Rättegången om den stora skogsbranden i Västmanland 2014

SVT:s reporter Susanna Ahnlund på plats i Västmanlands tingsrätt.

Välkommna!
Åklagare Christer Sammens har precis inlett sin sakframställan.

Den 31 juli kördes markberedaren fast den inte skulle och det var båda företagens ansvar att den gjorde det.

Sammens fortsätter: När mannen som kör skogsmaskinen ringer SOS uppfattar man det som att det är en 20 meter stor yta som brinner.

Snart ska vi lyssna på larmsamtalet till SOS ...

Från det att larmcentralen åberopas tar det en timme innan brandpersonalen är på plats. Det beror på att koordinaterna anges fel i samtalet med SOS.

I och med att man inte avstått från att köra maskinen har båda företagen ansvar i det här. Man borde ha sett till att det fanns betydande mängder vatten, en brandvakt eller liknande om man bestämde sig för att köra maskinen den dagen.

Nu läser Sammens ur spridningsutlåtandet från händelsen.

Nu räknar han upp byggnader som drabbats och byggnader som kunde ha skadats när branden drev framåt.

En karta läggs upp på storbildsskärm.

Sammens vill visa hur branden har förlöpt över tid. Kartan är uppdelad i färger efter eldens spridning.
Särskilt anmärkningsvärt, säger Sammens, är hur snabbt branden spred sig på måndagseftermiddagen.

Jag påstår att i och med att det har brunnit i Seglingsberg, att det var där branden startade, så är det den branden som orsakat hela brandens konsekvenser.

Försvaret har poängterat att stort ansvar bör läggas på räddningsinsatsen som misslyckades.

Ett utlåtande om orsaken till Skogsbranden visas.

I uttalandet slår en expert fast att det var gnistorna från markberedaren som orsakade branden.
Maskinföraren berättar att han försökte släcka lågorna med några vattendunkar som fanns på maskinen men att branden redan hunnit sprida sig över ett stort område.

Data från SMHI visar att den var en avancerad torka i området den aktuella dagen.
Humuslaget var torrt nog att underhålla en aktiv glödbrand och ytbränslet torrt nog att brinna villigt med flammande eld.

Jag ser ingenting som talar mot att antändningen i detta fall orsakats av markberedaren, har experten skrivit - Sammens läser högt.

En av punkterna som försvaret har en annan syn på är hur branden har startat.

Nu förbereds ljudet för att lyssna på larmsamtalet.

Ur larmsamtalet:

"...Jag kör skogsmaskin och det har börjat brinna.
... det går ganska fort. Det brinner mycket. Jag är vid Seglingsberg."

Jag har använt en markberedare. Det går jäkligt fort här..."

SOS: Brinner det ordentligt?
"Usch, ja."

Sedan ber operatören om koordinaterna som maskinföraren läser upp för henne

"Det finns runt 15 hektar skog här. Det brinner nära skogen så det är stor risk att det sprider sig där."

SOS: Vi kommer till dig. Är det bara du där?

"Nej, det är bara jag här."

Samtalet är slut och vi ska nu titta på en beskrivning av släckinsatsen.

SOS Alarm får 13:29 från brandflyget i Västmanland som befinner sig mellan Heby och Sala. De rapporterar att allt är lugnt men flyger vidare mot Seglingsberg.

VI får veta hur olika brandstationer kopplas in, en efter en, under dagen.

Det framgår att fel position har försenat arbetet på flera sätt.

Larmen börjar välla in men flera brandbilar står på fler platser och hittar inte branden.

Först 14:33, en timme efter larmet, är Surahammars styrkor på plats och kan börja släcka.

40 minuter efter förhandlingarna startat har Sammens hunnit gå igenom fem olika dokument.

Nu visar han en insatsrapport från Mälardalens räddningsförbund.

Vi får också se bilder från luften över brandområdet. Ett förkolnat landskap syns och en pil pekar på Seglingsberg där branden startade. Vi kan se i vilken riktning branden löpt.

