SVT rapporterade · Har du haft dåliga villkor eller blivit illa behandlad på jobbet?

Det gick dåligt för företaget ekonomiskt. För att lösa likviditetsproblemen ett år försökte chefen, som också ägde företaget, tvinga alla anställda att avstå lön mot att få aktier i bolaget. Vi var bara tre som vågade såga nej.
Året efter fick företaget likviditetsproblemen igen. Då lade chefen om löneutbetalningarna från förskott till efterskott, så att vi fick hoppa över en löneutbetalning. Den gången orkade jag inte stå emot. Jag var visserligen med i facket, och företaget var kollektivanslutet, men jag hade ändå behövt ta strid personligen. Och då hade det blivit ett helvete på jobbet. Så jag bet ihop och accepterade, men började aktivt söka andra jobb.

Hej har varit praktik där jag var tvungen att jobba 84 timmar i veckan vilket var 44 timmar över avtalet utan någon form av ersättning med utländska kollegor som inte pratade det gemensamma språket i alla typer av situationer även där det var direkt vårdslöst/ farligt. Har varit vag med detaljer för att kunna förbli anonym.

På mitt förra jobb blev jag mobbad, istället för att cheferna tog tag i problemet ( jag var inte den första som blev mobbad i den gruppen.) så blev jag omplacerad till en sämre tjänst.

Konfronterade, med stöd av facket en chef angående arbetsmiljö. Kontentan: Chefen outade mig inför kollegor vilket gjorde att jag blev det svarta fåret, var bara att ge upp och gå vidare.

På ett privat äldreboende förväntar de sig att en anställd ska arbeta 8-20 som på schemat, stanna till 21 för att det saknas personal och arbeta dagen efter 7-16, kanske till 18 eller ännu mera, igen för att personal sjukskriver sig på sista minuten. Och samma situation händer väldigt ofta under veckan. Jag har sett samma problem med för långa pass och ingen återhämtning även i hemtjänst med arbetstider 7-22. Att arbeta i äldreomsorg känns verkligen hopplöst i nutiden.

Ja jag har blivit mobbad i 11år på jobbet och kallade för massa duma saker och utnyttja av arbetsgivare och arbetskamrater

Rädda, osäkra chefer är alldeles för vanligt inom mansdominerade yrken.Det leder till mobbing och en osund machokultur. Tyvärr även en tystnadskultur eftersom män " inte gnäller".

Hemtjänstens hemska miljö , där stressar folk ihjäl sig. Borde anmälas till Eu. Måste sluta planera jobb på andra som dom inte vill ha själva. Typ sista kvällsjobbet en söndag, och inga bussar går. Jädra egoister, speciellt Örebroare, men finns fler. Hoppas all personal slutar som blir illa behandlade.

Om man påpekar fel i en grupp inom Hemtjänsten går budbäraren till chefen och man blir förflyttad p g a samarbetsproblem??? När man sa det som var viktigt och sant. Man kan få sparken utan att veta varför , bara för gruppen pratat skit. Typiskt örebroare , dom tål inte nya ideer eller konkurrens.

Jobbade i livsmedelsbranschen, och tvingades stanna kvar och jobba tills allt var klart. Ibland kunde det dröja tre timmar mer än det skulle, tex för att vi fått in mer beställningar under kvällen eller att någon blivit sjuk. Fick ingen extra övertidsersättning, utan bara samma timlön som vanligt.

Dessa budbärare som klarar sig hela tiden som springer sina ärenden till chefen. Kan man bli förflyttad p g a samarbetsproblem när man är uppriktig om det som är viktigt och sant?.Kan man få sparken utan att veta varför?

Har jobbat åt ett privat bolag och där var arbetsmiljön hemsk.. skulle sparas pengar på allt.. de anställda skulle bara tiga, göra och va glad de hade ett jobb typ.. chefen utdelade repressalier till anställda som protesterade eller ifrågasatte.. enbart för att de skulle hålla tyst.. chefen skydda sitt eget arsel och hota indirekt via det med ett framtida avsked.. idag kan arbetsgivare ljuga ihop värsta grejerna enbart för att göra sig av med obekväma.. fy hur dagens samhälle ser ut.. bara pengar, pengar och pengar som hägrar överallt.. inte får de några straff som arbetsgivare heller när de bryter mot arbetsmiljölagar.. inga sanktioner.. där behöver verkligen lagar ändras.. det vore ju kanske ngt ni kunde ta tag i och undersöka!

