SVT rapporterade · Liverapportering: Åtalade busschauffören hörs

Vi är på plats i Borås tingsrätt och väntar på att bli insläppta i rättssalen. Det är fullt med folk - många ungdomar och anhöriga till offren i olyckan som spänt väntar på att få komma in i salen. Om några minuter börjar förhandlingarna.

Nu har alla tagit plats i salen och förhandlingarna inleds.

Busschauffören inleder med att berätta om sin erfarenhet som busschaufför. "Jag kör mest skoltrafik" säger han.

Han berättar att han även har gjort en del "beställningstrafik", så som bussresan till Härjedalen var. Fyra-fem gånger om året brukar han köra denna typen av resor, berättar han.

Han får frågan om hur stor erfarenhet han har av att köra dubbeldäckare. "Nästan sedan jag började köra buss har det varit mycket dubbeldäckare" svarar han.

Busschauffören berättar att han även har kört just den dubbeldäckaren som gick av vägen vid olyckan tidigare.

Nu berättar han om händelseförloppet inför resan. "Det är ingen lätt resa, så man vilar lite extra. Jag sov lite extra inför resan" säger han.

Han berättar att han kände sig pigg inför resan.

Han berättar vidare om förberedelserna: Att han packade väskan, men inte med mat.  "Jag brukar inte äta nattetid" berättar han.

Nu berättar han om händelseförloppet inför avfärden vid skolan i Mark. Först blev det strul med nycklarna, så han blev sen och hann aldrig gå igenom bussen som han brukar. "Packa så långt fram i lastutrymmet tänkte jag" säger han om hur de skulle packa för att få jämn viktfördelning.

Han passade han på att sträcka på benen, berättar han.

Sedan fortsatte färden norrut. "Efter Mora började det hoppa och gunga lite grann. Det var mycket tjälskador, men de syntes mycket bättre" säger han.

Han var därför tvungen att anpassa hastigheten, till 50-60 km/h, under vissa sträckor.

Mellan fyra och fem mil norr om Mora blev vägen svårare.

"Man får passa bussen bättre när det hoppar hit och dit"

Därefter var vägen inte bra, men ok, säger han.

Sedan tog de ytterligare 15 minuters paus.

"Jag kände hur det gungade till bak. Det kände jag. Jag försökte styra upp från kanten, men det gick inte" säger han.

PÅ frågan om varför bussen gungande till säger han att han inte kan svara: "Det kan jag inte, men det var ju de tjälskadorna som var innan."

Förhöret väcker känslor: flera gråter och tittar bort från skärmen.

Han berättar vidare att man inte tror att det ska vara hål i vägen där det är tillåtet att köra i 100 km/h.

"Jag drar i ratten så mycket som möjligt uppåt. Sen svartnar det. Sen minns jag inte något förrän jag hänger i bältet" berättar han.

Åklagaren återgår till om han var trött vid olyckstillfället."Jag var inte trött. Det går inte att vara trött när man måste parera hela tiden. Man kan inte koppla av alls" säger han.

Chauffören berättar vidare att han tyckte att vägen var för smal för hastigheten.

Han säger också att den skidboxen som satt monterad på bussen gjorde den baktung.

Men att den inte varit så baktung att han behövde packa om.

Nu har målsägandebiträdena ordet.

Målsägandebiträde Marcus Josefsson anmärker på att busschauffören i tidigare förhör har gett olika uppgifter från i tingsrätten. Han anmärker på att han i förhör har sagt att bussens framhjul lättade från marken i guppen. Det vill målsägandebiträdet ha en förklaring på. Busschauffören berättar det känns som om bussen lättar, men inte att den lämnar asfalten.

Han berättar vidare att han inte är säker på att han bromsade när bussen gick av vägen, men att han borde gjort det.

Nu har målsägandebiträde Scholander ordet. Hon läser ut ett tidigare förhör med busschauffören. Hon säger att han i förhör har sagt att vägen var sämre före Orsa, men idag säger han annorlunda. Hon säger att han idag säger annorlunda om tjälskotten än vad han gjort tidigare i förhör. Busschauffören berättar att han inte kan svara på varför det har blivit så.

Han får flera frågor kring hur han idag kan vara så säker på att han inte somnade. Han svarar att han vet att han inte har somnat.

Nu är det sista målsägandebiträdet Lars Engstrands tur att ställa frågor.

Nu bryter vi för paus. Förhandlingarna återupptas om 20 minuter.

Nu släpps vi in i rättssalen igen. Strax börjar förhandlingarna igen.

Sist in är den åtalade busschauffören som nu sitter på sin plats.

Nu är det busschaufförens försvarsadvokat Ulrik Smedberg som har ordet.

Nu tar Åklagare Mikael Bäckström ordet.

Han frågar om att chauffören i förhör har sagt att hjulen ska ha lättat från marken. Och att busschauffören idag säger att bussen inte lämnade marken.

Nu blir det paus igen och efter lunch kommer det att bli förhör med den sakkunnige.

Efter lunch kommer en sömnexpert att höras. Det är utifrån en modell som sömnexperten har tagit fram som åklagaren menar på att han kan visa att busschauffören varit trött.

Vi är tillbaka vid klockan 13.15.

VI har precis blivit insläppta igen och folk tar plats i rättssalen.

På videolänk från Stockholm har rätten kontakt med professor och sömnforskare Torbjörn Åkerstedt.

Professorn förklarar det tekniska kring hur människan somnar.

Han skiljer på trötthet och sömnighet och trötthet. Han menar att sömnighet går att mäta. Trötthet däremot är svårare att mäta.

Han berättar vidare att hjärnan måste stänga av i 3-4 sekunder för att köra av en väg.

Nu ställer Bäckström frågor kring självskattningsskalan för trötthet, Karolinska Sleepiness Scale. Den går från 1-9, där man vid 7 får svårare att uppfatta sin omgivning.

Haverikommissionen har genom modelleringar fått fram att chaufförens trötthetsnivå varit över sju på skalan vid olyckstillfället.

När man använder sig av trötthetsskalan tar man hänsyn till olika variabler - tid på dygnet och sömnkvalité. Med det menas vilken sömn man har fått dagen före man ska nattköra. Även mörker och raksträckor tas det hänsyn till.

Det har framkommit att chaufförens trötthet varit på över sju på skalan. Professorn förklarar att de flesta förare kör av vägen när de är på en nivå över åtta på skalan.

"Vid den här tidpunkten på dagen kommer man vara mindre uppmärksam, och tröttare" säger sömnforskaren. Han pratar alltså utifrån genomsnittliga värden för trötthetsskalan.

Nu är det försvarsadvokat Smedbergs tur att ställa frågor kring hur professorn kommit fram till busschaufförens trötthetsnivå.

Sömnforskaren bedömer att busschauffören befann sig på 7.2 på trötthetsskalan vid olyckstillfället.

Samtidigt säger sömnforskaren att den stora risken att somna är vid åtta på trötthetsskalan.

Målsägandebiträde Engstrand frågar om det har betydelse om man brukar köra dagpass plötsligt kör ett nattpass. Och på det svarar sömnforskaren att det har det.