SVT rapporterade · Hur bra är skolan på att se dina barns behov?
Välkommen till SVT Nyheter Dalarnas chatt. Dela gärna med er av era åsikter om hur väl skolan tillgodoser era barns behov.
Kom ihåg att hålla en schysst ton i kommentarsfältet. Nedan finner ni en länk till SVT:s kommenteringsregler:
Vill ni komma i kontakt med oss så får ni jättegärna höra av er till oss på dalarna@svt.se!
Jag bor inte i Dalarna men tror att det jag upplever inte är unikt - har en dotter som är högpresterande och tar sig igenom alla ämnen mycket lätt. Skolan är ingen utmaning för henne. Det krävs stort föräldraengagemang för att få skolan att se att hon behöver annat än hennes jämnåriga och man värjer sig mot att lyfta henne till nästa årskurs med att hon ska kunna få utmaningar där hon befinner sig. Nu har vi fått till en bra överenskommelse med pedagoger och specialpedagog, men vi fick ligga på och påtala. Är man tyst, lugn och använder sina förmågor till att hjälpa andra i klassen så är man ju samtidigt en drömelev att ha i klassrummet - en som kräver litet lärarengagemang.
Min son går i ÅK 9. Sedan ÅK1 har skolan ignorerad hans behov när det gäller stöd och även stimulans. I ÅK 3 gjordes en psykologutredning av skolan men sen ignorerades allt som psykologen föreslog. ÅK 6 blev mitt sönderstressande barn hemmasittare pga utebliven stöd. Han såg ingen mening med en skola där han lärde sig ingenting. (Han kunde prata flyttande engelska och skulle lära sig "a house" "a dog" osv.) Oäntliga möte med skolan. Jag föreslåg kurser hos SPSM, tipsade om kostandsfria Mensa föreläsningar om begåvning, tipsade om böcker - ingenting hände. "Vi måste lära oss detta" sa de men gjorde ingenting. Så vi bytte skolan. ÅK 7 & 8 skulle nya skolan "lära sig". ÅK 8 hittade vi äntilgen en specialpedagog som lyssnade på oss och som fick skolan att köra vissa anpassningar för NPF och sen fick min son en resurs också. Han blomstrade. Började ler i skolan. Blev social. Hittade sin röst. Började få bättre betyg än "-" eller F. Men var fortfarande totalt uttråkat. För det blev bara anpassningar för NPF, inte för begåvningen. Och gissa vad som hände nu vid skolstart till ÅK 9? Då försvann resursen. Utan förklaring. Kanske rektorn trodde min son var "botat" av sin autism nu för det gick ju så bra i ÅK 8??? Resultatet av detta är att utav 5 skolveckor var han hemma ca 70%. Jag var tvungen att skicka klagomål till skolans ledning. Snart börjar de med nationell prov som han inte kommer att klara av utan resurs. Eftersom ingen hjälper honom med alla skoluppgifter som är inte anpassat blir de inte gjort vilket har som konsekvens att han inte kommer att få betyg för höstterminen. Denna betyg ska han ansöker till gymnasie med. Så min son, som har en IQ över 140, kommer att lämna grundskolan utan betyg och utan gymnasiebehörighet. Pga utblivna anpassningar. Det är en skandal. Men ingen verkar bryr sig. Det är ju bara min familj som går sönder.
Mitt barn är 2e, dvs har både hög begåvning och npf. Skolan saknar tyvärr kunskap angående det här, stödet för npf är otillräckligt och någon stimulans för att möta hans intellektuella förutsättningar ges inte. Mycket fokus på problembeteende (som givetvis är ett symptom på misslyckad anpassning) och det som går fel.
Skolverket tog väl fram siffror på att 30% får för lite utmaningar. Skrämmande!