Jag har arbetat en del kyrkligt genom åren, och ingen annan arbetsmiljö jag känner till är så fylld av problem med trakasserier, mobbning, nepotism och dålig organisationskultur. Jag har trots hög utbildning och mångårig erfarenhet, erhållit en bråkdel av lönen som andra icke-kvalificerade har haft. Jag har måst utföra en stor mängd arbetsuppgifter på orimligt kort tid och jag har uteslutits från all information, kanslimöten, sammankomster, julluncher etc. då jag inte varit fast anställd. Jag har fått lida enormt för att jag påpekat fel och brister t ex gällande tystnadsplikt och etik. Ingen har städat min arbetsplats och jag har sällan fått ett eget arbetsrum. Jag har sett personer utnyttjas som gratis arbetskraft, där kyrkan och arbetsförmedling gjort överenskommelser. Jag vet att många har samma erfarenheter som jag.

De flesta lärare och förskollärare måste stå för sina egna arbetskläder inklusive egna arbetsskor. Många måste även stå för ytterkläder - trots att arbetsgivaren kräver att vi är ute med barnen/eleverna dagligen. Vi äter med barnen/eleverna och det finns viss risk att kläderna blir nedkladdade, jag har haft kollegor där elever kräkts i knät.

Vi inom barnomsorgen har inte heller arbetskläder eller bidrag.
Ändå nöts och smutsas kläderna ner inomhus och utomhus är vi i stort behov av rejäla varma skor och kläder som vi varken blir kalla elmer blöta i.
Att vara utan dessa kläder funkar inte sågen om inte arbetsgivarna ställer krav så kan vi inte vara utan dessa dyra kläder och de nöts även utomhus.

Jobbar inom barnomsorgen. och vi får stå för alla våra kläder själva.
-utekläder/skor som ska tåla både kyla/regn/vind dvs oftast dyra plagg.
- inneskor som måste vara sköna då man står/går mycket
- inne kläder som behöver tvättas efter en dag då man får både mat snor m,m. på sig under dagen. och man kan även få färg som barnen använder när dom målar, hinner man inte se fläcken i tid så är det inte alltid att den kommer att gå bort.

Förskollärare!

Snoriga, blivit hostad på, nerspydd, svinkoppor, kladdar med fingrarna i mun tar sedan i ens kläder...sen går vi hem med dessa kläder fulla av bakterier!

Jobbar i butik med livsmedel, köper 2-3 par skor per år pga smuts och slitage.
Har arbetskläder men måste ha linnen ,tröjor mm under, arbetsgivaren har synpunkter på färg och form. Kan tillägga att dom blir smutsiga och slitna.
Tvätten får vi själv stå för.

det är väl självklart att facket ska tvinga in regler om arbetskläder i nästa avtal
kräver företaget vissa kläder så är det givet. skadas kläder så måste väl företaget ersätta

Många som jobbar i vården måste köpa sina egna arbetskläder för sina egna pengar. "ska ju inte ha uniform".
I affärer är det svårt när man inte ser om en person är personal eller kund.
det är väl främst de manligt dominerade yrkena som arbetskläder är självklara...

Jobbar natt på ett äldreboende 21:15-07:15 utan rast och man vågar knappt gå på toaletten under denna tid eftersom chefen tycker det tar för lång tid innan ev larm besvaras (hen frågar aldrig varför.verkar inte fatta att man kan vara upptagen med något annat larm som man inte kan lämna).chefen har även gett oss ett schema som ingen vill ha eftersom det ger oss mindre med återhämtning mellan passen.vi har bl.a fått 2 extranätter där vi används som vikarier för att täcka ev frånvaro.om någon klagar får vi svaret "att vi ska vara glada över att ha ett jobb"