Det har varit en hel del diskussioner om hur markförhållandena ser ut i området. Vi får se bilder över ett stenigt landskap. Sten underlättar för branden att starta menar Sammens.

Flera bilder visar rökpelarens riktning från branden för att visa vindriktningen.

En bild på markberedaren visar. På maskinen finns flera förvaringsutrymmen för brandsläckare.

... kedjorna som kläs på däcken visas. Även pulversläckare och vattendunkar finns monterade på maskinen.

Fordonets besiktning visar att det inte har några brister.

Nu går vi igenom vilka krav som finns på en skogsmaskin när det gäller brandsäkerhet.

Brandskyddsföreningens bestämmelser gås igenom. Minst två handbrandsläckare, automatisk släckanläggning med mera.
Föraren ska vara utbildad med släckanläggningen ....

Trafikföreningens krav på skogsmaskiner gås igenom.
Fast monterad släckanläggning ska finnas på fordonen.
Det finns många krav på maskinernas brandsäkerhet, konstaterar Christer Sammens slutligen.

Förhållandena den aktuella dagen. En rapport från bland annat SMHI tas fram.

juli 2014 - Rekordvarm månad i nordväst
Årets juli blev med god marginal varmare än normalt i hela Sverige.

SMHI, varnar för mycket höga temperaturer den 21 juli.

Knallröda Sverigekartor visas på åhörarnas skärmar.

Jag skulle uppskatta att pappershögen som ligger framför kammaråklagare Christer Sammens är över 15 centimeter hög. Hela sakframställan väntas ta två dagar. Hela förhandlingen 15 dagar.

Nu går vi över till att titta på brandriskprognosen för dagen.

Fuktigheten i de allra översta bränsleskiktet på marken, fuktigheten i ett något djupare skikt, till exempel mossa och den övre delen av humuslagret, fuktigheten i tjocka kompakta humuslagret samt vattenhalten i markens ytskickt. Det är mätningar som Christer Sammens är särskilt intresserad av att prata om.

I området där branden uppstod kan vi se i brandriskrapporten att brandrisken är extremt stor, den högsta varningen.

Nu tittar vi närmare på fuktigheten i marken den 31 juli då branden bröt ut.

Fuktnivån är extremt låg. Det jag vill komma med genom att visa de här tabellerna är att det på alla sätt och vis var extremt torrt den aktuella dagen, säger Sammens.
Det rådde eldningsförbud i Surahammars kommun.

Även Västerås och Hallstahammar har infört eldningsförbud under slutet av juli.

Den 22 juli gick Mälardalens räddningsförbund ut med ett pressmeddelande där de särskilt uppmärksammar torkan och brandrisken. De vädjar till allmänheten att vara försiktiga med eld.

Ett dokument från Stora Enso visas. Där finns instruktioner för hur man ska genomföra markberedning.

Stora Enso förväntar sig att deras anställda och underleverantörer följer instruktionerna, säger Sammens.

Traktdirektiv ska alltid finnas när någon arbetar i marken. Där ska man kunna se koordinatorer, var maskinföraren arbetar och hur markförhållandena ser ut.

Försvararna börjar småprata med varandra samtidig som de pekar i dokumenten som kommer från deras egna företag.

Ett yttrande om blixturladdningar (blixtnedslag visas)
Den 31 juli fanns inga blixtnedslag i området där branden startade.
Det enda man kan se är att en blixt slagit ned fyra mil från platsen dagen innan branden startade.

Christer Sammens måste utesluta alla möjliga brandorsaker för att bevisa att branden inte startade av något annat.

Försvararen för underleverantören avbryter och vill att Sammens ska läsa en specifik mening.
Meningen handlar om att protokollet inte kan visa alla blixtnedslag med 100 procents säkerhet.

Rådmannen meddelar att det är dags för dagens första kaffepaus. Fortsätter livrapportera strax. Tack för att ni följer oss!

