarna klagar för mycket på vargarna. Det är vi som stör i skogarna. Låt djuren vara ifred.
10.53
- Jag tycker det ska vara en likvärdighet i hela landet. Vi ser att det är många vargföryngringar i Värmland. Vi vill att det ska bli en Viltmyndighet för att få en jämlik syn på vargfrågan, säger Marianne Åhman, aktiv politiker för liberalerna i Värmland.
Nu blir det konfrontation och två läger som gör att vi inte kan ha en öppen och bra dialog. Vi behöver jägarna för de är en viktig samhällsresurs, vid bland annat eftersök av skadade djur i trafiken. Risken finns att ingen vill bli jägare i framtiden. Nu känns det som om jägarna inte har förtroende för myndigheterna.
Det här tycker Marianne Åhman, riksdags- och landstingskandidat och kommunpolitiker i Sunne.
10.59
Vad tycker du om rovdjurspolitiken och vargen?
Jag är inte så insatt i hur många som finns. Men jag tycker man ska skjuta så det inte blir för många.
Susanne Ramström
11.02
Jag har inget emot varg. Men jag tycker inte att den ska vara för nära bebyggelsen. 
Har du sett varg? 
En på långt håll för några år. Jag tycker man ska få jaga för att hålla ner stammen, säger
Yvonne Nilsson.
11.16
- Jag tycker inte att vargen ska utrotas. Men helst skulle vargen vara i en djurpark, men det går ju inte, säger Anne-Sofie Vestlund.  Jag är jägare och de ska inte sitta där uppe i Stockholm och bestämma hur vi ska ha det här i Värmland. 
Men det är ingen idé att säga något mer, myndigheterna bestämmer ändå över huvudet på oss.  Jag tänker inte på vargfrågan när jag bestämmer vad jag ska rösta på, säger Anne-Sofie Vestlund.
11.23
- Vargen är bra, bara det inte blir för många. Vi hade en ungvarg i trädgården mitt i Sunne förförra vintern, berättar Lars-Åke Axelsson och Maria Karlsson.  Vi är mycket för miljöfrågor och tänker inte på vad partierna anser i vargfrågan när vi bestämmer vad vi ska rösta på, säger Lars- Åke och Maria.
11.26
- Jag är glad att jag är pensionär i dag. Tidigare höll jag djur och som det är nu hade jag inte vågat släppa ut dem, säger Bodil Nilsson.
11.30
Jag vet inte vad jag tycker om vargen, men jag känner många som fått djur dödade av varg. Det är jättemånga som vill att man ska skjuta fler. Det är en svår fråga, men jag tycker nog egentligen att fler ska skjutas. I alla fall här i Sunne tror jag att många kollar vad partierna tycker i vargfrågan, när de ska bestämma sig för vad, säger Johan Lövström.
11.44

Jag har aldrig sett någon varg, men tycker att man ska kunna ha djur och släppa ut dom utan att vara rädd för att de ska dödas, säger Carita Höök. Det här är en svår fråga. Ingen vill väl att vargen ska utrotas helt. En sak till. Jag tycker inte att beslut om vargen ska tas i Stockholm. Människor som beslutar om vargen ska finnas här och veta hur det är att leva med varg i närheten, avslutar 
Carita Höök.
12.11
-Jag är Karlstadsbo med sommarstuga utanför Sunne och tycker att man ska skjuta fler vargar. Jag tänker på alla fårägare som riskerar få sina djur dödade, säger Leif Jönsson.
13.09
Nu är det snart dags. Mikael Dahlqvist ( S ) och Håkan Svenneling ( V ) ska diskutera rovdjurspolitik. Resultatet ser du i vår sändning i kväll 18.30 och i en artikel på vår webb under eftermiddag.
13.45
Nu packar vi ihop för den här gången och lämnar Sunne. Tack för alla synpunkter på rovdjurspolitiken. I morgon är vi i Filipstad och då handlar det om integration och arbetsmarknad.
