SVT rapporterade · Barn och unga mår allt sämre - varför?

Hets inom skolan, hets i sociala medier, hets med skärmtid, hets i samhället överallt.
Jag tror också att föräldrar som mår dåligt på sin arbetsplats - det finns mycket vuxenmobbning idag på svenska arbetsplatser - de överför stress och oro på övriga familjen (inte för att de vill, utan för att det är oundvikligt). Mobbning i skolan kan förstöra en individs liv, och jag tror inte att skolpersonal tar sitt ansvar där. Men en sak är jag skeptisk till: att diagnoserna ökat med 300 %. Är det diagnoserna på modet, eller för att man försöker bota leda, stress, oro, utsatthet med en ’diagnos’? Barn och unga behöver ett anpassat liv-och studieschema. Låt dem börja skolan senare på dagen, med flexibla studiescheman. Anställ verkligt kompetenta lärare som ser varje individ och stärker både självkänsla och studiemotivation. Struktur i vardagen ger en trygghet, om den följs.

Sociala medier stressar barn och unga (och vuxna med) och förvärrar mobbning, kroppsfixering etc. Inför obligatorisk 18 års gräns för sociala medier och sluta experimentera med våra barn!!

I dag har vi det faktiskt för bra, så tokigt som det kan låta. Vi har fått lära oss att tänka på vår egen lycka, att be om hjälp när det verkar jobbigt och svårt. Målet för dagens ungdomar är att lyckas passa in både i färg och form. Kraven är många men ingen har talat om att man måste lida ibland och själv lösa sina problem.

Den största skillnaden som skett under de senaste decennierna är internet och sociala medier. Idag får barn flera gånger se på sociala medier och tidningar hur dom "ska" se ut. I kvällstidningar kommer mängder med artiklar om "så går du ner 5kg på en vecka", med en före- och efterbild, där även före-bilden är en smal kvinna. På sociala medier lägger alla på en glamourös fasad, något som är svårt att efterlikna vilket kan ge prestationsångest och ätstörningar. Det blir även lättare för sexualbrottslingar med grooming. Förr behövde förövarna leta sig till lekparker, badhus etc. Idag finns barn överallt, vilket gör det lättare för förövare att utge sig för att vara någon annan och därefter fastna i en ond spiral kantat av sexuellt utnyttjande och sexuell posering av barn. Mobbning har alltid funnits, men idag får barnen utstå mobbning även i sin allra privataste sfär, där de ska vara som tryggast. Även i sin egen säng i sitt sovrum riskerar de nu att få kränkningar via mobilen, men även utanförskap av att se på sociala medier att du inte är inbjuden till en "fest" och liknande.

Eftersom alla får lära sig i skolan att vi är djur och inte människor skapade till Guds avbild....Så behandlar vi varandra och naturen därefter och den moralisķa upplösningen och könsförvirringen som finns i dag, hjälper ingen att må bra! Det finns bara ett varaktigt alternativ för att må bra i själ och hjärta och det är att följa Jesus Kristus. Gud välsigne er!

Det är mycket av marknads och vinstsamhälle som spelar ut individer mot varandra. Mycket av "det är ditt eget ansvar". Att missa något eller göra fel eller av okunskap blir till straff. Att inte få jobb ger straff. Man måste lyckas annars är man förlorare. Vissa får en chans till men inte alla.Vi är inte lika inför arbete eller som arbetslös eller vid sjukdom.Man ska ha ett nätverk i allt. Två människor med samma utbildning och lika arbetsinsats ges olika löner. Två människor med samma yrke och med samma diagnos vid sjukdom där en får sjukskrivning och en blir utan. Arbetslös och helt olika hjälp. Det går ut över familj om en blir sjuk och ställs utanför samhället. Hur kan en människa bli utförsäkrad från livet? Förlora sitt hem på grund av sjukdom? Det har blivit ett samhälle där vi uppmanas till sociala medier alla ska öppna konto annars räknas man inte. Vissa får vara anonyma men/ och uppmärksammade (metoo) medan andra anonyma blir osynliggjorda och censurerade. Varför kan man inte oftare få säga sin mening i en chatt utan att uppge hela sitt liv i sociala medier? Sluta hänvisa allt till facebook och sociala medier då det ger dubbla budskap ( text tv är utmärkt att läsa information på). Många dubbla signaler till våra barn att på sociala medier ska man vara men det gör också att många, både vuxna och barn mår dåligt. Mindre av eget ansvar att söka kunskap i skolan under lektioner och mer stöd och styrning från lärare.

