SVT rapporterade · Varför tror du att så få vill engagera sig politiskt?

Jag tror att många fler idag än någonsin tidigare faktiskt tänker att de skulle vilja engagera sig, men det finns en rädsla och en medvetenhet om risker och utsatthet som leder till att man inte tycker det är värt risken. Då syftar jag på att man kommer att bli en offentlig person som vem som helst kan bakgrundskolla och följa upp, dygnet runt. Allt man gör och säger kommer att granskas och bedömmas under lång tid framöver, av alla möjliga och "omöjliga" sidor. Risken för hot och näthat har ökat. Man tänker att om man ger sig in i det där så kan man säga godnatt till ett privat liv och en privat sfär, och istället räkna med hemlig adress och livvaktsbevakning för resten av livet. Bara de med tillräckligt stort mod, eller ego, orkar ge sig in det.

Kanske kan det vara så att man inväntar en tydlig omstrukturering i politiken,
nu från i höst. Beroende på valresultatet tror jag att sedan fler vågar engagera sig. Svensk politik har ju också vissa mobbningsinslag, vissa inbjuds, andra inte. Tror att man nu snart måste lägga av med allt sådant, väljarna kräver full respekt för valresultaten. Går man emot det, då tror jag det kan bli en farlig utveckling.

Min egen erfarenhet är att det finns ett etablerat etablissemang som fortsatt vill behålla sina positioner och inte vill "släppa" fram nya kandidater. När jag försökte etablera mig lokalt upplevde jag hur det fanns och fortsatt finns personer som inte vill att andra tar över. Dagens ungdomar eller dom som kommer in i politiken efter ungdomsförbunden accepterar inte det här, därför blir det problem med nyrekrytering.
Politik har aldrig varit så intressant som nu, men när de etablerade partierna inte "hänger med" i utveckling blir det problem.
Själv är jag f.n i "Stand-by" läge och mer engagerad på twitter.

Jag tror helt enkelt att de flesta av oss är såååååå trötta på den polarisering som politiken står för......vi är bäst - alla andra gör fel. Vi vill se att man samarbetar för allas och planetens bäst. Hur kan vi lösa problemen tillsammans, istället för att lägga mycket av krutet på att bevisa hur fel alla andra partier har.

Intresset för politik som sådant verkar ganska stort om man tänker på vad folk snackar om på fikat osv. Problemet är snarare att partierna inte speglar vad som händer bland folket. De har spårat ur och handlar mer om att skapa konflikter för att ta makt (vilket glatt erkändes av en fd pressekreterare till Björklund på radio i somras). Partierna styr, men leder inte. Politiker verkar ha egna agendor som inte är transparenta. Man känner sig lurad som väljare och då vill man inte ge sig in i en strid som känns absurd.

Vi lever ju fortfarande i den postrevolutionära liberala eran från 17-1800-talet. Det enda instrument vi har som i sig är demokratiskt är valen, men varken samhällssystemet eller myndigheter och realpolitik (mental infrastruktur) är demokratisk. Den är strikt hierarkisk och har i praktiken korrumperats till en grad där vi fått en ny elit som det uppenbarligen är dags att slänga ut. Vi har inte utvecklat demokratin sedan den officiellt infördes. Det har egentligen aldrig varit demokrati rent definitionsmässigt, utan "polyarki", dvs maktstrider mellan grupper. Men den har reducerats till kakistokrati där dumhet premieras och "skiten flyter upp till ytan".

Det är inte nya partier eller politiker vi behöver. Alla som ger sig in på området korrumperas av de korrupta strukturerna. Det är demokratiskare och mänskligare strukturer vi behöver. En vision för Sverige. Mer politisk filosofi, ett stärkt lagråd och förvaltningsdomstolar som kan hålla politikerna kort när de är maktfullkomliga. Men sånt löser man inte på den nivå där problemet uppstod, dvs i riksdagen och i regeringskansliet. Den enda instans som hade kraft att ryta ifrån var kungen, men regentens makt är ju totalt urholkad (av "demokratin" och maktfullkomliga politiker), så det finns ingen motkraft till dumma politiker och ett genomkorrupt system. Det måste antagligen få rasa i sin egen takt innan det finns utrymme att komma med något bättre.