I min kommun så har dom iallafall sett min sons behov.men han har haft tur som jag ser det.men tycker att i vissa ämnen är fokusen inte på det som han har intresse av och kan utan på det som inte är lika bra. jag tycker att focusen ska vara mer på det som är bra .för alla är inte bra på allt jag har själv inte lärt mig gångertabellen än på 35 år efter skolan.och att vissa lärare är så negativa tyvär
Min förra skola gav mig inte den hjälp jag behövde för att jag inte hade en diagnos ( vilket jag har fått nu ), fick inte ens sitta i grupprum på lektionerna. Detta gjorde att jag inte orkade gå i skolan längre så hamnade i kanske 80% frånvaro på vårterminen. De ringde aldrig SOC eller tog kontakt med mina föräldrar. Har nu gått ut den skolan pga började gymnasiet men kom endast in på introduktionsprogrammet då jag inte fick någon hjälp under högstadiet
Vi har två barn. Båda behöver extrastimulans. Den mer välartade flickan får inget, trots att vi kämpat i 5 år, medan den ostyriga pojken får.
Trots det har flickan över medel på alla ämnen, pojken bara på naturvetenskap och matte. Betyg behöver inte korrelerar med särskild begåvning, men dessa båda var är lika klipska. Lärde sig läsa själva vid 4 år.
Det finns en könsfaktor.
Trots det har flickan över medel på alla ämnen, pojken bara på naturvetenskap och matte. Betyg behöver inte korrelerar med särskild begåvning, men dessa båda var är lika klipska. Lärde sig läsa själva vid 4 år.
Det finns en könsfaktor.
Det handlar av erfarenhet inte bara om olika behandling av människor, det handlar om bristande resurser. Jag hade nästan alltid behov av extra stimulans, fick det aldrig.
Hej!
Enligt skollagen ska elever som lätt når kunskapskraven ges ledning och stimulans för att kunna utvecklas mer.
Min 8-åring är särskilt begåvad och han lärde sig till exempel att läsa själv som 4-åring. Han ligger cirka två årskurser över sin egen klass i både matte och svenska. Men hans lärare envisas med att han ska göra arbetsuppgifter som han redan kan och har kunnat i flera år innan han kan få extrauppgifter med svårare arbetsuppgifter. Detta gör att all motivation försvinner och all energi går åt till att göra uppgifter som han inte lär sig något nytt på. När han sedan har gjort dessa uppgifter som "alla" ska göra har han ingen energi till att göra de svårare extrauppgifterna.
Det vore intressant att få ta del av lyckade exempel på när skolorna har lyckas att anpassa undervisningen utifrån barnens behov och kunskapsnivå.
Enligt skollagen ska elever som lätt når kunskapskraven ges ledning och stimulans för att kunna utvecklas mer.
Min 8-åring är särskilt begåvad och han lärde sig till exempel att läsa själv som 4-åring. Han ligger cirka två årskurser över sin egen klass i både matte och svenska. Men hans lärare envisas med att han ska göra arbetsuppgifter som han redan kan och har kunnat i flera år innan han kan få extrauppgifter med svårare arbetsuppgifter. Detta gör att all motivation försvinner och all energi går åt till att göra uppgifter som han inte lär sig något nytt på. När han sedan har gjort dessa uppgifter som "alla" ska göra har han ingen energi till att göra de svårare extrauppgifterna.
Det vore intressant att få ta del av lyckade exempel på när skolorna har lyckas att anpassa undervisningen utifrån barnens behov och kunskapsnivå.
Oerhört svårt att få skolan att inse behovet av utmaningar för barn, i vårt fall flickor. Speciellt i tidig ålder.
Barn ska vara barn, de behöver lära sig det sociala är ursäkter man ofta hör.
Det blir också svårt för lärarna när ledningen på skolan inte tycker det är viktigt att stimulera barn som ligger långt fram.
Barn ska vara barn, de behöver lära sig det sociala är ursäkter man ofta hör.
Det blir också svårt för lärarna när ledningen på skolan inte tycker det är viktigt att stimulera barn som ligger långt fram.
Den svenska skolan skall vara likvärdig och jämställd.