14.06
Ingen som inte är drabbad eller ha varg i sin närhet begriper det här med vargen verkar det som. Stor skillnad om du bor på landsbygden eller i tätort, ju närmare tätorten desto positivare. I Värmland har vi 40% av landets vargstam på 4% yta! Vargen är inte utrotningshotad öht utan världens näst vanligaste rovdjur. Här finns inte vildmarken den behöver utan att det blir konfrontationer med människor. Jag kan inte se att vargen för något positivt med sej annat än att det är ett vackert djur, tvärtom. Ett enda vargpar river 120-140 älgar /år. Tätt mellan reviren gör att älgstammen havererar snabbt trots en numera nästan obefintlig avskjutning. Djurplågeri 24/7 året om bland våra vilda djur. Vargens sätt att döda är ofta en långdragen process, upp till flera dygn, där de äter en ännu levande älg bakifrån.Vi är många landsbygdsbor i vargrevir som fått vår livskvalitet minskad. Folk känner sej otrygga för sina djur, hundar, får hästar mm. Många vågar inte som förr gå i skogen, plocka bär och svamp eller rida. Trots att vi gång på gång övertygas om av våra rovdjursexperter att den "svenska" vargen är så totalt ofarlig. Rovdjurpropagandan som pågått i ca 40 år har på något vis befäst att "goda" människor vill ha varg, medans "onda" inte vill. Ingen vill vara "ond".
SVT Nyheter Värmland har pratat med länsstyrelsens naturbevakare Fredrik Wilde. Han kommenterar uppgifterna om djurplågeri så här:
- Visst finns det fall där vargar har börjat äta trots att älgen fortfarande lever men oftast får de omkull den och då dör den snabbt. Vanligen går det inte till på det viset men naturen är ingen Disneyfilm utan kan vara grym.
15.48
När jägare dödar djur kallar de det viltvård men vargen gör det som är ett för den ett normalt beteende dvs dödar för att få mat då anser jägarna att det är fel. Jag tror inte att vi människor överhuvudtaget behöver vårda naturen genom att döda eller odla barrskog.
16.09
Låt vargen leva i fred. Varför skall vi inkräkta på deras liv? Tyvärr bottnar hetsjakten på varg helt enkelt i jägarnas vilja att ha en välfylld frys med äkgkött...
19.07
Skjut bort gråbenen,springer i vår trädgård.Vi har småbarn som vi är oroliga för.
Nån dag någonstans sker det något olyckligt.
21.54
Håller med Britt-Marie Haglund!
21.55
Det går ej att förena tamdjur och inplanerade vargar. Vargen kräver vildmark, som vi inte har. Vi utrotar våra nordiska hundraser.
22.00
Jägare har som vanligt blodlust och vill mörda vargen som alla andra djur, antar att det är någon slags trofejakt dom vill ha, jag tycker vi ska låta vargstammen växa, om folk undrar vad dom kan äta så kanske vi ska sluta jaga älg så mycket.
22.16
Problemet skulle nog vara mindre om varg åt upp allt som dödas. Tror inte ett dugg på att en varg som skadar och dödar10 renar vid ett tillfälle gör det för att äta sej mätt.
09.48
Denna eviga klagan från dessa varghatare att det bara är stadsbor som har stor acceptans för en vargstam, det dom inte verkar veta eller förstår är att det finns en massa människor som bott på landet i hela sitt liv som hellre håller tyst om vad dom tycker än att bli utfryst från gemenskapen eller bli attackerade i kön till kassan i sin butik när dom råkar försäga sig och säger att dom tycker att att vargen också har rätt att leva.
Folk är rädda för att säga vad dom tycker och pressen från jägarkåren gör sig påmind varje dag.
Jan
09.49
De som mener at vi skal bevare den nåværende kunstige menneskeskapte ulvebestanden, vet ikke hva de snakker om! Dere som er for ulv, er også for plast og syntetisk mat, skam dere!
10.00
Nu är vi på plats i Filipstad. Vill du prata arbetslöshet och integration med oss? Therese Fjellman och Bengt Hedin finns på torget.
10.24
Kalle Brobäck, som också är Kristdemokratisk politiker i Filipstad, tycker att det blivit väl lugnt på gatorna när flyktingarna i kommunen blivit färre. 
Men den höga arbetslösheten beskriver han som en katastrof. 
- Arbete är jätteviktigt. Det är där man lär sig språket. 
Han säger att om det blev enklare för föreningar och kyrkor att anställa skulle ett antal jobb kunna skapas.