Då drar vi igång igen efter en liten kaffepaus.

Maskinföraren som körde markberedaren sitter intill företrädaren för Stora Enso. Deras respektive försvarare vid deras sidor.

En terrängbeskrivning läggs upp på storbildsskärm.

Med hjälp av den ska Christer Sammens beskriva hur terrängen där branden startade såg ut.

Speciellt vill han visa hur markens ytstruktur, lutning och blockkvot (hur mycket sten som ligger i marken) mäts och bestäms.

Rådmannen avbryter och ifrågasätter om vi verkligen behöver titta på alla rapporter, speciellt eftersom flera av personerna som skrivit rapporterna ska förhöras senare under förhandlingen.

En professor från KTH som är specialiserad på optisk fysik har gett ett utlåtande som beskriver att branden med stor sannolikhet inte startade genom att solen lyste genom en glasbit, som skulle ha kunnat finnas på platsen.

Flera yttranden från experter visas upp i ett rasande tempo.

En naturvårdsspecialist på SCA Skog AB har också skrivit ett utlåtande.
Skogsmaskiner har orsakat flera av skogsbränderna som varit i Sverige sedan 90 talet och det är mycket vanligt att maskiner ligger bakom den här typen av bränder ...

En retlig hosta stör Sammens men han kämpar vidare med nästa dokument som kommer från MSB.

Arbete i skogen under stark torka bör undvikas. Säkrast är att stoppa arbetet om man inte kan vidta särskilda speciella åtgärder som brandvakt eller vattenreserv.

Vi går tillbaka och tittar på vilka brandsläckningsfunktioner som ska finnas på en maskin som arbetar i mark där det kan börja brinna.
Minst sex brandsläckare och två pulversläckare ska bland annat finnas på maskinen. Under extrema förhållanden ska det finnas tillgängligt vatten i närheten av arbetsområdet.

Ett antal olika dokument visar att skogsbolagen inte hade brist på rapporter som varnade för en höga brandrisken i Västmanland den 31 juli 2014. Det hade inte kunnat undgå någon poängterar åklagare Christer Sammens.

Mellan Stora Enso och det mindre skogsbolaget som anlitades för att utföra arbetet i Seglingsberg finns ett avtal som vi ska titta på.

Vi skrollar förbi olika krav som Stora Enso har på det mindre bolaget.

Ett av kraven när det gäller markberedning.
Uppdragstagaren ska ansvara för att markberedaren har godkänd brandutrustning.

Viktig punkt: Uppdragsgivaren kan vid hög brandrisk ställa in allt arbete i marken. Då menar jag att här hade Stora Enso ett ansvar att avbryta arbetet, säger Sammens.

Vi fortsätter att gå igenom avtalet mellan skogsbolagen.
Uppdragstagaren försäkrar att han har den utrustningen som krävs för att köra markberedaren.

Vi hoppar tillbaka till dagarna innan branden.

Den 23 juli fick räddningstjänsten åka ut till Ängelsberg och släcka en brand som troligtvis orsakats av ett blixtnedslag.

Den 21 juli 01:30 fick Salas räddningstjänst rycka ut till en skogsbrand i Salaområdet.

Nu tittar vi på MSB:s stora rapport om skogsbränder. Där slår man fast att ett stort antal bränder startat i samband med att skogsmaskiner arbetat i marken.

Vad jag vill peka på med den rapporten är att arbete med skogsmaskiner ofta orsakar bränder i Sverige.

Det finns ett certifieringssystem, PEFC, som skogsbolagen var kopplade till. Genom att vara PEFC-certifierade intygar bolagen att de uppfyller kraven att värna om naturen under skogsarbetet. Kraven är detaljerade och handlar exempelvis om vilken olja bolagen använder till sina maskiner, den ska vara vegetabilisk.