Vi individer har ett eget ansvar men när en individ faller mellan stolarna så att säga vill inte stora myndigheter ta sitt ansvar utan skickar problemet till andra eller upplyser om att överklaga. Myndigheter har sina jurister men den lilla människan har inte råd med advokat. Har man ett nätverk eller någon man känner vid en myndighet är man lyckligt lottad. Sällan ser eller hör man något om liknande ämnen i varken radio eller tv. Är vi lika inför lagen? Förr väntade arbetslivet för de allra flesta efter utbildning eller som vuxen,nu kan arbetsgivare välja vem som ska få ett jobb och ofta är nätverk lyckan till jobb. Svt visar mest av politik, kändisar, mat, resor, krig, EU, USA och Brexit och hur de som redan har en lön får ännu mer i lönekuvertet eller vilka fonder att välja. Visa mer av hur samhället verkligen ser ut för den mindre lyckade människan och hur vi kan göra så att alla tar sitt ansvar. Lämna inte människor utanför samhället. Så kan barnen också få bättre signaler samt se sina föräldrar må bättre. Kanske ger det framtidstro.

De ungdomar jag träffa på är att man hela tiden ska jämföras mot varandra. Istället för att se det man har och att alla är inte lika. Det gäller inte bara ungdomar mot varandra utan föräldrar vill också jämföra sina barn med t.ex grannens eller någons vän eller någon i klassen. Hets i sociala medier och bidra till utanförskap är sociala medier mycket bra på. Ett exempel är Sundsvalls Tidning som bidrar till psykisk ohälsa varje år när dom kablar ut i Juli i tidningen. Här är alla som kom in på gymnasium i Sundsvall. Redan där bidrar Sundsvall tidning och övrig media till utanförskap och psykisk ohälsa. För den som inte är med där, ska redan då i början i livet känna stress och man ifrågasätts av dem runt omkring. Jag har varit på många middagar, fika rum där det verka vara en jätte viktig fråga om andras barn har lyckas. Man ska hela tiden hävda hur duktig sitt barn är, vilken skola de går var de jobbar och prylar m.m. Detta för vi föräldrar över på våra barn.

Tack för tipsen om utanförskap. Ja det visas en del men det skulle behövas daglig visning och längre djupa reportage och granskningar med debatter så kanske det skulle hända något till det bättre. Mycket hänger ihop i samhället. Det är så mycket mer av det andra som jag räknade upp.

Jo, jag håller nog med 'AB' om att den vanliga människans verklighet och den urholkade välfärden som får mycket stora konsekvenser för väldigt många, den skildras inte i public service kanalerna. Det är bara flams och trams med heminredning, frågesporter, fåniga sk lekprogram etc. och skildringar av lyxtillvaron för rika personer. Det finns få om ens några kanaler för den vanliga lilla människan att få säga sitt om samhällsutvecklingen, och vad den leder till. Det finns ibland en sådan här chatt om ett specifikt ämne, det är bra, men det är ju inget reportage. Via just tramstelevision har vi fått mobbnings-och utslagningsprogram. Det är alltid någon som ska röstas bort i varje program. Alltid någon som inte får vara med, alltid någon som inte duger. Det är också så som också samhällsdesignen ser ut idag - det är alltid någon som ska bort. Barn och unga växer upp i den mentaliteten, och ser kanske en eller båda föräldrarna gå under för omänskliga krav på arbetsmarknaden, eller ratas helt. Det behövs en kursändring, på flera områden. Utan hopp, ingen framtid.