10.28
Niwar Jasim som bott i Sverige tio år jobbar som vårdbiträde i Filipstad. 
- Det finns jobb om man vill. Men man måste kämpa och plugga, säger han. 
Han tycker att politikerna borde jobba hårdare med att motivera de som är arbetslösa till att utbilda sig.
11.03
Louis Davoust, som är i Filipstad inför Oxhälja som startar i morgon, tycker att politikerna borde sätta in åtgärder och inte bara satsa pengar på att bekämpa arbetslösheten. 
- Det handlar om att integrera och lära sig språket, säger han.
11.30
Birgitta Jansson i Filipstad tycker att frågan om den höga arbetslösheten bland utrikes födda i vissa kommuner är en angelägenhet för hela landet. 
- Filipstad har tagit ett stort ansvar och jag tror man behöver fortsatt uppbackning från staten. Det handlar om integration och arbete.
11.46
Kalle som är från Filipstad men nu bor i Kristinehamn har själv varit arbetslös i 26 år. 
Han menar att Arbetsförmedlingens åtgärder sällan leder till något. 
- En åtgärd, men oftast bara en förvaring. 
Han vill se bättre matchning mellan lediga jobb och arbetslösa. Men han säger att om man jämför antalet lediga jobb med antalet arbetslösa räcker jobben ändå inte till.
11.53
Seynah Omar Osman, som ursprungligen är från Somalia jobbar på en förskola i Filipstad. 
- Inte så bra, säger hon om den höga arbetslösheten. Vi behöver jobba eller söka jobb eller studera. 
Hon hoppas att i framtiden få ett riktigt jobb som förskollärare eller sjuksköterska. 
Henne träffar vi tillsammans med Ghazwa Azouz, som ursprungligen är från Syrien, och som är arbetslös idag. 
- Jag vill ha jobb, kanske som lärare. Man behöver jobba, säger hon.
12.58
Det finns jobb, det gäller bara om att övertyga arbetsgivare vad man kan jobba med. Men när det kommer till utländsfödda med svårt att utrycka sig. då tycker jag att kommun kan var där för de, dels för att lära sig svenska eller utbilda sig. Det är det som är viktigaste just nu. Kartlägg gärna dessa människor som har svårt med att hitta jobb, sen kan man försöka förstå orsakerna till varför det är svårt att hitta arbete. Politikerna kan ta hand om denna fråga.
12.29
Jag tror språket är en jätteviktig grej. På de flesta arbetsplatser måste du kunna kommunicera obehindrat med kollegor och ledning, även kunna ställa frågor för att lära fig och ofta krävs även att du kan uttrycka dig skriftligt. Det finns nog en enorm kompetens där ute och alla bara kommunicera på rätt sätt blir det lättare både för den som är ny på jobbet, för kollegor som ska vägleda och för den som är arbetsgivare.
13.29
Så har politikerna som Therese ska intervjua från de två största partierna kommit till torget i Filipstad.
13.40
Tack Filipstad för den här gången. Många intressanta åsikter bland de vi träffade. 
Nu åker vi härifrån. I morgon startar stora marknadshelgen Oxhälja.
10.08
Nu är vi på plats i Årjäng och redo att ta emot era synpunkter om privata initiativ i offentlig sektor. 
/Jenny och Rino
10.12
- Jag är inte så förtjust i privata lösningar. Alla ska få samma möjligheter och det blir större klyftor med privata initiativ. Vinster ska gå tillbaka till verksamheten om man ska ha privat verksamhet inom det offentliga, säger nyss utflyttade Årjängsbon Emil Olsson.
10.29
- Jag vill hellre att kommunen driver vårdboenden och så. Det känns som att det är väldigt rörigt som det är nu och att man inte får ut det bästa, säger Isabelle Andersson.
10.44
- Jag har aldrig haft det så bra med hemtjänst och allt. Men jag vill inte det ska vara privat. Jag håller med kommunalrådet om att kommunen ska svara för offentlig verksamhet, säger strokedrabbade Roland Heed.
10.54
- Jag vill ha privat och statlig vård, för det fungerar inte med helstatligt varken i Sverige eller Norge.
Det borde finnas ett sjukhus i Årjäng, säger Alise Svensson som tvingas söka privat vård i Oslo för att det är för lång väntan i den offentliga vården.