Personlig assistent. 22 600 i heltidslön efter 10 års anställning, hade fått en bättre ekonomi om jag sökte socialbidrag för mig och barnen.. Personliga kläder som förstörs av kroppsvätskor som avföring,urin, blod, saliv, matdregel och kräks. Jobbat i hem som är mycket ofräscha. Dåliga arbetstider. Tungt arbete. Inte anpassat för en säker arbetsmiljö då familjerna sällan vill göra anpassningar och använda rekommenderade hjälpmedel som ska spara assistenternas ryggar. Händer ofta att jag inte kan lämna arbetet för att andra assistenter är sena när de ska byta av. Får ändå ingen kompensation, chefen säger bara att det "ska fixas" men inget händer. Funderar på att visa upp mina mailkonversationer för facket men vill inte bli stämplad som en bråkmakare då jag söker nytt jobb. Familjerna man jobbar hos gör ju som de vill i sina hem- bråkar med varandra, storröker fritt inomhus, dricker alkohol, skriker... Men det är min arbetsplats där jag vistas! Upptäckt fel i lönen, bland annat OB som inte har betalats ut. Tyvärr har jag inte gamla timrapporteringar sparade- vet inte hur länge det varit så. Jag har sagt upp mig, jag har fått nog. Måste hitta ett nytt jobb så snart som möjligt och jag är inte säker på hur det kommer att gå men ingenting är värt att stanna kvar. Jag jobbar hellre på lager, löpande band- vad som helst! Kommer ALDRIG mera arbeta som personlig assistent. Aldrig mer! Ska tillägga att jag är kommunalt anställd...

Har fått köpa förbrukningsvaror med egna pengar ! Handskar sopsäckar mm

Slutstädat

Tack för att du engagerar dig i detta.
Ni borde berätta om Meddelarskyddet, så att man vågar namnge företag/chefer.
Men som ni sa på tv. Detta ska göras via e-post och inte här i chatten.

I lågavlönade branscher som ex handels, restaurang, vård och omsorg är det kotym att dom anställda skall betala sina egna kläder och skor. Många i dessa branscher är även ”timmisar” och dom ska ju bara vara glada om dom får jobba så dom har råd att betala kläderna dom ska använda till arbetet, tak över huvudet så att dom kan vila upp sig till jobbet. Men ack o ve om dom skulle citera lagar om anställning och vilja ha sin rätt igenom, eller provar att ha flera arbetsgivare pga av att man vill höja sin lön för att dom inte kan leva på 80tim/mån,då får dom höra att arbetsgivaren inte har ngt förtroende, alla dessa nya chefer som har noll koll på lagar och regler, som endast är intresserade av att ”hålla budget” som i sin tur bygger på ren fiction. Det är bra att detta kommer upp till ytan men tyvärr är det bara toppen på en väldigt väldigt rutten pyramid i hur dom ”anställda” ska utnyttjas till bristningsgränsen för att maximera vinsten. Det finns visst inga slavar på 2000-talet, men det finns gott om löneslavar.

Provanställning taxi. Var tvungen att köpa särskilt beordrade kläder och utrustning för drygt 2 700:-. Fick inte ens lön som täckte kostnaderna.

Bra att detta tas upp om hur personal behandlas av tex sina chefer på sina arbetsplatser oavsett om det är kommun .landsting eller privat.det är mycket som behöver komma fram till allmänhetens kännedom.facket gör sällan/aldrig något om man vänder sig till dem för de är ju rädda om sina egna skinn då de själva är anställda av tex kommunen.många anställda oavsett var de jobbar .hotas till tystnad av sina chefer på olika sätt

Om folk visste hur illa personal behandlas av sina chefer och andra på vissa äldreboenden (både privat och kommunalt )så skulle de inte få någon personal över huvudtaget.det konstiga är att om en chef blir illa omtyckt på ett ställe så får den genast en ny chefstjänst på ett annat ställe (åtminstone inom kommunen) vet chefer som omplacerats både 2-3ggr pga av detta.en vanlig arbetare hade fått kicken på en gång om den misskött sig

Vet många chefer inom både hemtjänsten och på äldreboenden i den här stan som favoritiserar vissa personal genom bla högre lön.på vissa ställen får personalen inte säga vad de tycker utan ska bara hålla käften och se glada ut.det finns chefervsom ljuger personal rakt upp i ansiktet.chefer som kommer med hot om än det ena än det andra.chefer som inte bryr sig om hur anställda mår utan bara om de har hög sjukfrånvaro.mm.mm.det inte konstigt att folk sjukskriver sig med sådana chefer eller slutar.man orkar inte behandlas hur illa som helst och hur länge som helst och inte är det någon som lyssnar och tror på oss heller





hålla käften och som kommer med hot om omplacering.inte bryr sig om hur personalen mår utan bara påpekar om sjukfrånvaron är hög.mm...mm

