SVT rapporterade · Vad säger lagen om återfallsförbrytare? Ställ frågor till åklagaren
Skriv dina frågor här - några kan vi kanske svara på direkt. Fler svar från åklagaren kommer senast fredag!
Jag anser att man borde dömas till vård så man kommer bort från detta! Då ska de vara en typ av vård som man inte kan slingra sig ur! De blir till en början liknade fängelse vistelse med olika behandlingsprogram osv
Ett sådant straff ska inte vara tidsbestämt utan kan pågå i ½-20 år om de behövs eller längre! Tror att samhälleligt skulle tjäna på detta i långa loppet!
Ett sådant straff ska inte vara tidsbestämt utan kan pågå i ½-20 år om de behövs eller längre! Tror att samhälleligt skulle tjäna på detta i långa loppet!
Bybor i Kramfors har slutat larma polisen när känd återfallsförbrytare kör rattfull.
I Kramfors kommun finns ett tiotal återfallsförbrytare, bland annat en 46-åring som har dömts för över 100 brott.
– Det vi kan göra är att ta dem och ta bilarna i beslag efter några gånger, säger polisens förundersökningsledare Erik Bylund.
Är det ett rättsystem för att gynna brottslingar och utsätta människor för onödigt lidande och rädsla! Så sjukt system!
Vad får jag som privatperson göra? Om jag tar personens nycklar och gärningsman trotsar ,går jag fri om jag gör ett en envarsgripande om personen ändå tänker köra fordonet fysiskt?
Detta är ett problem idag att folk avstår från att ingripa då det slår tillbaka på en själv. Hur förhålla sig till detta?
Detta är ett problem idag att folk avstår från att ingripa då det slår tillbaka på en själv. Hur förhålla sig till detta?
Fortsatt svar:
Kan man ta fordon i beslag som reaktion på t.ex. upprepad brottslighet? Lagen ger möjligheten att ta fordon i beslag och förverka dessa från den som kört fordonet, dvs inte lämna tillbaka fordonet till ägaren. Den som begår upprepade trafikbrott av allvarligare slag riskerar följaktligen att bli av med sitt fordon till följd av denna bestämmelse. Fordonet förverkas (förstörs eller säljs) då i syfte att förebygga fortsatt trafikbrottslighet. Detta är en förhållandevis vanlig åtgärd mot dem som ofta återfaller i t.ex. rattfylleri eller grov olovlig körning.
Varför beslagtar man inte bilarna som de använder? Jag har med nöd o näppe undkommit vansinneskörningar som landets narkomaner gör överallt! Det måste vara hål i lagarna? Tillåt husrannsakan omedelbart vid minsta misstanke om narkotikainnehav!
Svar från åklagare Staffan Blyberg:
Kan man ta fordon i beslag som reaktion på t.ex. upprepad brottslighet?
Lagen ger möjligheten att ta fordon i beslag och förverka dessa från den som kört fordonet, dvs inte lämna tillbaka fordonet till ägaren. Den som begår upprepade trafikbrott av allvarligare slag riskerar följaktligen att bli av med sitt fordon till följd av denna bestämmelse. Fordonet förverkas (förstörs eller säljs) då i syfte att förebygga fortsatt trafikbrottslighet. Detta är en förhållandevis vanlig åtgärd mot dem som ofta återfaller i t.ex. rattfylleri eller grov olovlig körning.
Kommentar på vår facebook-sida: Sagt det förr och säger det igen. Inför livstids förvaring för notoriska brottslingar. Blir billigare och bättre för samhället. Sådana människor ska inte vara ute i samhället. Jimmy Vestin
Svar från åklagare Staffan Blyberg:
Får en person som begår upprepade brott ”gå lös” trots att han anses vara en fara för allmänheten? Den som är misstänkt för att ha begått upprepade brott eller som har återfallit i brott strax efter att han frigivits från visst straff, kan i vissa fall häktas. Sådan häktning innebär att domstolen beslutat att frihetsberöva personen tillfälligt i väntan på rättegång och eventuellt straff. Exempel på en sådan situation är att personen är misstänkt för en stor mängd brott eller att han nyligen har dömts för andra brott och nu på nytt står misstänkt för liknande brott. Man kallar detta för recidivfara, dvs att det finns risk för att personen fortsätter begår brott om han nu inte frihetsberövas i väntan på att utredningen slutförs. Ett annat vanligt fall där en misstänkt person häktas är att han på fri fot riskerar påverka utredningen, t.ex. genom att skrämma vittnen eller den som drabbats av brottet från att medverka i utredningen. Den misstänkte kan då få s.k. restriktioner, d.v.s. förhindras från att ta kontakt med andra personer innan hans ansvar prövas i rättegång.
Vad är skillnaden -egentligen- mellan att döda någon genom att köra på en person, och mellan att döda en person med vapen (av något slag)? I båda fallen blir ju en person dödad.
Konsekvenserna för den som dödas och de anhöriga blir ju desamma, som om personen mördats. Med detta resonemang vill jag komma in på tanken att en återfallsförbrytare som tar bilen och återigen kör ihjäl en person, borde då kunna dömas för mord istället för vållande till annans död. Straffet torde bli längre och avskräcka mera. Är någon sådan lagstiftning möjlig/i sikte?
Konsekvenserna för den som dödas och de anhöriga blir ju desamma, som om personen mördats. Med detta resonemang vill jag komma in på tanken att en återfallsförbrytare som tar bilen och återigen kör ihjäl en person, borde då kunna dömas för mord istället för vållande till annans död. Straffet torde bli längre och avskräcka mera. Är någon sådan lagstiftning möjlig/i sikte?