Ett annat avtal som Christer Sammens tror att skogsbolagen kommer att ta upp när de får tala i morgon är ABSE.
Där står det vem som bär ansvaret mellan entreprenören och beställaren. Sammens menar att enligt ABSE har båda ett ansvar när brandrisken är extremt hög.

14 000 hektar skog, 25 byggnader förstördes och över 1000 personer tvingades lämna sina hem under skogsbranden i Västmanland. Vi tittar på en utredning och utvärdering som gjordes efter branden.

Nu handlar det om brandens konsekvenser och vi går igenom olika dokument som konstaterar hur länet har drabbats.

Parallellt med den här förhandlingen pågår flera mindre rättsprocesser som drivs av enskilda personer som drabbats av branden.

Förhandlingen går över till att handla om skadeståndet.

Christer Sammens visar bolagens ekonomiska status och poängterar hur stor skillnaden är mellan bolagen. Det ena består av två personer och är ett litet familjeföretag. Det andra har gjort stora miljonvinster de senaste året.

Nästa punkt är antalet målsäganden. Sammens kommer inte att kräva något skadestånd till målsäganden.
"Men vad man kan nämna är att det är ett ofantligt stort antal målsäganden som drabbats av den här branden. Jag vill påpeka hur många de är."

Ett sakkunnigutlåtande från utredningen visas upp. Anders Granström, skogsbrandforskare vid SLU, har studerat olika former av skogsbränder.

Släckningsarbetet kunde inte avslutas förrän den 11 september 2014. Branden startade den 31 juli.

Åhörarna får ytterligare en ingående lektion i hur markberedning ska utföras och vad som gäller vid hög brandrisk.

"Samråd ska hållas mellan entreprenären coh beställaren om hög brandrisk råder", läser Christer Sammens ur ett dokument.
"Sex stycken nioliters skumsläckare eller vattensläckare ska finnas..."

Vi tittar på ett avtal mellan Stora Enso och uppdragstagaren som skrevs efter branden. Där har Stora Enso ändrat sina formuleringar och skriver att uppdragstagaren ensam är ansvarig om en brand uppstår.

"Jag menar att Stora Enso hade ett lika stort ansvar som uppdragstagaren i det tidigare avtalet"

Alla citat jag nämner i den här liverapporteringen kommer från kammaråklagare Christer Sammens.

"Det finns också fyra stycken filmer som även användes efter den stora branden i Nacka"

"Med de vill jag visa hur markberedning fungerar och hur gnistbildning kan uppstå vid markberedning"

Filmerna har tidigare fått kritik men Sammens vill ändå visa den.

Rådmannen avbryter för en lunch paus. Direktrapporteringen fortsätter snart!

Välkomna!
Nu fortsätter strax förhandlingen i målet om den stora skogsbranden i Västmanland.

Vi börjar med att titta på några filmer om markberedning som gjordes efter den stora branden i Nacka.

En skogsberedare drar fram över ett stenigt landskap och lämnar ett spår av uppriven jord efter sig. Filmen kommer tydligen från Stora Enso.

I slowmotion får vi se hur bladen på maskinen rispar stenarna på marken och skapar gnistor som flyger i väg och lägger sig i mossa och torkat gräs runt omkring.

För att ännu tydligare se gnistorna ska vi nu titta på en film där en markberedare kör på natten.

Nästa film kommer från Stora Enso och är filmad strax utanför Fröseke i Småland. Även den på en markberedare. Närbild på bladen som gnistorna flyger från.

Företrädaren från Stora Enso tittar koncentrerat på filmerna, så också maskinföraren som körde markberedaren dagen då branden startade.

Filmstunden är slut och därmed är Christer Sammens, kammaråklagaren i målet, klar med sin sakframställan.

Ordet går till Tomas Nilsson som försvarar Stora Enso tar över.

Nilsson börjar direkt med att kommentera filmen som visades sist. Han menar att filmen överdriver gnistornas livslängd genom att visa de i slowmotion. Han är också kritisk till att vissa sekvenser där gnistor uppstod spelades om och om igen så att gnistorna verkar uppstå oftare än vad de egentligen gör. Även förarens körning kommenteras som dåligt och ovanligt.