I hemtjänsten bestämmer de som planerar jobben för dagen/kvällen vilka av personalen som ska utföra dem och tyvärr är det så att de som inte är så omtyckta får de tyngsta vårdtagarna och de vårdtagare som anses jobbiga att gå till.medan de mer populära får "lättjobben".planerarna väljer ochså vem som ska jobba med vem på de sk dubbeljobben dvs när en vårdtagare behövet hjälp av 2 personal och då är det de minst populära som får jobba ihop för ingen annan vill jobba med dem .kanske för att de talar dålig svenska eller är för långsamma bla.har även hört om personal som mobbats av kollegor av olika anledningar och när den mobbade gått till chefen så har chefen tagit utövarna i försvar och krävt att den mobbade ska be om ursäkt istället för tvärtom.tilläggas kan att den mobbade valde att byta arbetsplats och mår idag mycket bättre

Arbetade på ett byggvaruhus och skadade mig på ett sågverk som felaktigt var placerat på golvet. Arbetskläderna jag fått var för stora och jag fick inte byta då HR-ansvarig inte hade tid.. Det ledde till att jag skärde upp ett sår som jag än idag har ärr från. Ledningen ansåg att det var mitt egna fel då jag vikt upp byxorna vid fotleden, trots att byxorna var för stora.

Finns chefer inom örebro kommuns äldreomsorg som ljuger för sin personal (säger att hen gjort saker som hen sen inte visar sig ha gjort).kommer med hot om förflyttning om det inte passar.bryr sig bara om dem som fjäskar.bryr sig inte om hur personalen mår trots att hen vet om att personal inte mår så bra utan gnäller över att de är borta mycket isyället

När jag för några år sedan jobbade inom hemtjänsten och skulle vara med på min första arbetsplatsträff. Fick jag höra av några kollegor"en sak ska du veta att på våra träffar är det ingen ide att säga något.det är bara vad favoriterna tycker och säger som gäller"och det visade sig stämma

Jobbar i livsmedelsbutik där det råder tystnadskultur, även svågerpolitik med massor av släktingar som jobbar på andra premisser och andra regler än övrig personal. Detta skapar dålig stämning och arbetsmoral.

Jobbat på verkstad i 40 år fria arbetskläder inklusive skor även tvätt

Jag kritiserade som privatperson ordföranden i ett kommunalt bolag för att hen stoppade mitt tjänstemannaärende så att det aldrig lyftes till styrelsens kännedom och demokratiska värdering. Hen vände sig då till VD och angav att jag hade gått till personangrepp på hen, som i sin tur kallade mig till samtal som anställd med budskapet att det var fullständigt oacceptabelt att jag hade urartat i personangrepp på detta sätt och att jag överhuvudtaget nyttjade min kunskap som tjänsteman i det privata. Jag hävdade yttrandefrihet, och meddelarfrihet till mig själv, vilket inte ändrade VDs ståndpunkt. Nu vet du!, var den hotfulla slutklämmen, som sänkte mig totalt.
Länge leve demokratin! Den hotas överallt.

I hemtjänsten finns det ofta ingen restid mellan besöken (den tid det tar att förflytta sig mellan kunderna).allt som oftast får personalen använda en del av sina raster till det.dvs man kan avsluta ett besök hos en kund 11.00.i samma ögonblick börjar man sin lunchrast men det kan ta en kvart att ta sig tillbaka in till kontoret.nästa kundbesök är planerat till 11:30 och även dit tar det en kvart att transportera sig.vilket alltså gör att man får vända i dörren och inte får någon rast överhuvudtaget. Och om personalen råkar få någon lucka mellan besöken blir den utfrågad av chefen om vad den gjort då.Att folk t.ex kanske behöver gå på toaletten finns tydligen inte på kartan (personalen kanske ska börja med blöjor på jobbet så är det problemet ur världen).man kanske träffar på anhöriga till kunden utanför dörren som vill prata .mm.mkt kan ju hända på vägen mellan besöken.och hos många kunder behandlas folk som slavar.personalen får t.ex ofta både tvätta och diska .ta ut sopor mm mm.även efter anhöriga som varit där.de får ofta höra vad tidigt /sent du kommer?.är det du som kommer? mm.mm.det är faktiskt inte så konstigt att sjukfrånvaron är hög i hemtjänsten för vem orkar i längden?