Bli sverigedemokrat till att börja med

De flesta är nog intresserade av politiska frågor.
Men man kanske inte vill ta på sig ett parti märke?
En politisk åsikt idag, kanske blir en belastning i framtiden?

Mycket enkelt: prat, prat, prat - Vem vill/kan stå för devisen Mycket snack och lite verkstad?

Till att börja med, vad definierar politiskt engagemang? Våga vara medlem i ett parti och företräda andra människor är enligt min mening engagemang. Att rösta är en skyldighet, som alltför ofta verkar ske utan större eftertanke. Folk som bara hackar på politiker och inte engagerar sig själva är fega och väldigt användbara för populistiska partier. Hade önskat att fler personer istället hade lyft fram politiker eller politiska förslag som de stödjer.
Det rådande politikerföraktet, som även lyser igenom i denna chatt är väl en av anledningarna till att inte jag kommer att engagera mig politiskt. Tycker också att den politiska vardagsdebatten är av lägre kvalitet än den var för 10- 20 år sedan, p.g.a. sociala medier, trots att det borde vara tvärtom.

Politikerna har själva ingen talan. Dom är som spratteldockor som styrs av dom med osynlig makt och pengar. Vem vill bli en spratelldocka? Inte jag

En stor del av befolkningen är i grund och botten väldigt rödgröna, men är samtidigt dödströtta på den extremt naiva invandringspolitik som förs. För den gruppen finns inget parti alls att rösta på.

Vi är i allmänhet bortskämda och bekväma. Varför låsa upp sig med en syssla där man får jobba mycket med lite lön och dessutom riskerar att skaffa sig en massa ovänner?

Jag hade gärna engagerat mig politiskt men lyckas inte få några bra ingång i något parti. bor även i en storstad så det kanske inte är samma problem i dom.

Troligen har det att göra med en stor besvikelse. Man har helt enkelt förlorat förtroendet för vad partierna kan åstadkomma, då det även i lokalnivå är svårt att bilda majoritetsregeringar.
Det har medfört till att det blir svårare att få igenom och driva sin politik. Ser man hur det ser ut i Hjo kommun, så tror jag att det har att göra med en besvikelse över vad man kan åstakomma.
Men i flera andra kommuner tror jag nog att folk börjar ta demokratin för givet, som om den bara finns där och att det alltid kommer att vara någon som tar initiativet till att ta makten. Men demokrati är inte så lätt som det låter.

Jag tror att folk vill engagera sig men det är lite krångligt, av egen erfarenhet. jag har försökt engagera mig mer lokalt men inte många av partierna som är intresserade när man hör av sig.

Man skulle kunna tro att kritik mot SVT får moderator att reagera negativt. Med tanke på antal publicerade inlägg skulle det vara intressant att få en summa med antal censurerade inlägg. om inte annat så för att antal publicerade inlägg visar väl på ointresse för frågan. Att SVT sedan inte vill publicera ett hundratal där det enbart förespråkar ett visst parti har jag förståelse för. 16 publicerade inlägg på 6 timmar tyder på mycket hård censurering eller ointresse.

De som borde gå i frontlinjen för att respektera det demokratiska systemet är väl de valda rikspolitiker vi har. Om så vore fallet så kanske respekten för såväl dem själva som deras politiska agenda skulle öka betydligt. Det visar sig att demokratin ofta fungerar bättre i kommunerna än på riksplanet där man i stället helt bortser från folkviljan för att många ggr sälja sin själ till pyttesmå extrempartier såväl till höger som vänster för att till varje pris klamra sig fast vid maktens taburetter. I grundlagen står som följer: "All makt utgår från folket." Respekt är något man förtjänar genom sina ord och handlingar, får man i stället med lögner och meningslös retorik så uteblir respekten, elementärt min käre Watson.

Bettan "Kritiserar" SVT för censur. Blir inte censurerad.

Ironiskt.