Svar från åklagare Staffan Blyberg:
4. Att ta någon annans liv med avsikt eller av oaktsamhet
När man bedömer om brott föreligger görs skillnad mellan vad som är objektivt och subjektivt. För att tex en misshandel skall vara straffbar krävs dels rent objektivt att en person orsakar någon annan en personskada eller liknande, ofta genom att utöva våld med den andre. Utöver detta krävs för ansvar
för brottet misshandel också rent subjektivt att gärningen har skett uppsåtligen, t.ex. att gärningsmannen haft för avsikt att orsaka skadan. Det kan då räcka med att han är likgiltig inför att personen skadas av hans gärningar - han inser t.ex. att hans slag riskerar orsaka den andre skada men han väljer trots denna insikt att utdela slag mot den andre.
Har gärningsmannen inte agerat med avsikt, utan t.ex. endast varit oaktsam när han orsakat den andre personen en skada, kan istället dömas för bl.a. vållande till kroppsskada.
Om följaktligen en gärningsman kör på en annan person med sin bil och därigenom orsakar den andres död föreligger rent objektivt misstanke om mord - eller dråp. För att gärningsmannen skall stå ansvarig för mord eller dråp krävs därutöver att denne avsiktligen - eller i vart fall av likgiltighet - har orsakat den andres död. Mord och dråp kräver följaktligen uppsåt.
Har gärningsmannen istället t.ex. endast varit oaktsam i sitt körsätt kan ibland sägas att han på grund av sin oaktsamhet har orsakat den andres död. Han kan då inte ställas till ansvar för uppsåtligt dödande. Istället kan ansvar för brottet vållande till annans död bli aktuellt. Om gärningsmannen då har varit grov oaktsam och tagit medvetna risker i sitt körsätt kan vållandebrottet anses som grovt.
för brottet misshandel också rent subjektivt att gärningen har skett uppsåtligen, t.ex. att gärningsmannen haft för avsikt att orsaka skadan. Det kan då räcka med att han är likgiltig inför att personen skadas av hans gärningar - han inser t.ex. att hans slag riskerar orsaka den andre skada men han väljer trots denna insikt att utdela slag mot den andre.
Har gärningsmannen inte agerat med avsikt, utan t.ex. endast varit oaktsam när han orsakat den andre personen en skada, kan istället dömas för bl.a. vållande till kroppsskada.
Om följaktligen en gärningsman kör på en annan person med sin bil och därigenom orsakar den andres död föreligger rent objektivt misstanke om mord - eller dråp. För att gärningsmannen skall stå ansvarig för mord eller dråp krävs därutöver att denne avsiktligen - eller i vart fall av likgiltighet - har orsakat den andres död. Mord och dråp kräver följaktligen uppsåt.
Har gärningsmannen istället t.ex. endast varit oaktsam i sitt körsätt kan ibland sägas att han på grund av sin oaktsamhet har orsakat den andres död. Han kan då inte ställas till ansvar för uppsåtligt dödande. Istället kan ansvar för brottet vållande till annans död bli aktuellt. Om gärningsmannen då har varit grov oaktsam och tagit medvetna risker i sitt körsätt kan vållandebrottet anses som grovt.
Fortsatt svar från åklagaren:
Påföljder för vissa brott
Den som avsiktligen kör på någon med föresatsen att denne ska dö – eller i vart fall är likgiltig inför att döden ska inträffa – kan som sagt dömas för mord eller dråp. Påföljden blir då normalt ett mångårigt fängelsestraff, i vissa fall fängelse på livstid.
Den som inte avsiktligen orsakar den andres död, men som kört på ett grovt vårdslöst sätt och t.ex. tagit medvetna risker i sitt körsätt, kan som nämnts dömas för vållande till annans död, grovt brott. Av praxis framgår att påföljden då ofta blir fängelse och att straffet inte sällan blir längre än ett år.
Kommentar på vår facebook-sida: Dum fråga. Självklart inte. Dessvärre finns det alltid människor som gör sånt som inte är tillåtet. Och självklart skall den som bryter mot lagen straffas.
Jag tycker att det är för slappt av rättsväsendet ,en sån person ska inte gå lös pga att det är en fara för allmänheten
Läs om vad polisen i Kramfors ser som de största problemen.
Kommentar på vår facebook-sida: Brott löner sig inte. Hmm, eller var det att anmäla brott lönar sig inte? Mathias Dicklén
Då det finns domar i viss typ av ärenden och man senare kommer fram till att tolkningar som gjorts varit felaktiga. Det har lett till felaktiga domar. Fortsättningsvis kommer liknande ärenden att ges andra tolkningar och andra domar. Har enskilda personer till de tidigare möjlighet att få rättelse?
Han måste efter gripandet skyndsamt överlämnas till polisen.
För att genomföra ett gripande kan en tillsägelse ibland vara tillräcklig. I andra fall krävs dock att visst våld används. En avvägning måste då ske mot brottets allvar och omständigheterna kring gripandet. Våldet måste alltid vara välavvägt mot situationen. Man talar om att våldsanvändningen skall vara proportionerlig.
I samband med gripandet får även föremål tas i beslag - t.ex. den gripnes bilnycklar vid misstanke om rattfylleri eller ett vapen om det riskerar komma till användning. Detta för att förhindra att brott begås.