11.21
Vem hade fått betala vite om äldreomsorgen hade bedrivits i kommunal regi och de inte heller hade lyckats rekrytera de tjänsterna? Vem ser till att kommunen sköter sitt åtagande? Kanske inte bara är av ondo att någon annan sköter verksamheten så att det istället kan göras en ordentlig tillsyn.
Hej, det är IVO, Inspektionen för vård och omsorg,  som ser till att kommuner följer de lagkrav som finns. Se länk: https://www.ivo.se/tillsyn/tillsynsomraden/
Även kommuner kan tvingas betala vite.
11.27
- Jag vill ha kommunal äldrevård så det inte sitter någon lång långt bort och styr som inte vet hur det fungerar här. De som driver verksamheten ska vara nära och inte bara vilja tjäna pengar, säger Mona Axelsson.
11.59
- Det viktigaste är ju att det funkar. Nu har jag hört att det privata inte fungerar så bra här, men jag tror annars att ett vinstkrav kan vara bra för en verksamhet, säger Torsten Wilhelmsson.
12.18
- Vi tycker vård, skola och omsorg ska drivas kommunalt. Allmänheten har mer inflytande över verksamheten då, säger Clara Levin och Thea Sandelin.
12.28
Nu tackar vi för oss och lämnar Årjäng efter en härlig förmiddag med många trevliga samtal! I morgon träffar ni ett av våra team i Arvika. Då ska det handla om skolan.
10.11
Hej allihopa!
Nu är vårt team på plats på torget i Arvika för att diskutera skolfrågan! Ni som inte kan komma hit är väldigt välkomna att tycka till här i chatten.
10.18
- Det blir för trångt att bygga vid Centralskolan. Dessutom kommer det bli trafikkaos och en hemsk byggarbetsplats under byggtiden, säger pensionerade läraren Meta Flodin.
10.24
- Det är skandalöst att man inte vägt in hur barnen ska ta sig till skolan, att det finns fungerande cykelvägar. Att bygga vid Centralskolan är inget alternativ. På Prästängen är planläggningen redan klar och att bygga där skulle gå betydligt snabbare, säger Knut Lykken.
10.31
- Jag tycker skolan ska byggas vid Prästängen. Där finns en stor förberedd tomt med vatten, avlopp och el förberett. Dessutom kan man bygga ut och skolan ska finnas kvar för kommande generationer, anser Lennart Källback.
10.38
- På Prästängen finns möjligheter att utveckla vad som behövs för en skola. Där har eleverna nära till naturen och en biologilärare kan ta med klassen ut och ha lektion till exempel - det kan man inte om man bygger i stan, tycker Boris Wermlund.
10.44
- Om man vill ha idrottsanläggningar nära och slippa bussa eleverna låter det bäst att byggs på Vik. Där finns redan de anläggningarna, säger May Gustafsson.
10.58
- Vi tycker att det är bra att den ligger centralt, att det är nära till biblioteket. Det är ändå nära till Styckåsskogen, säger elever från 7 A och 7 D på Centralskolan enhälligt.
11.22
- Jag tycker skolan ska byggas vid Prästängen för det är ett fint område. Det ska vara en fin skola så ungdomarna mår bra och håller sams, säger Ingegerd Karlsson.
11.34
- Vi menar att skolan inte ska byggas direkt då kommunen har så stora skulder, säger Anders Skogberg som är förstanamn på SD:s kommunlista i Arvika. Istället anser han att man ska satsa mer pengar på ungdomarna som är vår framtid och utgå från elevernas perspektiv när man planerar för en ny skola.
12.15
Bra att eleverna får komma till tals. Lyssna på dem. Det är deras vardag vi ska bygga en lösning för.

Märkligt att ett förslag från två fd medarbetare i kommunen kan vara ett lika legitimt val som ett förslag som utretts grundligt över tid av professionella tjänstemän. Jag finner det också märkligt att den process kring bygget som förankrats politiskt i kommunen, och som man tidigare inte valt att engagera sig i, nu blir politiskt sprängstoff i valdebatten.
12.21
- Vik eller Prästängen ska det vara. Det är hemskt fel med Hjorten för trafikens skull, det kommer bli trafikkaos, säger Olle Höglund från Gunnarskog som tidigare varit aktiv inom Centerpartiet.