De jag tro har ökat den psykiska o hälsan är det sjuka betygssystemet som Björlund införde.
Sen säger man att ungdomar inte klarar skolan. De har inte alls blivit mycke sämre utan man har ju ett betygssystem som verkligen borde granskas av SVT. Mer stöd och styrning från lärare säger AB. Men de spela ingen roll ibland. t.ex en med dyslexi kan nästan inte bli godkänd i Engelska i dag med det nya bedömningarna som förut. De blir mycke svårt för en lärare att godkänna de delar som är med i betygssystemet om man har dyslexi fast man klara många delar i kursen. Så gallras man ut på en gång när man ska upp i gymnasiet eller klarar inte gymnasiet sen för man har ju lika sjukt system där. Ska även säga att om man inte har någon dingos så är betygssystemet helt sjukt.Inte undra på att det finns glädje betyg och man får betyg efter den skola man går i. Ungefär som lotteri för vad står det där i ämnesmatrisen som skolan ska bedöma efter. De är ju ingen som förstår vad det står där, utan man tolkar det olika från lärare till lärare.

Håller helt med Åsa. Jag har själv tänkt den tanken varje år mina barn börjat gymnasiet. Fast de har kommit in på gymnasiet och på sitt förstaval. Varför i hela fridens namn ska hela Sundsvall veta det. Bruka märkas i omkretsen av föräldrar att det är mycke intressant läsning. Det är nog stressande för ungdomarna när den Preliminära intagning kommer i April, och ungdomarna går runt och jämför sig med varandra. Man känner verkligen att detta är inte rätt av media utan de bidrar till utanförskap.

”Det är inte hur man har det utan hur man tar det”
Lyxen att ha möjligheten att ens kunna känna efter är ett oerhört tydligt tecken på vilken del av världen vi befinner oss i. Finns oerhört få giltiga skäl för dagens ungdomar att gnälla och må dåligt över.

Det finns flera faktorer till det, men den första kommer ju från föräldrarna tycker jag. Hur ofta spenderar man som förälder tid med barnen? Det blir ju mest tv, Youtube, och andra sociala medier så man blir väl inte något klok

Jag skulle föreslå att begränsa deras tid som dom spenderar på sociala medier, dataspel, tv osv.
Att man använder de som ett verktyg och inte ett sätt att leva på.

Jag har ju själv varit i högstadiet/gymnasiet för ett par år sedan. Jag hade då "tråkigt" och ville spendera helst hela min dag (om inte mer) vid datorn.
Men så var det inte alltid, då jag hade kompisar som ville spela fotboll eller göra annat aktivitet var jag mycket intresserad. Men efter Facebook kom ville inte jag eller kompisarna att vara ute, utom det blev mest dataspel inomhus som gällde.

Idag är jag en vuxen man, ser jag tillbaka så var det värt att spela fotboll med kompisar i en dag och må gott är mycket bättre i jämförelse med att spendera flera tusentals timmar framför datorn!

Problemet med sociala medier och dataspel är att man blir mycket beroende av de(värre än alkoholist). För som alkoholist måste man ju försöka skaffa pengar för att köpa spriten, man får inte heller dricka var som helst (enligt lag), sedan säger andra till dig "nu dricker du för mycket", eller man känner ju också dagen efter att man inte mår så bra av det.
Jämför det med sociala medier och dataspel. Man kan använda det när som helst, det är ingen som säger, "nej, nu använder du för mycket mobilen, vi kanske ska göra nåt annat istället?" Utom det blir normen med mobil i handen 24/7. Har du ingen så är du konstig.

Jag tycker att dom unga inte ska vara i närheten av sociala medier alls, bara ge dom en gamal mobil som dom kan ringa vid nödsamtal. Dataspel ska begränsas rejält (helst inga, eller bara vid fysisk sällskap). Då kommer dom att må mycket bättre!

Visst visar SVT hur utanförskap slår och hur de människor har det som till hör 1/3 i ett 2/3 dels samhälle men inte alls i den omfattning som det egentligen har i vårt samhälle

Det Första jag tänkte var Alla Skilsmässor och Mobbning på Sosiala medier kravfyllt liv , passar du inte in är du Ute

Anpassa skola och barnomsorgsverksamhet efter barn och ungdomars behov. Det barn och ungdomar med sk särskilda behov behöver gagnar alla barn o ungdomar. Struktur, lugn och ro. Kontinuitet. Minska stimuli från olika soc.medier och våldsfilmer o dyl. Skogspromenader iställetför shoppingrundor i helgerna tex. Ta in mor-farföräldrar som klassföräldrar i skolan. Ordna med lugna stunder under dagen både hemma och i skola, på dagis mm. Låt dem ta med smörgås och frukt hemifrån för att kunna ta regelbundna fikaraster, ung. som vi gör på arbetsplatser för att ladda upp batterierna!