Jobbat på en skola som anställer lärare terminsvis, i två år. Okej med provanställningar men inte i två år. Gör det också svårt på sommaren, ska man söka sommarjobb, eller a-kassa, fast man vet att det finns ett jobb som väntar i augusti.... Behöver ju dessutom återhämtningen som semestern ger.

Hemtjänsten ska vara glada att det finns människor som överhuvudtaget vill jobba där....För det är så otroligt dåligt med allting. Chefer , schema , delade turer , arbetsmiljö, raster , man får inte ens kaffe gratis av kommunen , ingenting får man .....Får bara ta skit från brukare som vi inte kan påverka. Synd om brukare. Men inte oss.

Kan ni inte snälla granska förhållandena för det omöjliga uppdragets chefer, rektorerna? 114 medarbetare, 640 elever, deras vårdnadshavare, budget motsvarande 61 milj kr, dubbla huvudmannaskap och överklagandbeslut in absurdum? En livsviktig uppgift om vi ska ha en fortsatt välfärd i Sverige.

På ett vårdboende i stan fick nattpersonalen 2 extranätter på sina scheman mot sin vilja. När personal ifrågasatte om hen skulle orka med dessa blev chefens svar"Du kanske ska vara glad över att ha ett jobb överhuvudtaget"och chefen upplyste även om att "om ni inte orkar får ni ta tjänstledigt utan lön dessa nätter"snacka om att vara rädd om sin personal! Det är väl snarare chefen som ska vara glad över att ha någon personal överhuvudtaget. .
men det är ju tyvärr kommunen i ett nötskal och personalen är ju än så länge utbyttbara

Jag fick en tillsvidare anställning på privat förskola. Var gravid men ännu tidigt skede och ville inte berätta. När jag väl berättade för cheferna blev jag utfryst. Cheferna sa att de Var besvikna på mig, att det var dålig moral, dålig stil osv att jag inte hade berättat om graviditeten. Jag fick inte följa med på studiedagar (som de tidigare hade berättat om att vi skulle på, de sa att ”man brukar inte följa med på sånt när man är gravid.)

Kommun borde granska de privata företagens arbetsvillkor mycket mycket hårdare, och facket borde vara mycket tuffare mot de som inte följer kollektivavtal. Därför att nästan ingen av de illa behandlade VÅGAR berätta vad de varit med om eller vad som pågår. Senast i går var det en som sa att hon är rädd för hämnd om hon avslöjar sanningen för Örebro kommun. De som inte vågar är oftast utländska kvinnor, men även svenska kvinnor är rädda. Alla är rädda.

Jag har bevittnat orättvisor och hur man pressat - i princip tvingat - personalen att ställa upp och jobba. Utan den minsta hänsyn till arbetstidslagen. Men så betalar man inte ut lön för alla timmar man arbetat, oftast inte för restid, eller för OB-tid! Eller om alla hot om varning om man är sjuk, om hur ifrågasatt ens sjukdom är. Eller att det inte finns några fast anställda som går på schema, alla är timanställda som aldrig vet hur de ska jobba nästa vecka. Eller att man inte får ut ersättning för sina utlägg. Även jag själv har blivit utsatt för förtal och otrevligt bemötande, fått ställa in min semester i sista minuten...

Jobbade på ett hemtjänstföretag där personalen behandlades fruktansvärt illa. Om någon gjorde något de tyckte var fel tog man inte det med den personen utan snackade skit med kollegorna istället. De bad personalen att hålla koll på varandra, men man fick inte prata med varandra för då var de oroliga att man pratade skit om ledningen. Man var övervakad hela tiden. Psykisk mobbing och obefogade utskällningar förekom.

Personalen fick jobba hur mycket som helst gratis, ha jourtelefon utan ersättning i varken tid eller pengar, arbeta på storhelger utan extra ersättning. Det fifflades med personalens löner och tider. Det fanns kollektivavtal, men det följdes inte. Personal hotades med uppsägning om man vabbade eller var sjuk. Det var bättre att folk som sa ifrån om något slutade och nya anställdes istället. Företaget har haft väldigt stor omsättning på personal det senaste halvåret.