12.45
Nu lämnar vi Arvika för den här gången. Tack alla som tyckt till och kommit och pratat med oss!
10.21
Nu är vi på plats utanför Coop i Sysslebäck . Vad tycker du att politikerna ska göra för glesbygden? Kom och prata med oss!
10.24
Vi behöver locka hit nya människor, säger Hasse Emilsson som jobbar på bensinmacken i Sysslebäck. Det måste gå att kocka med naturen och jakt och fiske, men det behövs nyetableringar och nya arbetstillfällen !
10.27
- Vi måste få behålla barnen! De flyttar när de slutat nian. Jag har själv två som har gjort det, säger Jessica Engström . Partierna måste satsa på oss, allt kan inte ligga i Torsby!
10.36
-Allt dras mot centrum. Om det händer nåt är det i Torsby och vi här i utkanten blir bortglömda, säger Ingemar Andersson.
- Vi behöver arbetstillfällen, gärna en stor fabrik så att ungdomarna stannar!
10.43
- Det sämsta med att bo här är att man måste åka, åka, åka till allt, säger Torbjörn Hedwall, som bott i trakten i 10 år. Det bästa är naturen och att skolan han jobbade i som lärare var liten och bra.
10.52
Anders Ame’n ska precis hämta ut ett nytt pass. Han bor i Likenäs och måste åka 15 mil enkel resa.
-Man känner sig utanför, som att ingen bryr sig.
Allt ska vara på större ställen. Alla ska till Stockholm. Men om det blir dåliga tider kanske Stockholmarna måste hit för att överleva. De har ju bara det de har i kylskåpet .
10.56
- De har lagt ner allt. Förskola, skola och färre platser på vårdhemmet. De kan inte lägga ner allt, då vill ingen flytta hit, säger Inger och Arvid Andreassen som bor i Skråckarberget. De efterlyser också  bättre kollektivtrafik. Själva skulle de dock aldrig kunna tänka sig att lämna Skråckarberget utan älskar lugnet, naturen och djuren. 
- Och nu ska vi äntligen få en ny väg i Skråckarberget!
11.16
- I Ransby och Sysslebäck finns det runt 150 fastigheter som står tomma eller är fritidshus . Varför lagstiftar man inte så att man måste skriva sig på platsen när man köper ett hus i glesbygd, undrar Jan Persson som efterlyser mer samarbete mellan politikerna i kommunen för att värna glesbygden.
11.18
- Det som skulle behövas är att något stort företag kom hit. Det är jobb som kan få ungdomarna att stanna, säger Ylva Olsson. 
Hon tror att bra infrastruktur är en nyckel och kanske även sänkta arbetsgivaravgifter och etableringsbidrag.
11.30
-Alla politiker lovar guld och gröna skogar, och så skäller de på varandra, säger Lilian Nyström.
Hon vill se mer samarbete mellan partierna. Gärna över blockgränsen.
- Vi som bor i glesbygden betalar lika mycket skatt som alla andra. Vi vill ha samma service, eller åtminstone något tillbaka!
11.36
-Det är jobb som behövs annars flyttar ungdomarna. Att Näckåns Kraft kommer nu är jättepositivt, säger Sven-Håkan Lundqvist som har fritidshus i Sysslebäck och är där 6-7 gånger per år och som gillar orten väldigt mycket.
11.38
-Jag kom hit som turist i början av 80-talet, men sen hittade jag en gubbe här och blev bofast, berättar Ellenohr Thorsson som bor i Brattmon.
- Det är problem med allt som dras ner. Svårt med läkare, skola, tandläkare och jobb förstås. Politikerna pratar när det blir valrörelse men sen händer inte så mycket.
11.50
- Det är bara en sak som gäller och det är att det måste finnas jobb. Jobb är allt, säger Lena Andersson . Hon är fembarnsmamma och vill gärna att barnen stannar i trakten .
- Jag hoppas det! Men då måste det finnas arbetstillfällen !
13.26
-Det är för långt till sjukvård för att jag skulle kunna tänka mig att flytta hit, säger Nils-Olof Nyström från Göteborg. Hans föräldrar kommer från trakten och han är ofta på besök i trakten kring Höljes.
