SVT rapporterade · Chatt med Ullakarin Nyberg om självmord och självmordstankar

Visa att du tål att prata om det som hänt. Många blir rädda och drar sig undan. Du behöver inte känna att du ska lösa din kompis problem, det räcker långt att lyssna och vara intresserad. Fråga hur hen känner sig, erbjud dig att göra vardagliga saker tillsammans med hen. På lång sikt är det viktigt att fortsätta fråga, hur känns det nu? Påminn om att sorg går att leva med, även om den aldrig försvinner. Saknad är ett bevis för att den som är borta var älskad och betydde något för personen som sörjer.

Viktig fråga. Unga människor kan bete sig lite hur som helst när de utvecklas. de kan vara väldigt glada och väldigt ledsna och allt däremellan. Man ska alltid fråga vad de själv tror, unga är experter på sin egen situation och tycker ofta om att bli tillfrågade. Man måste följa utvecklingen på lång sikt för att se vad som händer, det mesta växer bort men om problem kvarstår och blir värre och samtidigt påverkar personens funktionsnivå, t ex när det gäller skolarbete, kan det betyda att man behöver vända sig till proffs. Du kan alltid be Elevhälsan om hjälp som ett första steg.

Berätta att ni är glada över att hen är tillbaka och angelägna om att det ska bli så bra som möjligt för personen. Fråga också om hen vill prata om det som hänt och hur hen vill att ni beter er på jobbet. Det är olika och ni kan inte gissa er till vad som passar just den här personen. Vill hen t ex att ni frågar, är det ok att ni beter er som vanligt, finns det något annat ni kan göra? Den sortens omsorg uppskattas alltid enligt min erfarenhet.

Du kan behöva vara lite mer påstridig än vanligt. Säg att du ser att hen mår dåligt och att du vet att hen har svårt att prata om känslor. Tala om att du har egen erfarenhet av att det hjälper att prata och att du är en person som hen kan prata med. Påminn med jämna mellanrum om att du finns, föreslå vardagliga aktiviteter som att ni ska ta en promenad, äta middag tillsammans, gå på bio. Det kan vara lättare att prata när man gör någonting samtidigt. Visa också att du står ut med att bli avvisad men att du inte tänker ge upp. Erbjud dig gärna att hjälpa till med att beställa en tid till vården och att följa med. Normalisera din väns reaktion, "så kan man känna när man har varit med om något svårt, det är inte konstigt."

Svår och viktig filosofisk fråga. Är man skyldig att leva för andra? Hur stort ansvar har vi för varandra? MÅnga som tar kontroll över sin död genom att bestämma sig för att ta sitt liv blir lugna och verkar må bättre och på så sätt kan man ju säga att självmord innebär att man slipper lida. Jag tänker att vi aldrig ska moralisera över andra människors val, men vi ska påminna varandra om att vi behöver varandra och att man är viktig även när man är sjuk eller mår dåligt på andra sätt. Ingen skulle vilja ha en omgivning som gjorde det motsatta, dvs lät bli att reagera när människor verkar ha bestämt sig för att ta sitt liv. Alla är ambivalenta, man vill inte dö, orkar bara inte leva. Då kan en omsorg från någon som bryr sig vara livräddande. Tystnad är alltid farligast i den här situationen.

Det är individuellt. För vissa passar medicin bättre och för andra terapi eller någon annan behandling, t ex elbehandling (ECT). Ibland kombinerar man. Mediciner kan aldrig ersätta samtal, funderar man över att ta sitt liv behöver man prata med någon som hjälper mig att hitta andra alternativ än döden som ett sätt att slippa mitt lidande.

Det betyder att du alltid har haft döden som en möjlig utväg och det kan kännas som en trygghet. Å andra sidan finns det saker som har hjälpt dig att orka fram till idag. Det är absolut inte för sent, tvärtom kan det vara viktigt för dig att förstå dig själv bättre med hjälp av en samtalskontakt. Vad är viktigt i ditt liv? Vilka är dina styrkor? Vad skulle du säga till en vän som befann sig i den här situationen? Du har en unik kompetens genom att du har funderat över svåra frågor i hela ditt vuxna liv. Du kan t ex vända dig till kyrkan i ett första steg, de är bra på frågor som rör liv och död, man behöver inte vara troende för att få den hjälpen.

Det finns en del erfarenheter som samlas under begreppet "Werthereffekten". Goethe skrev om en olycklig ung man som tog sitt liv på 1700-talet och det ledde till en våg av självmord (tror man åtminstone). Det finns en del undersökningar som visar på detsamma i vår tid. Framförallt tonåringar kan bli inspirerade till att ta sitt liv när en känd eller beundrad person har gjort det. En fotbollsspelare i Tyskland hoppade framför tåget och det ledde till en kraftig ökning av självmord genom hopp. Det är skälet till att media inte rapporterar om val av metod eller gör sensation av kända människors självmord, istället skriver man nyanserat om det lidande som ligger bakom, smärtan för oss som blir kvar och möjligheten att få hjälp. Läs WHO:s riktlinjer för rapportering i media om du är intresserad.