Stora Enso bestrider hela åklagarens åtal.
Nilsson: "Jag ska nu kommentera bevisningen vi fått se och åberopa Stora Ensos egna bevisning"

Nilsson: "För att en företagsbot ska näringsidkaren ha låtit bli att göra vad som krävs för att hindra brottslighet"

Nilsson påpekar att det gått lång tid sedan branden bröt ut och därför är jättesvårt att bevisa vad som hänt.

Efter att åklagarsidan har fått prata om varför skogsbolagen är skyldiga till branden i Västmanland har turen nu gått över till försvarssidan.

Försvararen för Stora Enso, Tomas Nilsson, inleder och ska nu berätta lite om bolaget.
"Stora Enso skog är en av Sveriges största virkesköpare, huvud uppgiften är att förse koncernens industrier med virke"

"Funktionen för skogsbruk inom Stora Enso har runt 100 anställda."

Sedan 90-talet har de arbetat med entreprenörer, en av de var entreprenören som också sitter i rättssalen. Entreprenören driver ett litet bolag som sommaren 2014 bestod av två personer.

Det finns olika metoder av markberedning och valet av metod kan påverka värdeutvecklingen på skogen och tillväxten totalt, säger Tomas Nilsson som nu gått över till att prata teknik vid markberedning.

Vid det här tillfället skedde markberedningen med harv.

Skogsvården går bland annat till såhär: Efter att markberedningen genomförts med flera års mellanrum röjer man ned en del av stammarna. Man glesar ut beståndet för att lämna näring och utrymme åt de träd man vill ska växa sig starka.

Instruktionerna för hur man vårdar skog på bästa sätt fortsätter från Stora Ensos försvarare.
"När skogen växt i 30 år gör man gallring nummer ett. Man tar bort stammar av sämre kvalitet. "

När det gått 50 till 60 år efter plantering gör man gallring nummer två. Träd huggs ned och man kan få ut en del pengar för de avverkade träden.

Mellan 70 och hundra år efter planteringen är vi framme vid avverkning. Då anses beståndet ge bästa ekonomiska avkastning.

Nu beskriver Nilsson hur man kom överens om och skrev avtal gällande skogsavverkningen som skulle göras i det aktuella området i Västmanland.
"Markberedningen skulle utföras mellan maj och augusti 2014"

"Markberedningen är ett mycket viktigt och förekommande moment i alla skogsbruk."

"Det här arbetet måste ske under sommarhalvåret. Efter att avverkningen skett och bygget rensats så bereds marken. Markägarna önskade att Stora Enso skulle utföra markberedningen en kort tid efter avverkningen."

Enligt avtalet mellan Stora Enso och entreprenören skulle 550 hektar skog skulle markberedas under sommaren 2014.

Entreprenören hade en enda markberedare av märket Tiger Cat.

"Som vi kan se på filmerna roterar bladet på maskinen långsamt och vänder upp jorden, det gör så att planteringen kan ske och bli gynnsam. När bladen roterar kan de slå i sten och gnistor kan uppstå. Även metallbanden som sitter runt hjulen kan komma i kontakt med sten och ge gnistor, men gnistorna förekommer sporadiskt och är också avhängiga miljön på den aktuella platsen. Helt enkelt förekomsten av sten", säger Tomas Nilsson.

"Gnistor kan förekomma men man ska inte överdriva den bilden"

Christer Sammens sitt-ligger i stolen, lyssnar på Tomas Nilsson samtidigt som han biter på spetsen av sina glasögon.

Nu pratar Nilsson om hur marken såg ut i skogen där branden uppstod.

Nilsson går igenom markens utseende:

"Ytstrukturen anges med klass tre vilket betyder något ojämn markyta.
Det är så att normal markfrigång på den här typen av maskin är cirka 60 centimeter. Mark som har graderats till ytstrukturen tre är förekomsten av stenar med en höjd till 60 centimeter sparsamt förekommande."