- Rally i Höljes varje helg. Det skulle locka, skrattar han.
13.28
Julia Sundholm och Alice Cicek uppträder och sjunger tillsammans i duon Alice och Julia. De går åttan och Julia vill gärna bo i Sysslebäck i framtiden medan Alice vill flytta. 
- Det måste finnas mer för ungdomar att göra on man ska kunna bo här, säger Alice.
- Man måste ju flytta för att utbilda sig, men sen vill jag gärna flytta tillbaka, sägerJulia.
- Men då måste det ju finns jobb ! 
Själv vill hon jobba med musik, eller bli pilot.
13.36
- Det viktiga för Sysslebäck är att skapa ett välfungerande samhälle som är tryggt att bo i, säger Roger Larsson(KD), partiets förstanamn till kommunvalet i Torsby.
Han menar att jobben kan finnas på andra orter men att Sysslebäck och andra orter i Nordvärmland ska vara bra ställen att bo på.
Att återinföra dagbarnvårdare är ett förslag för att trygga barnomsorg i glesbygd.
14.28
Ann-Katrine Järåsen (S) och Daniel Bäckström (C) debatterar landsbygdsfrågor i Sysslebäck.
14.32
- Infrastrukturen är jätteviktig. Tågstationen i Torsby och flygplatsen. Det vill vi ha kvar, säger Eva Söderström (SD), som kandiderar till kommunfullmäktige i Torsby och regionfullmäktige. Hon tycker också att man ska satsa på turismen och kulturen.
14.35
Tack för idag Sysslebäck!
10.17
- Den senaste revisionsrapporten säger allt. Det är en allvarlig ekonomisk situation i kommunen, säger Gunnar Andersson, ordförande för revisionsgruppen.
Han är väldigt oroad över kommunens framtid.
10.32
Då är vi på plats i Charlottenberg. Vill du prata om kommunpolitiken i Eda med Bengt och Sandra? Välkommen till torget utanför kommunhuset.
10.33
-Det är ju ekonomin vi måste få ordning på, men hur vet jag faktiskt inte riktigt, säger Lars-Eric Andersson(C), ersättare i Kommunfullmäktige. 
Han vill dock satsa på närodlat och småföretagande och bra hyror så befolkningen ökar.
10.47
Trots dålig ekonomi i Eda lovar Vänsterpartiet i kommunen arbetstidsförkortning, sex timmar arbetsdag. 
Det ska finansieras genom statliga bidrag från de så kallade rättvisemiljarderna - och en kommunal skattehöjning på upp till 75 öre. 
- Det är istället för att lägga ner verksamhet och för att minska sjuktalen, säger Patric Carlsson, ordförande för Vänsterpartiet i Eda.
10.55
- Det måste bli en ändring. En stor sådan. Man kan inte handla om man inte har några pengar, säger Bengt-Åke Borg, som är väldigt kritisk till hur kommunen styrs. Han trodde först det skulle bli bra med ett lokalt parti som Hela Edas lista men är väldigt besviken. 
- Kommunalrådet i Eda, Hans Nilsson, har kört det totalt i botten.  Han har inte hållt ett enda av de vallöften han gav inför förra valet och han har skött det totalt värdelöst.
11.14
Eva Gustavsson som driver en affär på Storgatan i Charlottenberg är kritisk till kommunen. 
- Kommunen gör ingenting för oss företagare, inget stöd alls, säger hon. 
Hon vill se satsningar på Storgatan. 
- Det är få butiker kvar, de som inte kursat har lagt ner.
11.50
Karen Amundsen bodde i Eda innan hon flyttade till Karlstad för några år sedan. Hon är norsk medborgare men får rösta i kommunvalet. 
- Men jag röstade inte. Det hade nog inte spelat någon roll, det hände ändå inget. 
Hon säger att ingen av de norrmän som bor i kommunen röstar. 
- Nej ingen jag känner. 
Hon säger att inget som kommunpolitikerna kunde gjort skulle ha fått henne att bo kvar. 
- Nej inget.
12.55
Hans Nilsson (HEL) och Hans Peter  Jessen (S) i debatt utanför kommunhuset i Charlottenberg.
13.14
Tack och hej Eda! Och tack hela Värmland för den här valturnén.
Nu ser vi med spänning fram emot Söndag!