Dvs ALLA skall vara lika dåliga , ingen får vara bättre än någon annan och då tro att man skulle "vara något"!
Dvs ALLA skall vara lika dåliga , ingen får vara bättre än någon annan och då tro att man skulle "vara något"!
Det har hanterats väldigt proffsigt i Malung Sälens kommun av högstadiet Centralskolan i i samarbete med gymnasieskolan. I nian har elever erbjudits (tror det är så även nu) att läsa matte och engelska med gymnasieettan och det har planerats in scematekniskt. ⭐️
Detta är ett problem som finns i hela landet. Oftast behöver man ha tur att ha en förstående lärare och rektor för att få någon anpassning. Ofta hjälper inte ens det. Vi har haft tur, men får ändå kämpa.
Min 11-årige son (autism och genomgående höga resultat på wisc) har genom skolan blivit erbjuden ett internship på ett företag som utvecklar digitala läromedel som en berikning i engelska och programmering. Superbra med koppling till verkligheten för dessa barn som tänker både långt, mycket, snabbt och ställer frågan varför till allt. Att visa sina kunskaper för någon som redan kan (läraren) tar död på all motivation. Mer samarbete med näringslivet tror jag är en jättebra väg att gå för skolan.
Klassiker. I min gymnasieklass hade vi en elev som spenderade mattelektionerna med att hjälpa andra elever. För egen del har jag alltid haft lätt för samhällsvetenskap och på gymnasiet slutade det med att jag gjorde även mina klasskamraters arbeten för att bedriva tiden.
Det är inget lyxproblem eller elitistiskt tänkande. Tänk dig att tvingas läsa samma papper du redan läst, timme ut, timme in, år ut, år in. Och säger du att det är tråkigt får du höra att det bara är så det ska vara.
Vi visste inte att begreppet särskild begåvning fanns. Hade bara en underlig dotter som 10 år gammal blev totalt utbränd, hemmasittare och självmordsbenägen. Utredning visade ingen autism alls (som alla trodde) utan hög begåvning med arbetsminne på extrem nivå.
Skolan och vi föräldrars krav på att följa normen höll på att bli hennes död, redan i 4e klass.
Nu efter vila och skolbyte och pedagoger med rätt vilja och kompetens så funkar hon i skolan igen. Långsamt, långsamt börjar även nyfikenheten på omvärlden och motivationen att komma tillbaka. Tänk vad vi förstörde denna lilla tjej som korrigerade vuxnas grammatik som treåring. Alldeles i onödan, det enda som hade behövts var rätt kompetens.
Vi visste inte att begreppet särskild begåvning fanns. Hade bara en underlig dotter som 10 år gammal blev totalt utbränd, hemmasittare och självmordsbenägen. Utredning visade ingen autism alls (som alla trodde) utan hög begåvning med arbetsminne på extrem nivå.
Skolan och vi föräldrars krav på att följa normen höll på att bli hennes död, redan i 4e klass.
Nu efter vila och skolbyte och pedagoger med rätt vilja och kompetens så funkar hon i skolan igen. Långsamt, långsamt börjar även nyfikenheten på omvärlden och motivationen att komma tillbaka. Tänk vad vi förstörde denna lilla tjej som korrigerade vuxnas grammatik som treåring. Alldeles i onödan, det enda som hade behövts var rätt kompetens.
Det finns en organisation som bryr sig: Riksförbundet för särskild begåvning www.rfsb.se. Se också Instagram, Facebook och LinkedIn för det arbete som förbundet gjort under sitt första år. Gå med i förbundet för att skapa förändring.
Det finns föredömliga exempel också. Min son går på Internationella Engelska Skolan och där har han alltid fått undervisning anpassad till sin nivå. Han har just börjat sjuan, men är klar med grundskolematten sedan ett par år tillbaka, och har sedan dess tagit Cambridge Core och Advanced-kurserna och arbetar nu med att beta av B- och därefter C-kurserna för gymnasiet. Allt samordnat av skolan och under skoltid. Helt fantastiskt!