"Det är också så att risken att harvredskapen ska avge gnistor, i den här typen av lanskap, är låg."

Nilsson kommenterar också brandrisken och poängterar att det inte fanns något markberedningsförbud den aktuella dagen. "Brandförbud fanns men inte markberedningsförbud."

Inom skogsindustrin använder man markfuktighetskartor när man bedömer hur torrt det är i skogen.

Nilsson: "Bedömningen av markens fuktighet förändras inte över tid och det innebär att markfuktighetskartan, som är från april, också visar hur markfuktigheten såg ut på platsen den 31 juli."

Kartan visar att det inte var överdrivet torrt.

Nu tar Nilsson fram avtalet mellan Stora Enso och uppdragstagaren.

Olika krav ställs på uppdragstagaren.
"När det gäller markberedning hade föraren tillgång till rätt antal brandsläckare samt vattentankar, markberedaren var också besiktigad."

Nilsson citerar ur avtalet mellan entreprenören (det lilla skogsbolaget) och Stora Enso:

"Stora Enso har vid hög brandrisk möjlighet att avbryta all pågående markberedning, det innebär att det inte har funnits någon skyldighet att avbryta arbetet. Det är viktigt att ha klart för sig."

"Regleringen är en säkerhetsventil för att Stora Enso ska ha möjlighet att avbryta. Anledningen är att det är personerna på plats, de som står på bygget och kan iaktta vädret på platsen, som bäst kan avgöra om arbetet ska utföras. Det kan rimligen inte ske bäst av en beställare som sitter 20 mil bort", säger Nilsson

"Har det exempelvis kommit en regnskur för några timmar sedan påverkar det såklart om man kan utföra arbetet på platsen. Det är bakgrunden till att vi har den här skrivelsen"

Punkten Nilsson pratar om var samma punkt som åklagaren lyfte fram som bevis för att Stora Enso har ansvar för branden i Västmanland.

Vid hög brandfara ska också uppdragstagaren kunna ställa upp med personal som är brandvakt, enligt avtalet som Nilsson läser ur.

Vi menar att den här praxisen är generell över hela branschen, den bygger på rationella och förnuftiga överväganden.

Den 22 juli tog entreprenören kontakt med Stora Enso.
"Vi ska så småningom höras vad som sas i det sammanhanget. Det ledde i alla fall till att en brandvakt fanns på platsen och tjänstgjorde hela veckan och början på nästa. Måndagen, tisdagen och onsdagen. Men brandvakten hade förhinder på torsdagen den 31, men markberedningen genomfördes ändå."

Senare i förhandlingen ska vi få höra hur det kommer sig att arbetet utfördes utan brandvakt den 31 juli.

"Det var inte Stora Ensos beslut. Bolagets utgångspunkt var att det fanns en brandvakt på plats den aktuella dagen"

Vi kommer att få höra mer om varför brandvakten inte var på plats när entreprenören får chans att prata.

Rådmannen bryter in och undrar vilka det är som ska stå för brandvaktens kostnader om det behövs? Entreprenören eller Stora Enso?

Nilsson svarar att Stora Enso aldrig säger nej till brandvakt om det behövs och betalar en sådan i så fall.

"Den som arbetar i skogen ansvarar för att brandutrustning finns tillgängligt", fortsätter Nilsson.

Nu handlar det om relationen mellan Stora Enso och entreprenören.
"Stora Enso ansvarar inte för en eventuell vårdslöshet från entreprenörens sida. Huvudregeln i svensk rätt är att en uppdragsgivare inte ansvarar för en självständig uppdragstagares vållande."

Då var det dags för eftermiddagskaffe. Vi fortsätter strax!

Kafferasten är över. Välkomna till SVT:s direktrapportering i målet om den stora skogsbranden i Västmanland.