Självmordshot är ett sätt att kommunicera som är svårt att bemöta, men man ska försöka hitta till känslan bakom. "Du låter förtvivlad och det är jag ledsen för, jag vill inte att du tar ditt liv. Finns det något annat sätt vi kan prata om det här på? jag blir så rädd när du hotar.". Men man bör inte låta sig styras av hot, trots allt har alla människor ett eget ansvar för sitt liv och om hoten fortsätter bör man försöka motivera personen att söka professionell hjälp.

Sorgligt nog händer det att människor är så duktiga på att dölja sitt lidande att ingen utomstående förstår hur hen mår egentligen. Du bör försöka få hjälp att försonas med din egen oförmåga, vi kan bara agera utifrån det vi förstår och det är svårt att gissa sig till hur en person känner sig. Om du hade vetat hade du gjort allt som stod i din makt eller hur? Du visste inte och kanske valde din vän att dölja det hon kände av hänsyn till dig. Sök upp någon som du kan prata med om detta, skulden slipper du kanske inte för skuld är baksidan av ansvarstagande, men den behöver inte göra ont på det sätt som den gör nu.

nej det är sant men man ska nog det. Tystnad är farlig för människor som inte orkar med livet, eftersom de ofta skäms över det. Om det blir tyst växer skammen, medan den kan lätta av ett samtal. Så länge vi tiger tänker människor som mår psykiskt dåligt ofta att de är ensamma om sin situation och så är det ju inte. Vi kan alla drabbas och egentligen borde det vara en källa till trygghet och gemenskap. "Det hade lika gärna kunnat vara jag."

Beror på. Jag anser att man kan skämta om nästan allt, men vissa människor döljer sig bakom skämt. Det bästa om man blir orolig är att fråga: "Du skämtar mycket om självmord, jag blir orolig att du tänker på att ta ditt liv. Är det så? Det får inte hända, lova att du pratar med mig om du har såna tankar. jag finns här för dig". Till exempel. Visa att du bryr dig, det kan aldrig bli fel och det är inte farligt att fråga.

Det kan uppstå plötsligt hos sårbara individer, men är nästan alltid en konsekvens av att man har mått dåligt under en längre tid. Å andra sidan är det många människor som mår dåligt utan att ta sitt liv. Vi brukar prata om psykologiska olycksfall, man hamnar i en situation som man inte behärskar och då gör man något som man aldrig annars skulle ha gjort. Det kan t ex hända när man förlorar förmågan att kontroller sina impulser, t ex när man är ledsen och har druckit.

För mig låter det som att du redan gör väldigt viktiga saker. Du visar din pappa att du bryr dig, du lyssnar och reagerar genom att hjälpa honom till professionella insatser när det behövs, du står ut med situationen, du ger goda råd och därigenom påminner du honom om att han är viktigt. Däremot låter det som att du själv har en väldigt jobbig situation eftersom du får bära så mycket. Det kan du prata lite med din pappa om, fråga honom om han kan göra något för att underlätta för dig? Prata öppet om sådant som skulle kunna göra dig lugnare, gå igenom om det finns andra personer i nätverket som kan avlasta. Sök stöd för egen del, det är så lätt att glömma bort sig själv i den här situationen. Tänk på vad de säger på flyget: Sätt på syrgasmasken själv innan du sätter den på någon annan.

Man ska försöka ta reda på vad personen egentligen menar. Fråga rakt på sak. "Jag blir orolig när du pratar så här, vad menar du egentligen? Tänker du på att ta ditt liv?" Det är aldrig farligt att fråga, det visar att du bryr dig om personen.

Kanske förenklande men icke desto mindre sant. Det finns många undersökningar som visar att personer som försöker ta sitt liv är ambivalenta in i det sista och att det nästan alltid går att avbryta ett självmordsförsök om man har turen att förstå vad som är på väg att hända och befinner sig på platsen just då. Vi skulle inte säga att en person som är på väg att drunkna "bara" ropar på hjälp. Man ber om hjälp för att man behöver hjälp. Jag tycker nog att varje självmord är ett misslyckande i någon mening, men inte så att någon enskild person har skuld i det som hänt utan för att samhället kan och borde göra så mycket mer på bred front för att hjälpa.

Bra fråga. Man ska prata, men inte romantisera eller framställa självmordet som den enda lösningen. Det kan inspirera en sårbar person som står och väger mellan liv och död. Självmord ska beskrivas som den tragedi det är, alltid en konsekvens av lidande och den som dör lämnar ofta väldigt många förtvivlade människor efter sig.

Positiva förändringar kan definitivt leda till en positiv utveckling, men man bör alltid vara uppmärksam på hur en sårbar person mår och vara snabb med att reagera om någonting oroar. Din släkting har en ökad sårbarhet och man kan prata öppet om det med henne, kanske med hjälp av någon professionell person. Ni kan ju inte övervaka henne, men hon bör vara medveten om sina tidiga tecken på att en depression är på väg. Om hon börjar tänka på självmord bör ni försöka få henne att lova er att berätta det för en person som hon litar på. man kan bli deprimerad efter en graviditet, det kallas postpartum-depression och då ska man alltid träffa en läkare.