Som byggnadsarbetare har jag vid flertal tillfällen blivit beordrad av platschefen att utföra livsfarliga arbetsmoment för att spara tid och pengar.
Jag har sett skolpraktikanter bli utnyttjade och tvingas arbeta vid balkongkanter utan fallskydd.
Säkerhet kostar pengar.
Dålig planering och tighta tidsplaner leder till mycket risktagande på byggena, har man inte koll själv på lagar och regler är det lätt att bli utsatt för hälsorisker, skyddsombuden borde bli hårdare i mitt tycke! Det här är ändå Sverige år 2019...

Mycket märkligt att INGEN chef eller ansvarig kommenterat alla synpunkter på det som framkommit i chatten hitills.antingen har de inte läst dem eller oxå stämmer de till fullo och de har inget att sätta emot

Hur många Lex Sarah, Lex Maria görs i länets Kommuner är en fråga.Får medarbetare repressalier av något slag då vård personal är skyldiga att anmäla händelser.

Jag har blivit mobbat på jobbet av chefen hon gjorde b.l.a grimaser för att härma mej och informerade mej om andra jobb som var lediga.På en annan plats

Det var ett bra inslag om privata hemtjänsten.

Jag har själv varit med om liknande inom privat hemtjänst.
Företaget gjorde så vi inte fick ut våra lunchrast. Utan vi skulle ta oss mellan kunderna. Under våra lunch raster.
Vi som gick in i väggen. Blev sjukskrivna och så upp från oss från fasta tjänster, under sjukskrivningen. Har inte vågat anmäla till kommunen. För vi är rädda för repressalier från företaget. Vi har pratat om det. Men avvaktat. Mvh Anonym

Vilken kanon serie av reportage ni gjort!!
Väldigt bra och viktigt att belysa dessa skumraskaffärer! Fortsätt!!

Jag har gjort en Lex Sara anmälan och fått betala ett alldeles för högt pris för den.Trots att jag aldrig sade personens namn.Uthängd i diskreta inlägg på bla. fb.Fd arbetskamrater som tog parti för den anmälda, de klarade inte att vara neutrala.Vad gör chefen då som dessutom är konflikträdd, inget som märks iaf. Detta höll på i flera månader på fb och på arbetsplatsen finns flera som inte varken hälsar eller vill prata med mig än idag och som har varit mina arbetskamrater. Tur att de flesta ändå är neutrala.

Som en fortsättning till mitt tidigare inlägg: det gäller hemtjänst. Jag tror inte det är många som vågar skriva till Johan Pisoni. Inte jag heller. De som jag pratat med i dag säger likadant. De är rädda för att hoten de hört från sina utländska arbetsgivare kommer då att besannas. (De är ju nästan inga svenskar längre som har hemtjänstföretag i Örebro.) I de utländska kulturerna verkar allting vara tillåtet och man struntar fullkomligt i vad lagen säger. Så det behöver hända något och fort!

Som jag har skrivit tidigare så var det ett jättebra inslag.
Man vågar inte anmäla till kommunen. Det finns hot bakom.
Chefen förtalade personal. Skällde ut personal. utan anledning, gjorde man inte som de gjorde, fanns hotet om uppsägning.
Beordrade hej vilt. Skrev att vi inte fick planera något när vi var lediga, för vi kunde bli beordrade när vi var lediga, Vi skulle alltid finnas till hands.
Blev beordrad en helg, fast jag sa att jag var bortrest, Det brydde de inte sig om. Fick åka hem tidigare,
Aldrig mer privat hemtjänst...

Manligt vårdbiträde i hemtjänst sedan 7 år.
En kvinnodominerad bransch med samma problematik som byggbranschen.
Den kvinnliga motsvarigheten till machokultur existerar, den handlar mer om att man ska vara "pigg och glad".

Utöver den psykosociala aspekten så saknas det ofta tydliga regler och riktlinjer, vilket skapar en miljö där djungelns lag råder.
Det skapar i sin tur alla möjliga problem.
Någon annan skrev om inbeordringar och mobbning, något som jag i allra högsta grad kan hålla med om.

Vården är inte heller en sund bransch.
Jag byter så småningom, när jag vill satsa på karriären.

Det är tabubelagt att män blir dåligt behandlade i kvinnodominerade yrken. Lika lite som män kan vara utsatta i relationer. Jättesvårt för en man att ta upp olika former av påhopp, allt var ju bara ett skämt. Media tycks inte ens kunna tanken att kvinnor kan vara lika taskiga som män. Det är varje fall väldigt sällan denna fråga lyfts.