Tomas Nillsson, Stora Ensos försvarare, fortsätter.

"Som i alla andra brottmål är det åklagaren som har bevisbördan och när det gäller frågan om brandorsaken ska åklagaren kunna styrka att det är bortom rimligt tvivel att någonting annat än skogsmaskinen startade branden. Vi menar att det inte är utrett att det gick till så."

Nilsson byter spår:
"Sen är det också så att det fanns brister i räddningstjänstens insatser"

"Det är onekligen så att maskinföraren angav korrekta koordinater i samtalet med larmcentralen, men ingen från SOS frågade närmare om vägbeskrivning. Av någon anledning sattes det senare ut felaktiga koordinater för den här insatsen."

Stora Enso anser att insatsen fördröjdes med omkring 40 minuter på grund av de här misstagen.

Man skickade ut två deltidsstyrkor som är praxis vid vanliga väderförhållanden, men den här dagen var det extremt varmt. Nilsson pekar på fler brister i räddningsarbetet."Man hade underskattat situationen. Branden han sprida sig in i skogen och växa till sig."

Branden hade kunnat begränsas om räddningstjänsten kommit till platsen i tid och varit tillräckligt många menar Stora Enso.
"Konsekvenserna blev mycket större än vad de kunde ha blivit."

Samordningen mellan olika enheter fungerade inte heller menar försvarare Nilsson.
"Det ledde till det här stora och utdragna förloppet. Räddningstjänstens insatser har varit föremål för en rad utredningar. Det har bland annat kommit en omfattande rapport där utredarens bedömning inte är nådig. Hon menar att den från början begränsade skogsbranden aldrig hade behövt utveckla sig som den gjorde de första dygnen. "

De inledande räddningsinsatserna fick bedömas som ett fiasko, citerar Nilsson från en intervju med utredaren.

Nu lyfter Stora Enso ett uttalande om åska och blixt den aktuella dagen.

Man vill styrka att det inte är utrett hur branden uppstod.

En man som är professor emeritus vid Uppsala universitet och forskat på åska under många år, både i Sverige och utomlands har skrivit utlåtandet som Stora Enso nu lyfter fram.

"Den 30 juli fanns en blixtregistrering en bit från området där det brann" läser Nilsson ur utlåtandet.

"Enligt mina dagbokshandlingar befann jag mig utanför Hedemora, norr om brandområdet. Den 30 juli skrev jag att en åskfron närmade sig" läser Nilsson ur professorns dagbok.

Nu diskuterar Nilsson "positiva blixtar" som skapar extra starka nedslag och även kan sprida laddning längre sträcka än vanliga blixtar.

Mer information om blixtarna beteende ges:
Vid kraftiga blixtnedslag kan mycket långa blixtbanor uppstå. Dessa blixtar kan efter nedslag fortplantas i marken beroende på markens ledningsförmåga. Den extremt höga temperaturen i blixtbanan kan mycket väl skapa glödhärdar. Dessa glödbäddar kan överleva ett dygn.

Även om blixtarna slog ned långt ifrån platsen där markberedaren befann sig kan blixtarna ha spridit sig genom den varma och torra marken.

Tomas Nilsson går alltså igenom en blixtrapport som en åskforskare skrivit.

Professorn poängterar också att kraftiga vindar drog in över Västmanland dagarna innan branden vilket gör att det inte går att utesluta att mindre bränder som uppstått i närheten kan ha spridits med vinden till Seglingsberg.

Nu förklarar Nilsson att det kan ha legat en redan befintlig glödhärd i marken där markberedaren drog fram. Glödhärden kan ha fått fart när jorden över den vändes och syre tillfördes. Han menar alltså att glöden kanske redan fanns där när maskinen kom till platsen och att det därför inte var maskinen som startade branden.

Flera av experterna som Nilsson hänvisar till ska senare förhöras i rätten.

Nu plockas en ny rapport fram.