Det sägs att föräldrarna tillbringar för lite tid med barnen. När jag växte upp jobbade pappan 6 dar i veckan och vi gick i skolan på lördagar. De flesta barn träffade inte sin pappa på flera dagar. De sov då han gick och sov när han kom hem. Hade man jordbruk som många hade var föräldrarna i arbete med långa arbetsdagar. De äldre barnen tog hand om de yngre. livet bestod mest av arbete. Söndagen var den dag man kunde träffas. Om man inte hade ett jordbruk förstås. Man gör den här tiden som att allt var så bra . Det är nostalgi. Barn och ungdomar mådde psykiskt dåligt då med. Men vilka sa något om det. Det var ovanligt om någon skulle våga sig på det. Barn behandlades illa. Förbud mot aga kom 1978. Till dess fick man misshandla barn enligt lagen. Idag berättar barn och ungdomar. Det är bra. Då får vården rätta sig efter det och ge dem vård. Jag är född 1953.

Självklart är det en mängd faktorer som spelar in, allt från uppväxtförhållanden till all den mängd självförverkligande som sociala medier skriker ut. Föräldrar som curlar, ha en mobil och alltid bli nådd, någon som alltid kontrollerar en.
Framför allt tror jag att det beror på att vi har inte haft den möjligheten att behöva klara ut svåra situationer, svåra stunder själva. Det är alltid någon annan som ska ta hand om det. Skola, någon myndighet osv.
Alla behöver möta svårigheter av olika slag, det var en självklarhet för bara 50-100 år sedan då lite kontaktnät fanns. Självklart måste man skilja på verklig depression, ångest och andra akuta tillstånd. Men det är också normalt att känna sig nere och på något sätt få känna sig nere men ur hemska situationer, upplevelser kan det komma en morgondag. Vi behöver uppleva det och få lärdom av att bearbeta det. Så har det varit i alla tider - ingen försköning i det men motgångar behövs. Återigen, skilj på situationer.
Jobbar i skolans värld och ser vad omgivningen numera kräver. Jag har bara rättigheter, sällan skyldigheter.

Anledningen till ungdomarnas psykiska ohälsa stavas internet.

Det handlar uteslutande om internet!
Jag jobbar med det här och alla bevis pekar åt att reptilhjärnan drar ihop sig när den utsätts för internet stress .

När jag var ung på 1970-talet kände vi hopp inför att bli vuxna, allt vad vi skulle få uppleva och kunna göra. Idag dränks vi av information om nedskärningar, krig, katastrofer, miljöförstöring, terror och allt framställs ju att bara bli värre... vad ger det för hopp till barn och ungdomar?!
Att vara barn och tonåring är i sig jobbigt (det minns du väl?), men vi trodde åtminstone att det skulle bli bättre...

Här handlar det om internet och kontakterna där. Så svårt att få hjälp, man tar inte det på alvar..ska det behöva gå så långt som till självmord..fruktansvärt😢

Klimat och prestationsångest

Idag ska barnen lära sig samma saker som vi, men dessutom en oändlig massa mer i och med den accelererande data-utvecklingen. Vi måste se 10 år framåt och droppa en massa av det gamla, numera onödiga, och istället öppna vägar för framtidens kunskapsbehov.

Marknadskrafterna som vill att barn skall bekräftas och bli lyckliga genom att skaffa häftiga prylar.

Föräldrars inställning och uppfostran, internet och inte minst all skruvad skit som kommer från det förlovade landet i väst, USA.

Tv har stor påverkan. Först kom karatesparkar på bio, spel och annan underhållnig. Då såg man på skolgårdarna alltid några stå och karatesparka. Nu tävlar kanalerna med att vara äckligast, fullast och skränigast. Det här influerar och många som inte gillar detta far illa.