Tänker på hur en del kvinnor pratar om män på arbetsplatser. Det tycks vara helt ok att uttrycka sig rent sexistiskt och om man påtalar att det är det möts man av oförstående eller irritation. Det är som att det är väldigt svårt att förstå ”den omvända sexismen”. Alla vet idag och du inte kan uttrycka dig hur som helst om kvinnor, men det tycks vara ok för kvinnor att öppet kommentera manliga kroppar t ex. Jag är mycket obekväm med detta.

Jättebra att ni gör den här serien! Jag, i mitt uppdrag som huvudskyddsombud i en rätt stor verksamhet med över 350 anställda, kan hålla med PEABs arbetsmiljösamordnare om att det jobbas aktivt och systematiskt med den psykosociala arbetsmiljön även på min arbetsplats. Risken jag ser med en så stor organisation är att inte alla har koll på hur arbetsmiljöarbetet går till och hur systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. På så sätt blir det mycket som inte kommer upp i ljuset. Folk ”gillar läget” och knyter näven i fickan istället tills det gått för långt. Man behöver en större kompetens inom systematiskt arbetsmiljöarbete, helt enkelt. Hos alla medarbetare. Och kompetens får man genom kunskap och engagemang. Det ena fungerar inte utan det andra. Så mitt råd till arbetsgivare och fackförbund är: utbilda folk, internt eller externt, för att få upp medvetenheten och engagemanget. Avsätt tid att prata om arbetsmiljön på t ex APT och få in det i den dagliga verksamheten så kommer ni se att folk börjar må bättre, sjukfrånvaron sjunker och likaså personalomsättningen. Kolla sen vad det gett för effekt på verksamheten när ni gör den årliga uppföljningen och ni kommer bli positivt överraskande. Ingen ska behöva må dåligt på jobbet!

Har jobbat inom reception/telefonväxel i kommunalhus/kommunens telefonväxel där nästan enbart kvinnor jobar och även större tfnväxel på företag, och det förekommer dagligen allt från att "prata skit" om någon till mobbing. Mådde dåligt av det dom åren jag jobbade som telefonist/reception. Blev också själv vid ett arbetstillfälle som vikarie, utfryst och på gränsen till mobbing, men slutade som tur var efter ett halvår då det var ett vikariat.

Jobbade hos Saab i Linköping ett halvår, I en av deras produktionshallar. Det var mycket vardagsrasism och hat mot feminism man hörde varje dag. Jag försökte säga emot i början, men hörde det så ofta att jag till slut inte orkade säga ifrån. Samt att folk tyckte att de olika interna jämställdhet kurserna var slöseri med tid. Ytterst få verkade ta åt sej något.

Hörde Ni skulle ta upp förskolans arbete. Vill bara påpeka att fler föräldrar borde skärpa sig.
Efter 13 år slutade jag arbeta på förskolan.
Mängder av föräldrar namnar inte sina barns kläder. Barnen slänger sina kläder på golvet efter utelekens och man vet inte vems det är. Vid uteplatserna stänger de inte grinden efter sig när de hämtat sitt eget barn. De håller inte tiderna, som är uppgjort enligt schema. Jag har till och med varit med om att en pappa har hämtat sin dotter sent, sent fredag kväll pga att han varit på After Work. Vill man inte umgås med sitt barn när man är ledig? Föräldrarna håller inte sina barn hemma när de inte helt friska. Ordet egentid är för mig en svordom om man har små barn.
Sedan kan jag påpeka att det är för stora barngrupper och för lite personal.
Ja, jag skulle kunna fortsätta, men det får räcka här.

Askersund kommun snålar. Tekniska förvaltningen får kläder men inte förskolepersonalen.

Förväntar mig inte att nya styret förbättrar läget då de verkar ännu snålare.

@Åsa jag tror att det som varit normativt för män i regel är svårare att leva upp till.
Det finns svårare krav om kompetens och styrka, både fysisk och psykisk, på män än vad det gör på kvinnor.
Männen lider mer.
Männens lidande uppmärksammas mer, varför vi också pratar om det mer.

Kvinnorna lider också av dysfunktionella sociala normer.
Ni kan säkert göra ett liknande reportage om den kvinnliga "pigg&glad-kulturen".

Många tjejer (och killar, men mest tjejer) har kommit och gått på min arbetsplats.