"Vi har undersökt förekomsten av sten som markberedaren kan ha kommit i kontakt med" läser Nilsson ur rapporten.

De har utgått från den väg som föraren rapporterade att han körde.

I utredningen finns en karta över maskinens väg. "Vi har inte funnit några stenar som är tillräckligt höga för att skrapas av maskinen" läser Nilsson.

"De har även undersökt markberedarens väg från antändningsplatsen, inte heller där ha de hittat tillräckligt stora stenar."

Som bevispunkt fyra tar Nilsson fram ett uttalade från en skogsentreprenör angående gnistbildning under markberedning.

Uttalandet verkar dock försvunnet. Alla letar i sina pärmar.

"Det är mycket att hålla reda på" säger Nilsson.

Nu hittade han rätt:
"Personen som skrivit utlåtandet har arbetat med skogsmaskiner sedan 1981 och har stor erfarenhet av skogsarbete. Han markbereder cirka 5500 hektar årligen" beskriver Nilsson författarens kompetens.

"Vid markberedningen vänder man upp jordytan med hjälp av vridhjul. Markberedarens främsta uppgift är att höja temperaturen i marken" läser Nilsson.

Stora Ensos försvarare fortsätter beskriva olika typer av markberedare, maskinernas kroppar som är mer eller mindre brandfarliga på olika ställen. Det är otroligt många faktorer som spelar in för att det ska uppstå en gnista.

"För att varma loppor ska uppstå från den maskin som användes i Seglingsberg krävs stenar som är runt 70 centimeter höga", säger Nilsson innan rådmannen avbryter honom och frågar om han måste läsa upp varje rad i utlåtandet.

Nästa punkt som Stora Enso vill ta upp handlar om en markfuktighetskarta.

Fuktighetskartan är färglagd i olika nyanser som visar fuktigheten i området.

"Vi kan dra slutsatsen av den här kartan att det finns fuktiga och något fuktiga partier inom området", säger Nilsson.

"Slutsatsen av den här bevisningen är att det fanns sparsamt med stenar över 60 centimeter", säger Nilsson och går över till nästa bevispunkt.

Snabbt nämner Nilsson också skogsvårdsavtalet mellan Stora Enso och entreprenören. Ett avtal som åklagare Christer Sammens tog upp under förmiddagen.

Han säger att experter kommer att förhöras om avtalet längre fram i förhandlingarna.

De åligger entreprenören att skaffa sig kännedom för förhållandena vid platsen, läser Nilsson ur kontraktet.

På flera punkter i avtalet står det att entreprenören och inte uppdragsgivaren har ansvar för att arbetet utförs säkert. Nilsson läser upp olika punkter:

"Entreprenören ska i möjligaste mån förhindra att skador på mark och natur uppstår."

"Parterna är skyldiga att hålla varandra underrättade om vilka förhållanden som råder på platsen."

"Entreprenören ska att alltid göra en egen fackmässig riskbedömning för att undvika och begränsa skador" läser Nilsson vidare.

"Det är inte så mycket kvar men min röst börjar bli lite ansträngd. Vi kanske har gjort tillräckligt för dagen?" frågar Nilsson rådmannen.

Han ber att få fortsätta i morgon då han bland annat vill ta upp tidigare mål som liknar det här för att jämföra hur rätten handlat.

Det verkar bli avrundning nu.

Jag kommer att instämma i mycket av det som Nilsson tagit upp här i dag, säger Rolf Klintefors som försvarar entreprenören som körde skogsmaskinen.

Därmed avslutas dagens förhandling och rättegången om den stora skogsbranden i Västmanland har börjat. En dag som innehållit många brandrapporter, lektioner i hur en markberedare fungera, avtal mellan skogsbolagen och expertutlåtanden om fuktighet och blixtars beteende.

Sista rättegångsdagen är den 20 november om allt går som det ska.

Tack för att ni har följt oss, på återseende!

SVT rapporterade · Rättegången om den stora skogsbranden i Västmanland 2014